Tetrodkort, alternativ?

SA2CLC

Well-Known Member
Har kommit såpass långt i slutstegsbygget att det är dags att fundera kring skyddskretsar/timers/sekvensering/mätinstrument.
GM3SEK har slutat med sina triode och tetrode boards.
Skulle vara smidigt med ett kit (jag är lite lat ibland).
Google ger inga träffar på någon nu förekommande färdig lösning. F1FRV har en rätt fin tetrode board, men då blir det att jaga ihop komponenter/etsa kort vilket kändes lite jobbigt, då jag har rätt mycket andra prylar att lösa innan steget är klart.

Sen är väl frågan vad jag egentligen behöver till 2 ryska GU81M. Det jag vet jag behöver är reglerad spänning till styr och skärmgaller. Shuntreglerade spänningar att föredra, även om de flesta ryssar kör med seriereglering till skärmgallret. Har mailat med en handfull gubbs med GU81-steg, och ingen har noterat negativ skärmgallerström så det kanske funkar.

Skyddskretsar?
Hög anodström, hög skärmgallerström?
Rören är oförskämt billiga, men å andra sidan har jag byggt så jag lätt kan byta rör, kanske lika bra att göra ordentligt med skyddskretsar ifall jag i framtiden vill testa ett rör med delikata galler.

Mätinstrument.
Anodspänning, anod, skärm och styrgallerström är vad jag tänker mig behöva.

QSK skulle vara rätt trevligt.

Mitt nuvarande steg, mitt hembyggda 2x813 saknar allt i skyddskretsväg. Än aldrig fått några problem annat när 3000v säkringen i hsp-agget löst, vilket medförde att jag eldade upp instrumentet för gallerström. Styrgallren tog dock ingen skada.
Den här gången vill jag bygga lite seriösare.




IMG_20210814_100745_780.jpg
 
Last edited:
GU81M är en sentida utveckling av 30-talsröret RS384

1629039446468.png
Det är i princip 2 st 803 i parallell i samma hölje.

Som de flesta rör av den årgången har det ganska höga kapacitanser, så det kan bli
nödvändigt att stämma av ingångskretsen och även att neutralisera.

Brantheten är såpass låg att risken för negativ skärmgallerström är rätt liten,
men linjäriteten förbättras när det finns en "bleeder" för skärmgallren.

Dessutom drar skärmgallren ganska mycket ström jämfört med moderna rör.

Kanske en bra nivå för skyddskretsar är ett överströmsrelä för anodströmmen som även tar bort
skärmgallerspänningen. och någon form av strömbegränsning för skärmgallren.

Man måste vara säker på att inte kunna lägga på
skärmgallerspänning utan anodspänning. Maximala skärmgallerförlusten är visserligen "specad" till
100 W per styck, men det är dumt att utmana ödet.
 
Fint mekjobb i ditt PA. GM3SEK Triod- och Tetrod-bord är väl genomtänkta. Även F1FRV har tänkt på ”allt som kan hända”.

Jag och några kompisar har fyra steg med QBL5/3500 på gång. Vi valde att köpa mönsterkorten från GM3SEK och har samlat in komponenterna själva. Lite småpyssel att få tag på vissa.

I mitt KV PA byggt 1992 med fyra 813 i GG-koppling har jag ett överströmsrelä ställt aningen högre än max ström som steget kan dra samt ett 50 ohm/50W motstånd i serie med högspänningen som skydd mot flash over som kan ske i alla rör. Överströmsreläet har bara löst ut en gång i mitten av 90-talet och inget annat har konstrat.

Jag tror att om man bygger med god marginal och använder en högspänningsgenerator för att finna svaga punkter i konstruktionen där DC och RF kan slå över så får man ett robust PA.

Kikar man på fabrikstillverkade PA för amatörbruk och som fallerat så beror felen i 9 fall av 10 på konstruktionsmissar och allt för klen dimensionering.

I ditt fall med 3kV DC bör du dimensionera och prova anodkretsarna så att de klarar 12 kV testspänning. Det handlar bara om att se till att hålla tillräckligt stort avstånd mellan ledningar och mek. Samt att fila bort alla skarpa hörn.

Men det låter på din beskrivning att du har full koll på läget.
 
Full koll är nog att ta i :)

Lite speciellt blir det allt. Kommer inte ha en konventionell spänningsmatning av anoderna, utan jag kommer ha tankkretsen på dc-potential. Blockeringskondensatorn kommer sitta vid C2, där även drosseln för spänningsmatningen kommer sitta.
C1 och C2 är ryska vacuumkondensatorer. L är delad i 2 spolar. En variabel om 3uh (också rysk, från ett ~6M PA, också på dc-potential i donator PA't), samt en fast spole där spoltapparna väljs med vacuumrelän.
Alla paddingkondensatorer har minst 15kv spänningstålighet.

Stegmotorer med positionsåterkoppling via nedväxling och 10varvspotar kommer sköta kondensatorer och rullspole med hjälp av en arduino, liknande min halvautomatiska linkkopplade tuner.

Innan jag är klar med allt annat vore det väldigt enkelt att bara "kasta in", en färdig lösning för skyddskretsar/timing/osv för att spara lite huvudbry.
Möjligtvis skulle man kunna banta ned F1FRV's koncept en aning. Kylfläktrelaterade grejor är ju exempelvis inget som behövs till dessa rör.IMG_20210814_100745_881.jpg20210602_082527.jpg
 
Väldigt snyggt bygge! Ja det blir bra med DC-matningen vid C2.

Jag studerade F1FRVs koncept ingående och skissade sedan upp en egen något strippad variant. Men sedan dök GM3SEKs Triod och Tetrod boards upp och efter div studier och svår beslutsvånda så bestämde vi oss för att köpa fyra mönsterkort och spara arbete på det sättet. Det visade sig att vi fick de sista korten innan han pensionerade sig och slog igen butiken.

Har mailat med Dominiqu om hans beräkningsark för halvvågskaviteter när det gäller VHF och 144 MHz konstruktionerna. Bra hjälpmedel som ser ut att stämma mycket väl överens med verkligheten.

Såg just nu på hans hemsida att det fanns nya artiklar där så får nog gräva en gång till. Han har ju samlat ihop hur mycket intressant info som helst och det finns ett helt gäng old timers runt honom där några har jobbat med utveckling av sändarutrustning för Radio - och TV broadcast.

Dom där gröna vaccumreläerna är fina saker. Jag har använt några sådana i KV-steget för att koppla in extra kapacitans över C1 på 160 och 80 m. Har byggt mitt PA i chassiet till ett SRT 430 PA men där bara de motorstyrda C1 bandomkopplaren och C2 sparades. Planerade för autotuning men det blev aldrig av. Hade varit enklare nu med Arduino i stället för en helanalog lösning med OP etc.
 
Några saker till. Du får inte glömma en väl dimensionerad skyddsdrossel mellan antennkontaktens mittpinne till jord så säkringen för högspänningen garanterat brinner av utan att drosseln skadas om det skulle bli överslag eller kortslutning i blockeringskondensatorn. RF-strömmen genom kondensatorn blir ju ganska hög vid låg impedans så kolla att kondensatorn verkligen klarar RF-strömmen med god marginal. Inte alla sådana door knobs för högspänning gör det.

Ang QSK så har jag byggt en liten ljudisolerad låda med snabba fjäderupphängda tungelementreläer som kommer från Scantic automatiska ATU för deras fartygssändare. Jag gör så att PTT och KEY kopplas till styrlogiken som sen drar reläerna i rätt ordning när PTT trycks in eller nyckeln sluts. Reläerna är hypersnabba så det behövs inte många millisekunders fördröjning av TX aktiv tills antennreläerna hunnit skifta. Det är också styrlogiken som aktiverar sändarens PTT och nycklar vid telegrafi.

Det finns även några mindre tungreläer på RX-porten som bryter och kortsluter och ytterigare dämpar insignalen till mottagaren vid sändning. Inget som behövs om man kör med en transceiver men i mitt fall använde jag en Drake C Line. Den egna medhörningssignalen visade ungefär S7 på S-metern dvs i samma härad som signalerna som kom in via antennen. Det ger en fantastiskt fin komfort på CW och systemet hängde med upp till ca 150 takt telegrafi med mottagning mellan de korta teckendelarna.

Det finns även en minisäkring i serie med ledningen till RX ingången och några snabba seriekopplade dioder som leder och drar säkringen i det fall det skulle bli fel i sekvensstyrningen så att för mycket effekt från sändaren letar sig till mottagaren.

I stationen för 144 MHz där jag använder en hembyggd transverter från 28 MHz har jag byggt in sekvensstyrningen och högeffektantennreläet i transvertern. Det finns ett uttag för PTT av PA-steget men inga reläer i de PA-steg jag använder aktiveras/används. Sekvensstyrningen här fungerar som så att när PTT på mikrofonen eller om nyckeln trycks ner så drar först antennreläet och efter x-antal millisekunder aktiveras en mjukstart av +24 V drivspänning till drivsteget i transvertern.

När PTT/nyckeln släpps så försvinner matningsspänningen till drivsteget tillika RF-signalen snabbare än antennreläets mekanik hinner reagera. Så det finns ganska gott om marginal där också.
 
Något som också fungerar för att skydda mottagaren är att sätta en liten glödlampa, t.ex. 40 mA 6 V i serie med
antenningången till mottagaren. Den har försumbar resistans i kallt tillstånd, men om det kommer HF förbi reläkontakterna lyser den upp och absorberar effekten. Tillräckligt mycket och den brinner av.

I en sändare jag byggde på 70-talet, inspirerad av min mentor SM4COK (SK), gjorde jag helt enkelt så
att nyckelkontakten fick kortsluta mottagareningången via en blockeringskondensator och en liten lampa satt i serie med ledningen till antennen och sändarens pi-filter. Vilokontakten satt i serie med "mute-ingången" till mottagaren och öppnades när nyckeln trycktes ner.

Kanske inte att rekommendera för höga effekter, men gav en mycket snygg QSK hos en liten sändare på 10-15 W, utan att använda något som helst relä.
 
Glödlamps-QSK fungerar fint om mottagaren t ex är en Drake R4 med rör och effekter i häradet 500 W och faktiskt lite till. Men man får välja lite större glödlampor än de från cykelbelysning vid höga effekter och acceptera någon eller några dB insertion loss till RX-porten. Jag har en sådan universal-box som gör det lätt att koppla ihop vilken sändare som helst med valfri mottagare utan ett behöva krångla med styrning av antennreläer, timing och skyddskretsar. Helt passiv stand alone box. För att skydda de moderna plastradiomottagarna från att brinna upp så har jag lagt in några snabba dioder över RX-porten som gör att lampan ser en låg resistans i RX-porten när RF.strömmen blir för hög. Fungerar toppenfint på de lägre frekvensbanden men dämpar aningen för mycket på 14 MHz och däröver om man har en god radiomiljö med lågt lokalt brus.
 
Fiffigt. Måste nog bygga en liten universal t/r switch till mina FUG-10, ARC-5 och sådant.

Angående slutsteget och blockeringskondensatorn, den är specad till 50kvar, och stor som knytnäven :) hoppas den räcker :)

Får nog ta mig tid och kolla genom allt från F1FRV för att bestämma vad jag verkligen behöver.
Till min klass e am-sändare använde jag mig av en färdig modul från ebay för strömbegränsning. Rätt smidigt med hallgivare där man trär genom ledaren, och får instrumenten helt skiljda från högspänning och dylikt. De modulerna har även en, beroende på strömmen som flyter genom, 0-5v signal, som skulle gå fint att läsa med ex. Arduino, eller använda för att driva mätinstrumenten.
 
F1FRVs scheman och beskrivningar är tålamodsprövande. Jag lade ner mycket tid på att följa ledningar och hoppa mellan alla hans scheman. Undrar om det inte är bättre du utgår ifrån GM3SEK lösningar istället. Hans manual för Triod- och Tetrod Boards är innehållsrika och han går noga igenom varje tänkbart felfall som kan uppkomma, vad de beror på och hur man kan skydda röret och nätdelen.

Tetroder här: http://www.ifwtech.co.uk/g3sek/boards/tetrode-manual.pdf

Trioder här: http://www.ifwtech.co.uk/g3sek/boards/triode-manual.pdf

Sen om universal T/R switchen så passar den bra för sådan där WWII-surplus där det oftast saknas antennrelä och styrsignaler att ta ut på ett enkelt sätt. Nackdelen är att sändaren belastar en aning och det är viktigt att utgångskretsen på sändaren är rätt avstämd för att signalen till mottagaren inte skall dämpas för mycket. Man får även tänka på att om sändaren eller nåt PA-steg ligger med bias på så genereras alltid mer eller mindre bredbandigt brus som så klart går direkt in i mottagaren. I praktiken och med div lågeffektsändare och WWII surplus är det alldrig några problem. Men bra att veta...
 
Om man katod- eller gallerblockeringsnycklar är det sällan några problem med brus från PA-steg.

Rent allmänt ska man sträva efter att få potentialfrihet och galvanisk avskiljning så mycket
som möjligt i mätkretsar.
 
Lite off topic.. - Håller med om snyggt bygge - design. Vilka band är det ämnat för och vilket antennsystem ska det driva!?

/Sven.
 
Tack Sven.
Lagt mest tid att cadda upp alla delar och flyttat runt innan jag skurit plåtar.
Är tänkt täcka 160-10m. Hur det gör sig över 20m återstår att se. Är medveten om de höga interna kapacitanserna, därav mitt val av en 'liten' rullspole som en del av L1. Kommer bryta förbindelsen till C1 helt på de högre banden, och stämma av med anodkapacitans och rullspolen.

Kan nog bli bra när det är klart.

Antennerna på gården här är för närvarande en Hexbeam, ett inverterat V för 80m samt vertikal för 40m. Innan snön har jag tänkt hänga upp en delta loop för 30m.
 
Där hade du ju tur!

Bekvämt med en komplett byggsats för det är ju en del pyssel att samla ihop alla komponenterna som mönsterkortet är gjort för. Såg dock inga Triod boards på ryssens sida. Jag har ett annat PA-bygge på gång för 144 MHz med trioden GS-35B. Har lagt in GM3SEKs triod-schema i cadden idag och gjort en del småändringar så det passar till en befintlig nätdel för högspänningen m m. Caddar ett mönsterkort sen men med andra mått och mer logiskt flöde för in- och utgångarna på korten.
 
Tackar! Ja med glasögonen på ser jag nu Triodkorten i menyn! Lite rörigt som sagt. :)

Får överväga att köpa en byggsats ändå. Just den biten är ju inte så där överdrivet spännande att bygga själv. Bara en massa merjobb...
 
Haha, fick iallafall snabbt svar från Ukraina.
Jag citerar

"The G3SEK stabilizers are not designed to work with pentodes, the GU-81M lamp is a pentode.
In addition, this lamp does not require high-speed protections. The usual screen voltage stabilizer is enough for it, and all these protections are not relevant for it. In which case, it will be red-hot and nothing will happen to it :)

Of course, if you have a desire to spend money, then I can sell you a set of boards, but they will not work. "


Ovant med sådana säljare.
Fint att rören verkar tåliga, men jag gillar ändå tanken på övervakning av styrgallerströmmen, och ifall jag vill testa några andra rör i steget så är det förberett med skyddskretsar.
Enligt vad jag förstått bör man inte driva till gallerström för att hålla sig inom AB1
 
Last edited:
Definitionen på klass AB1 är att det inte flyter någon styrgallerström.

Dock så brukar man säga att en momentan negativ gallerström på något 100-tal µA
fortfarande är klass AB1.

Collins utnyttjade detta till att göra en ALC som hade
en liten transformator i serie med förspänningen till gallret, och på sekundären
satt en likriktare med hållkrets på ett par-tre hundra ms.
 
Back
Top