To be or not to be - the future of cw

SM7JKQ

Anders
Radioamatörer, gamla som unga!
Vad kommer att ske med telegrafi som trafiksätt i framtiden? Kommer det att finnas någon framöver som kan traktera en telegrafinyckel? Enligt mitt sätt att se det, så finns det inget mer universellt och säkert sätt att kunna meddela sig, genom störningar, svaga signaler etc. Det är ju inte bara på radiofrekvenserna som telegrafin är outstanding, ljusblinkningar, banka på rör... ja allt som man kan skapa ljud eller ljussignaler med kan ju möjliggöra kommunikation!

Vore intressant att höra olika funderingar kring detta tema!
 
Det kommer sannolikt
att bli färre radioamatörer som lär sig morse - contesters kommer vara en liten skara som fortsätter eftersom det är ett störningståligt och snabbt/effektivt trafiksätt - likaså yrkesmässigt då så gott som inga båtar i dag har telegrafister kvar inom den civila sjöfarten.

Militär och underrättlse kommer sannolikt att fortsatt ha det som backup och/eller verksamt. Googla tex på 4xz så finns det hur mycket information som helst.
 
Last edited:
Morsetelegrafi är ett tämligen framtidssäkert val för den experimenterande radioamatören. Bland fördelarna kan nämnas dess c:a 10-15 dB överlägsenhet gentemot t ex SSB vilket betyder att det går att nå lika långt med bara en tiondel eller mindre av sändareffekten. Morsetelegrafi är dessutom robust när det gäller påverkan av vågutbredningsdistortion som t ex vid Aurora och kraftigt polar-flutter, snabb fading, fasvridningar och vid mycket besvärlig radiomiljö med starka störningar från andra sändare.

Det finns dock moderna digitala moder som tillsammans med datorn hamnar i samma klass och t o m bättre än manuell morsetelegrafi. Dessa moder kan passa för operatörer som inte intresserar sig för hur radiokanalen låter i högtalaren och själva genom hörselmottagning tar emot signalerna utan nöjer sig med att låta en mjukvara i datorn detektera och avkoda - utan högtalare inkopplad då de digitala signalerna oftast inte kan tolkas med örat ändå.

Med all sannolikhet kommer antalet utövare som använder sig av morsetelegrafi att klinga av i takt med ålderspuckelns förflyttning mot ättestupet. Medelåldern bland radioamatörer är just nu c:a 63 år och de äldre minskar i antal snabbare än det fylls på underifrån. Av de nya tillkommande räknar man med att c:a 10% kommer igång och stannar kvar i hobbyn några år för att sedan bli inaktiva. Huvuddelen av de nya väljer att bli aktiva på telefoni på repeatrar och på kortvåg. Det tycks vara så att huvuddelen hamnar på repeatrarna och en del väljer digitala moder. T ex har WSPR blivit populärt. Ytterst få av de nytillkomna skaffar sig färdigheter i morsesignalering och av de som gör det så är det bara en bråkdel som blir så aktiva att de märks på banden.

Så jag tror att morsetelegrafi kan bli ett mycket exklusivt trafiksätt i framtiden som kommer att utövas av en förhållandevis liten grupp radioamatörer som primärt intresserar sig för svagsignalkommunikation på höga frekvenser, jagar DX på kortvåg och som finner nöje i att experimentera med minimalistiska köpta eller hembyggda apparater med låg effekt och för de som inte har möjlighet att sätta upp stora effektiva antenner och köra höga effekter från balkongen. Här har morsetelegrafi en given plats med tanke på nämnda 10-15 dB övertag gentemot telefoni - i alla fall för de av oss som trivs med att ha högtalaren konstant ansluten till mottagaren och lyssna på radiokanalen som används.
 
Fast för den som är lagd åt bygghållet är ju telegrafi överlägset. En enkel sändare tar inte lång tid att bygga och är dessutom konceptuellt enkel att förstå, likaså mottagaren. För SSB är det betydligt svårare att få till något enkelt.
 
Tack Bengt, för bra sammanställning av situationen idag och i framtiden! Det är klart, finns det inget incitament att lära sig telegrafi, för att erhålla certifikat, så är det nog så att det är ett fåtal som mödar sig till detta!
Så som diskussionerna går på Facebook-gruppen "Amatörradio" gällande provförrättningarna, får man osökt känslan att lära gör man för att klara provet; inte för livet och det genuina intresset för hobbyn!

Jag hävdar för amatörradions fortlevnad, att det är bättre med ett färre antal radioamatörer med god utbildning, genuint intresse än "övningsfrågerabblande- genom- trial & error" klara sig igenom proven! För sådan verksamhet finns det andra frekvensband, tydligen helt fritt att idka amatörradioliknande verksamhet på!

Och visst 7TLH, telegrafi och enkla hembyggen är ju en underbar kombination, som slår det mesta! Då pratar vi om riktig amatörradio! TUFFT! "Tummen Upp För Framtidens Telegrafi"
 
Last edited:
Vem vet, ibland blir gammalt nytt. Ta vinylskivan, LP- n. När CD-n kom i början av 80-talet spåddes en snar död för vinylskivan och försäljning skönt också snabbt. Idag har vinylskivan fått en renässans och de pressas t.o.m nya skivor. Samma sak kanske händer med telegrafin?! De blir en gammal teknik från forna dagar. Någon som är värt att bevara för eftervärlden. Förhoppningsvis kommer det för alltid entusiaster som vill bevara denna ädla konst. Nej, jag tror inte att det dör ut helt, men de blir som med gamla hantverk, några få entusiaster.
 
Grattis Rolf! Det finns hopp för telegrafins överlevnad! Snart dax för local rag chewing in Helsingborg area!
 
Som jag sa Rolf,glöm inte att träna mottagningen, det spelar ingen roll hur bra/fort du kan telegrafera om du inte kan avkoda det du tar emot. Använd skrivstil när du skriver, när du kan ta allt/det mesta i huvudet är du på banan. :D
 
Jodå.. försöker som sagt att köra ett par pass var dag. Går bättre och bättre men fortfarande ganska trögt. Men f... jag ger mig inte ! De ska sitta där om de så ska ta tid. Men tid har jag ju gott om nu !
För 25-30 år sedan var det ett måste. Man mer eller mindre tvingade sig till träningen. Men nu tycker jag faktisk att de är kul att träna mottagning. Känner att jag har ett mål.
 
Måste kommentera skönheten som SM7IZJ visade på bild, "The Swedish Key".
Det måste vara en av de få telegrafnycklar som tillverkats kommersiellt sedan början av 1900 talet så vitt jag kan se.
En mindre men mycket precisionsiriktad mekanisk verkstad i trakten av Svenstavik, söder Storsjön Jämtland, tillverkade.
Man hade en väldigt fin maskinpark typ svarvar fräsar etc. Givetvis var handlaget på topp
Början måste ha varit under 70 talet, vet ej mer noga.
De såldes av Radio Rex i Östersund, som sent 70 och 80 talet även sålde amatörradio som åf för oss på SRS, dvs ICOM-radio.
Radio Rex verkade avveckla efter hand och telegafnycklarna såldes av SRS direkt, förmodligen i slutet av 80 talet och framåt.
På SRS exporterades nycklarna bl.a. till Japan, där de ansågs som extremt exklusiva. Hur stora mängder är en bra fråga som jag inte minns tillräckligt för att besvara, men det var hundratal i alla fall, dvs flera hundra, kanske närmare tusen.
En mindre export även till USA förekom. Men fram över 90 talet minskade märkbart intresset för den här typen av pryglar. Även försäljning av billiga telegrafnycklar från Clas Olson försvann. Verkstaden i Svenstavik avvecklade och ägaren avled.
Han hann i alla fall utveckla och tillverka en miniatyrtyp av en nästan likadan nyckel. Den såldes bara i tiotals eller kanske hundra st. Ofta som 60 års presenter.
Det finns en och annan av dessa "där ute" och vi kan någon gång se en på TRADERA.
Man kunde mot slutet av storhetstiden av The Swedish Key få den med en mässingsskylt med anropssignal.
Ett tydligt uppgång och fall för en mycket välgjord och snygg produkt som knappast var särskilt kommersiell men däremot absolut högsta kvalitet både materialmässigt och tillverkningsmässigt. Nyckeln levererades mot slutet i en trälåda i vilket den var fastskrufvad för transport. Många ägger en och många har inte tagit ur den ur trälåren....
Vad betingade då en sådan nyckel? Ja Japanen fick minsann betala rejält, i SM började den kosta 1970 kanske omkring 500 kr.
Något att använda är det verkligen!! Något att spara, ja kanske för framtiden? Nja vem i framtiden kommer att uppskata en dylik pryttel, många kommer att hamna i containern vid bodelningar, det är jag säker på.
Vad jag tänker på är vad en radioamatör i slutet av 70 talet och under 80 talet kunde kosta på sig för sin hobby. Jag räknar med att hobbyn då kostade en faktor tio ggr dagens.
Njut av er Swedish Key så länge ni orkar !!! Ni som har en.
Det kraftigt minskade intresset, eller utdöendet, som jag nämner under, i mitten eller slutet av 90 talet speglar nog hobbyn överhuvudtaget som jag ser det.

Klart ett elbuggen har tagit över en stor del av det telegraferande som förekommer idag.
En linande story om manipulatorer kan jag se, och framför allt Benchers fina manipulator, i svart krom och till och med guld. en liknande tidsepok och kanske liknande kostnad för hobbyn.

Några tafatta försök att tillverka exklusiva telegrafnycklar i USA förekom, bl.a. med marmorskiva. Det blev en förlust, en sk flopp, för entreprenören och dog ut.

de
Roy SM4FPD
 
Vem tillverkade SSA-nyckel som ser likadan ut som The Swedish Key ?
Min är förnicklad (mässing) och monterad på en vävbakelit platta.
 
Jag har några stycken Swedish key i samlingen,
alla tillverkade av Lennart Petterson i Hoverberg, utanför Svenstavik.


En nyckel från tillverkaren ifråga, lite rå så det luktar prototyp om den, kan vara en enklare variant av, eller en föregångare till Swedish key?
blog


En prototyp eller möjligen väldigt tidigt exemplar av just Swedish key:
blog


Swedish key, nummer 4987
blog


Nyckel i låda, nummer 4130
blog


Den lilla nyckeln som SM4FPD nämner i sitt inlägg, här med presentationsask, dock har jag inte hittat något serienummer på den (ännu)
blog

blog


Och till sist en camelback
blog
 
Var involverad i "The Sweish Key" via Tore Sm3ATX eller Radio Rex. Har köpt in en del av dessa för att ge till mina kompisar i amatörradiosfären.

Det finns flera varianter av denna key. Den med de frästa kanterna på bottenplattan och den med raka kanter. Den senare var en variant som försvaret köpte en hel del av, de såg nog mer till användning än utseende. Jag var kritisk till dessa nycklar, då de alla hade bladfjäder i stället för den vedertagna spiralfjädern (som en äkta LM-nyckel har).

Bladfjädern ger en stum känsla och som vi användare sa: " lite Brio här"..Därmed vill jag påstå att den nyckel med frästa sidor med svart bottenplatta inte är den som FPD menar. Detta är en LM-Nyckel med kort arm m. målad bottenplatta. Har, och använder dagligen en exakt likadan. Den har jag oxo målat själv i svart, alla hade i original en brunbetsad bottenplatta. Emellertid är detta handpumparnas stradivarius! Den miniatyrnyckel som FPD menade är betydligt mindre. Eller bedrar kameran mig?

/73 Uffe -CIQ
 
Vem tillverkade SSA-nyckel som ser likadan ut som The Swedish Key ?
Min är förnicklad (mässing) och monterad på en vävbakelit platta.
SSA nyckeln är " light Swedish Key" och därmed inte jämförbar med The Swedish key. En nyckel i billighetsversion somkändes som den kom från "Buttericks" - helt min egen bedömning.
73 / Uffe
 
Jag har några stycken Swedish key i samlingen,
alla tillverkade av Lennart Petterson i Hoverberg, utanför Svenstavik.


En nyckel från tillverkaren ifråga, lite rå så det luktar prototyp om den, kan vara en enklare variant av, eller en föregångare till Swedish key?
blog


En prototyp eller möjligen väldigt tidigt exemplar av just Swedish key:
blog


Swedish key, nummer 4987
blog


Nyckel i låda, nummer 4130
blog


Den lilla nyckeln som SM4FPD nämner i sitt inlägg, här med presentationsask, dock har jag inte hittat något serienummer på den (ännu)
blog

blog


Och till sist en camelback
blog
Camelback.Undebar att se på - men thats it../ Uffe
 
SSA nyckeln är " light Swedish Key" och därmed inte jämförbar med The Swedish key. En nyckel i billighetsversion somkändes som den kom från "Buttericks" - helt min egen bedömning.
Jaha ja, det är väl det som är orsaken till att jag aldrig lyckats lära mig "det hemliga språket":)
 
Camelback.Undebar att se på - men thats it../ Uffe

Haha, ja, den pryder sin plats i hyllan och den passar bra där på hyllan, för att köra begriplig telegrafi med den går nämligen inte :D
 
Last edited:
Back
Top