1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

Tomgångseffekt

Discussion in 'Övrigt' started by SM6FPG, Jun 13, 2020.

  1. SM6FPG

    SM6FPG Fritidskonsulent

    Är det möjligt att utifrån en transformators värden och vikt göra en ungefär beräkning av tomgångseffekten eller är det bara att införskaffa en effektmeter och mäta ett dygn?

    Skälet är hur jag skall använda transformatorn i och med att jag kör remote.
    Om den ständigt kan vara inkopplad utan att det innebär kortsamma effekter så förenklar det hanteringen då jag kan koppla allt i shacket till transformatorn.
    Eljest behöver jag ordna med fjärrstart och då måste jag se till att bredbandet blir helt isolerat från övrig utrustning.
    Transformatorn är en fulltransformator med 240 V på primären och 2 x 120 V på sekundären.
    Vikten är 22 kg och 1,8 KVA!
     
    SM0KBW likes this.
  2. SM6GXV

    SM6GXV Korsdominant

    ...Eller också sätter man ett låg-Ohmigt effektmotstånd i serie med inspänningen...

    Tar ut ett lagom säkerhetsavstånd...

    ...Och sätter i stickproppen...

    Och om motståndet inte exploderar mäter man *VÄLDIGT* försiktigt spänningsfallet över det.
    OK - Det är en reaktiv last, så det är nog inte cosfi 1 men man får en viss uppfattning om
    hur mycket ström trafon drar i tomgång...
     
    SM7NZB and SM6FPG like this.
  3. SM4FPD

    SM4FPD Well-Known Member

    Du behöver inte mäta tomgångseffekten.
    Mät istället tomgångströmmen, de flesta universalinstrumnet kan numera mäta växelström.
    Multiplicera med aktuell spänning så får du effekten. Även om spänningen kan varaiera lite så duger resultatet med 230 V.
    Mulitplicera sen med tiden så får du energiförbrukningen.
    Multiplicera sen energiförbrukningen med kWh-priset så får du kostnad per tidsenhet exvis år.

    SM4FPD
     
    SM6FPG likes this.
  4. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    ca 55W för en 1KVA transformator får man om man söker.
    1% av märkströmmen säger en annan google-info.
    Det man mäter är ju reaktiv effekt som kan fas-kompenseras med hjälp av en kondensator.
    OK, allt är inte reaktiv effekt....
    Man har ju resistiva förluster i tråden och hysteres/virvelströms-förluster i kärnan som inte kan "trollas bort" med hjälp av faskompensering.
     
    SM6FPG likes this.
  5. SM2OWW

    SM2OWW Well-Known Member

    Hittade på jobbet en gammal fulltrafo 2 kVA 230/230 som var inkopplad dygnet runt men endast användes några få timmar om året, tomgångsström 2,3 A och med en startström på ca 25 A. Det var pga startströmmen som den "dök upp" i mitt sikte för matande säkring hade löst efter att man hade lagt tillbaka matningen till elcentralen efter ett jobb.

    Att jämföra med ett annat ställe där vi har några fulltrafo på 2,5 kVA 230/230 med en tomgångsström på ca 0,2 A och med mjukstart som ger en startström på ca 3 A.
     
    SM6FPG likes this.
  6. SM6FPG

    SM6FPG Fritidskonsulent

    Fick ett mail med information runt ämnet av allas vår Karl-Arne.
    Givet vad en schablon ger så räknar han med ca 70 w, I vart fall minst 50 - 60 w, I nivå med vad som angivets här i inläggen och räknat över årets timmar så blir en helt onödig kostnad!
    Det blir att separera bredbandet och sätt en mindre fulltrafo som får driva routern och fjärrstart av den stora trafon. Rpi:n kan köras via wifi mot routern så blir de helt isolerat från varandra.
    Tack för informationen Karl-Arne, uppskattas verkligen givitvis även inläggen här i tråden!
     
    SM0KBW and SM0GLD like this.
  7. SM4HFI

    SM4HFI Well-Known Member

    Hej! Det känns ju om trafon blir varm. I så fall behövs lite effekt.
    På tal om startströmmar så är 25 A för en 2 kVA trafo lindrigt. Jag har mätt 80 A på en trafo avsäkrad med 2 A. Den satt i en amerikatillverkad utrustning. Det händer när man startar med samma polaritet som det var när strömmen stängdes av, och ändå matade jag via en 4 A vridtrafo med fulltransformator! En 2 A trög enl IEC127 gick nästan på en gång. 2 A trög enl UL/CSA höll, och en sådan satt i original. Det var i samband med det jag lärde mig vad I²t för en säkring är. Det är ett mått på hur trög en säkring är och är mer än dubbelt så stort för UL/CSA-sepcad trög 2 A säkring. Hittade då, för över 20 år sen, en liten trevlig skrift "Fuseology" från Littelfuse, men nuvarande version är inte alls lika informativ tycker jag.
    Hittade lite mer likt den gamla på https://www.digikey.se/sv/ptm/l/littelfuse-inc/fuseology-introduction-to-fuses/tutorial men inget där om skillnader i olika standarder.
    /Jan
     
  8. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Med dom förlusterna har jag knappt råd att starta min trafo.

    märkskylt.jpg
     
    SM6FPG likes this.
  9. SM6FPG

    SM6FPG Fritidskonsulent

    Det dunkar till rejält i min Topaz, hur skall det då inte dunka till i din ....... spik i proppskåpet?:D
     
  10. SM4FPD

    SM4FPD Well-Known Member

    För att begränsa startströmmen.
    Men först: startströmstöten är knappst något man behöver betala elenergi för, den tar så kort tid. Men kan blåsa säkringar och det känns obehagligt att uppleva smällen, eller dunsen vid tillslag. Något som gör att man tvekar att slå till och av stora trafos.

    Jag har använt NTC motstånd, avsedda för ändamålet, med framgång.
    De relativt små NTC-motstånden ser inte så mycket ut för världen i sammanhangaet med ström effekt och spänning.
    Men funkar mkt bra.
    NTC kallnar efter c:a 5 - 10 s och så kan man göra ett nytt tillslag.
    Så komplicerade sysem med tidreläer etc är helt onödigt.

    Jag har några liggande med ELFAS nummer:
    SG64 7 Ohm (kall) avsedd för 10 A. Elfa 60-292-68 är c:a 20 mm ser ut som en skivkonding men svart.
    SG160 2,5 Ohm (kall) avsedd för 15 A. Elfa 60-291-69 är c:a 20 mm ser ut som en skivkonding men svart.
    SG405 1 Ohm (kall) avsedd för 30 A. Elfa 60-290-86 är c:a 25 mm ser ut som en skivkonding men svart.

    På SRS hade vi en jättestor skyddtransformator, minns nu inte effekten, men den var fet. Kanske 220 - 220 V och 3 kW. (före tiden med 230 V)
    Med ett sådant motstånd i serie med primären märktes aldrig tillslagen.
    För den som tror att de små NTC-motstånden dukar under, så kan jag säga att de höll i 20 år innan ombyggnad av verkstad skedde. (då ansågs inte skyddstrafo behövas....)
    Avsikten med sådan skydstrafo var dels elsäkerhet, dels att få ett jordfritt system där alla mätinstrument INTE var sammankopplade med sin jordledningar.
    Ansluter man flera mätinstrument till en radio, skall jordpunten vara i radion chassi.
    Mittuttag på skyddstrafons sekundär kunde användas vid ev behov.

    HF jord bestod av en blomkruka med gulgrön polskruv..... Något som flera besökare såg och förundrades över, men givetvis ett skämt.

    SM4FPD
     
    Last edited: Jun 15, 2020
    SM7NZB likes this.
  11. SM6GXV

    SM6GXV Korsdominant

    Viktigt om man använder de svarta NTC-motstånden är att man inte
    skall/bör ta i dom med fingrarna. Hela komponentkroppen är en del av
    funktionen och den kontamineras av svett och smuts. Det kan
    vara värt att beaktas om motstånden sitter i ett löftflöde
    där sådant kan förekomma.
     
    SA4LGZ likes this.
  12. SM3GSK

    SM3GSK Active Member

    Hej,

    Jag har en 400 -->230 V trafo som matar radioschacket bara för att för lite jämnare last på faserna, och undvika "blink" i lamporna
    när jag kör KV med slutsteg. Den skulle må bra av startströms begränsare. Ser att de NTC motstånd som finns i Elfa är specade
    för max 265 V .
    "Features Useable in series connections up to 265 Vrms"

    Hur ska man tolka det ? Jag behöver ju nåt som pallar för 3 fas 400 V spänning.

    73 Classe
     
  13. SM2OWW

    SM2OWW Well-Known Member

    Mjukstarten i dom 2,5 kVA 230/230 som vi har på jobbet består av ett NTC (MS35 1R040) och parallellt med den sitter kontakterna på en slutande kontaktor som matas av sekundären. Startströmmen begränsas genom NTCn, sekundärspänningen "skapas", kontaktorn drar och "kopplar förbi" NTCn. Har provat att starta flera gånger och max startström har varit ca 3 A.
     
    SA2CLC and SM0GLD like this.
  14. SM2OWW

    SM2OWW Well-Known Member

    För många år sedan modiferade jag en 3-polig Kraus & Naimer. Brytaren hade två lägen, 0 och 1. Justerade/filade kammarna så att två av polerna anslöt lite tidigare än den tredje när man var på väg mot 1, brytaren hade fortfarande bara två lägen. De två som anslöt tidigare var så kopplade att en gick direkt till trafon, den andra gick till en "cigarr" på några ohm och vidare till trafon, slutligen så lade sig den tredje parallellt över "cigarren".

    Får väl anses vara en riktig fullösning, men det fungerade... :)
     
  15. SM3GSK

    SM3GSK Active Member

    Reläer och startmotstånd har jag redan på trafon, men tänkte slippa den lösningen om man kan använda NTC motstånd istället..
     
  16. SM4FPD

    SM4FPD Well-Known Member

    Det bör gå att seriekoppla två NTC för att de skall tåla spänningen 400 V. Ett på varje fas.
    Men man får tänka lite vid valet av NTC värden då.....

    Ja visst blir NTC varmt, det är ju vitsen med komponeten. När den blivit varm sjunker dess resistans.

    På gamla TV apparater förr fanns det PTC motstånd till avmagnetiseringspolen, som var lindad runt bildröret.
    Den gav en strömpuls vid tillslag som vid varmt PTC minskade till obetydlig ström.
    Ett PTC motstånd funkar i många fall som kristallugn, man limmade fat sådan på kristaller som skulle bli stabilare. GAv uppemot en tiondel av driften.
    NTC är annars typiska för temperturmätning, eller stabilisrering av BIAS.

    Så olinjära motstånd är trevliga komponenter att labba med.
    Bör gå att finna ut andra exempel på användningsområden.
    Jag har propagerat för att glödlampor är sådana, dvs olinjära motstånd, funkar som konsantströmsgenerator vid laddning av accar etc. Snart är glödlampor en saga blott,
    För långspänningslabbet är billampor bra att ha liggande, 12 V 5, 10, 21 W.
    Jag minns de fösta stabiliserade likspänningsaggen, där man satt en glödlampa i serie före regulatorn, vid överström tände lampan och gjorde motstånd... dvs det blev ingen farlig överström, ett tidigt sätt att göra kortslutningsäkert.


    SM4FPD
     
  17. SM7NTJ

    SM7NTJ Well-Known Member

    Bara för att jag blev nyfiken så kopplade jag in ett mätinstrument på matningen till labbänken på jobbet.
    Inbyggd 1000VA ringkärnetrafo vars sekundärsida matar vägguttag för mätinstrumenten.

    Tomgångseffekten blev överraskande låg och blev ännu lägre när jag gjorde om mätningen efter nätstörningsfiltret.
    Po_uppmätt_krymt.jpg
    Som synes i bilden 3watt i tomgångseffekt. 16VA i skenbar effekt vid tomgång.

    Ringkärnetrafon är en rejäl klump, som naturligtvis sitter i utkant av ena ändan av labbänken, vilket gör den väldigt otymplig att hantera.
    Det sitter ett ordentligt nätstörningsfilter på inkommande matning och vi har inte märkt några problem med hög startström.
    Jag får ta med mig ett annat instrument om ska ska göra en mätning av startströmmen, så det får bli en annan gång.
    1000VA_krymt.jpg
    Det verkar vara så att transformatorn även har en jordad skiljeplåt mellan lindningarna, ledningen går snett ner åt höger från transformatorn till anslutningen för skyddsjord.

    73 de SM7NTJ Lorentz
     
  18. SM6GXV

    SM6GXV Korsdominant

    På jobbet deltar vi i ett projekt som skall hamna i en öken nere i Sydafrika.
    Dåligt elnät. Surge/Burst. Åska. Det är en RF-markenhet med 230V spänningsmatning
    ingång för fiberkontroll. Lågnivå in- och högnivå utgångar för RF
    Inbyggd bruskälla mm.

    Om elnätet är stabilt utan spikar och annat elände
    fungerar NTC utmärkt, men i områden med dåligt elnät måste man ta höjd
    för inkommande usel kvalitet. I serie med NTC-motstånden sitter
    också trådlindade lågohmiga effektmotstånd som extra buffert förutom de
    vanliga bifilärlindade filtreringskomponenterna.

    Som en del av kraven fanns också en maxgräns för startström...

    Vi provade först på måfå med vanliga brytare. Den gnistskur som metallytorna
    i brytarna gav upphov till resulterade i ett missvisande värde på startströmmen
    och gjorde att vi inte kunde verifiera produkten.

    Efter denna insikt konstruerades en "Startströms-trigger" mha logik och ett halvledarrelä
    så att man kunde styra när i en 50Hz cykel en transformator skulle "få ström".

    Från 50Hz kan man via en potentiometer generera precist styrd fördröjning till halvledarreläet
    så att vi med en strömprob kunde mäta och se exakt hur en transformatorn betedde sig.
    I det här fallet också efterföljande "analoga likriktning" och
    reglering vilket också påverkade strömrusningsförloppet.

    Ett trevligt kvällspysselbygge som inte bör saknas i något hemmalabb.

    Skall se om jag hittar schemat någonstans...
     
    SM7NZB, SA2CLC, SM7NTJ and 1 other person like this.
  19. SM6GXV

    SM6GXV Korsdominant

    Hittade schemat. Litet kryptiskt kanske. Trafon till vänster är en liten 1VA-historia bara för att få en isolerad 50Hz. Det hela blev ett kretskort med litet (som vanligt) panikartat ihoplödande. Dokumentationsstandarden
    är kanske något bristfällig men hur det mesta skall anslutas "Inses lätt"
     

    Attached Files:

    SA4LGZ likes this.

Share This Page