Trafikmottagare i toppklass

SM7EQL

Kortvågs- och UKV-tekniker
"En trafikmottagare med goda data är en dyr historia utom räckhåll för många DX-lyssnare och sändaramatörer. Här kommer en artikelserie om en förstklassig mottagare av detta slag, som enligt författaren kan byggas för en materialkostnad av ca 700:-"

Så står det i ingressen till första artikeln i Radio & Television nr 1 1959. Mottagaren är konstruerad av radiotekniker Mauritz Lundqvist, först med lyssnarsignalen SM5-1702, och senare SM5RK..

Det står också "att praktiskt taget vem som helst som har någon liten erfarenhet av radiobygge, bör kunna klara av bygget."

a1.jpg

Denna mottagare byggdes av Sune Hall SM7BLR här i Lund 1965 har överlevt flera ägarbyten, förvaring på vindar och källare, och finns numera här i mitt radiomuseum. Kanske ett kommande renoveringsprojekt när andan faller på. Mottagaren fungerar fortfarande men skulle må bra av en total genomtrimning och byte av samtliga Wima-kondensatorer, mest kända för sina inbyggda läckage och kortslutningar. Det fina med Wima-kondensatorer att de inte behöver kontrollmätas, bara att klippa ut och byta till nya moderna.

a2.jpg

Mottagaren innehåller 17 rör. Mitt exemplar är en dubbelsuper med första MF 1,6 MHz och andra MF inkl kristallfasning på 467 kHz. Artikeln i R&T beskriver mottagaren som en enkelsuper med 467 kHz MF men nämner att man kan förbättra spegelfrekvensegenskaperna genom att införa en första MF om t ex 1,6 MHz.

CIMG3725.JPG
I 467 kHz-varianten enligt R&T används ett spolsystem från Geloso med HF-steg oscillator och blandare. Frekvensområdet är mellanvåg och kortvåg i 6 band. I mitt exemplar används ett spolsystem från danska Torotor, en s k "amatörcentral" avsedd för 80, 40, 20, 15 och 10 m amatörband. MF ut är 1,6 MHz. Amatörcentralen kan ses mitt i mottagaren med sina 15 kompressionstrimkondensatorer och 15 spolar med trimbara kärnor.

a8.jpg

Komponenterna är monterade på egentillverkade kopplingsstöd av Pertinax med nitade lödöron och lödtorn. Allt beskrivet i detalj i R&T. Den mekaniska uppbyggnaden är dock ganska besvärlig och det är svårt att komma åt att mäta och byta komponenter.

a3.jpg

Den extra MF-delen är byggd som en modul med 1,6 MHz ingångstransformator, blandarrör tillika kristalloscillator med en stor 2067 kHz kristall. Längst till höger en 467 kHz MF-transformator. Den vita koaxialkabeln leder signalen vidare till kristallfasningsfiltret med 6 selektiviteslägen från ca 10 kHz ner till 1 kHz i det smalaste läget. Väl avpassat för AM-mottagning av Hi-Fi kvalitet till såväl SSB och CW. Mottagaren innehåller även en NBFM-demodulator med dubbeldioden EAA91 kopplad som kvotdetektor.

Ett andra känt exemplar finns i Göran SM7DLKs ägo. Den mottagaren byggdes av en radio & TV-tekniker i Landskrona 1959. Fint skick och fungerar bra.

-Hur många av sådana här trafikmottagare byggdes då det begav sig och hur många av dessa finns bevarade?

-Hur många "moderna radioamatörer" skulle mäkta med ett sådant byggprojekt?

-Those were the days
 
Last edited:
Ser prydligt ut.
En fråga bara, kom den som någon form av byggsats?
Eller skulle man beställa alla saker från ett stort antal ställen, och gå till plåtslagre och få mekanik delar tillverkade, eller förutsätter bygget att man har en verkstad för plåtbearbetning? Bilderna visar ju professionell mekanik. Geloso fanns ju att köpa färdigt. rören fick man väl lov att köp färdiggjorda.
700 kr då var kanske ändå en stor summa, men det är ju en avancerad sak ändå.

Jag gissar att de finns elle fanns åtklilliga påbörjade projekt, många slängda, många fick inte igång den, andr tröttnade.
Tror inte att dåtidens radioamatörer var några undermänniskor som fick färdigt en sådan för tiden rätt avancerat bygge.

SM4FPD
 
Nej ingen byggsats erbjöds utan byggaren fick själv skaffa allt material och komponenter. Stycklistan innehåller dock all nödvändig information med t ex referenser till tillverkaren Geloso när det gäller MF-transformatorerna etc. I del II och III finns detaljerade måttritningar för mekaniken. Alla plåtbitar, boxar, chassiet och frontpanelen. Även ritningar för komponentplaceringen på kopplingsplintarna med tydlig hänvisning till hur de skall kopplas till resp rörsockel, omkopplare o s v. Så för den målinriktade byggaren med gott om tid har detta inte varit något problem. Inget i beskrivningen är direkt komplicerat utan kan klaras av med enkla handverktyg och drillborr. Så i princip skulle vem som helst klara av projektet som det står i artikeln.

Sen var väl egenbyggandet mer utbrett förr i tiden och det fanns spännande "Bygg själv projekt" i varje nummer av R&T. Allt från enkla saker till mer komplicerade. Inte bara radio utan också audioförstärkare och högtalarlådor. Kanske kände inte så många till att projekten egentligen var svåra eller t o m omöjliga att ro iland så den där känslan av - ååååhh vad jobbigt detta ser ut. Jag orkar inte läsa alla sidorna med liten text och sätta mig in i detaljerna - infann sig kanske aldrig? Tror också att det fanns många påbörjade projekt och att det mesta slängts för länge sedan. För den som fick sin mottagare klar var nog känslan häftig. :)
 
Intressant och synnerligen vackert bygge. Dock är det inte helt billigt som FPD påpekar---om inflationsräknaren jag hittade räknar rätt motsvarar 700 kronor 1959 knappt 10,000 kronor dag. (Vad kostade en fabriksbyggd mottagare på den tiden?)

NBFM-demodulator, är det alltså smalbandig FM? Vad fanns det i (kortvågs)etern som krävde det? Körde man FM på 10 m då också?
 
Min mottagare är byggd helt enligt beskrivningen i R&T -59 nr. 1-3. Den har den berömda ”HRO-skalan”. Jag minns när den byggdes då jag hade byggaren som chef . Mottagaren tog nästan ett år att färdigställa. Totalt 17 rör. Komponenterna levererades av Firma Eklöf i Sthlm. Mottagaren som inte sett nätspänning på >50 år har nu fått nytt liv.

Ett stort byggprojekt även på den tiden.

Priset 700:- var 1959 nästan en hel månadslön för en utbildad radiotekniker.
 
Appropå TV-mottagare.

Min radiogranne Börje SM7BMO i Önnerup byggde sin egen TV i mitten av 50-talet.

DSCN6526.JPG

2.jpg

Börje SM7BMO. T o m "lödpistolen" var hembyggd så klart.

bmo3.jpg

Henry SM7XU i Lund. Han jobbade som servicechef på Philips i Malmö och var tidigt ute med sina hembyggen. Det som fanns att se vid tiden var provsändningarna från Köpenhamn som kunde mottagas helt snöfritt hos Henry, minns jag att han berättade för mig på 70-talet.
 
NBFM användes primärt på 2 m eftersom det var en billig metod att modulera antingen direkt i kretsen för styrkristallen eller i ett fasmodulatorsteg efter oscillatorn. De flesta 2 m sändarna hade 6 eller 8 MHz kristalloscillator så ytterst lite LF-behövdes för att efter multipliceringen upp till 144 MHz få tillräcklig deviation. NBFM kan även flankdetekteras i en vanlig mottagare genom att snedställa frekvensen. De flesta använde AM-mottagare och NBFM-sändare på den tiden fram till början av 70-talet då SSB började slå igenom.

Här är ett exempel på en typisk 2 m konverter med MF någonstans på kortvåg beroende på vilken mottagare man använde. Konvertern är byggd av Börje SM7BMO på 50-talet och är snarlik Elfa-konvertern.

bmo5.jpg
 
Last edited:
Ja det var så man gjorde. En kristallstyrd konverter från 144 MHz ner till t ex 4 eller 6 MHz där mottagarna i regel var mer frekvensstabila och hade bättre bandspridning.

Även vanliga träradiomottagare användes för amatörradio. Många sådana hade flera KV-band och våglängdsområdena för Amatörer var tydligt utmärkta tillsammans med Kustradio och Rundradio. Då på den tiden användes AM så det fanns mycket att lyssna på. Antingen radioamatörernas timslånga monologer på amatörbanden eller kustradiostationerna med sina telefonsamtal till land.

DSCN6529.JPG

Så här kunde en amatörstation se ut för 80 m AM på 50-talet. Med tiden anskaffades bättre mottagare t ex BC348 eller någon av de amerikanska för den som hade råd.
 
En någorlunda bra fabriksny trafikmottagare kostade runt 900-1300 kr 1959.
Timpenningen för ett hemmabygge i samma klass torde därför varit i "ensiffrigt belopp", men bara tillfredsställelsen att få till ett sådant bygge är väl värt en del...

I samlingarna å Stureby Radio finns ett exemplar av RT-mottagaren där alla rör :-( ersatts med JFETar och MOSFETar. Resultatet har blivit en ganska lågbrusig mottagare med en god frekvensstabilitet.

NBFM hade en kortvarig popularitet under 50-talet även på "likströmsbanden". Anhängarna förde fram att modulatorn blev billigare och att BCI och TVI via HF-likriktning minskade när man använde NBFM.

Motargumentet var att "flank-detektering" gav "trista" prestanda i de flesta mottagare, och det var ovanligt med skräddarsydda FM-adaptrar.
Bl.a. National HRO-50 och 60 kunde bestyckas med en inre FM-detektor, och det fanns även externa enheter till många andra mottagare.

Slutligen den avbildade "Elfa-konvertern". En sådan med E88CC var en "statussymbol" i medelklassen, och när ett 417A kunde sättas framför var lyckan fullständig...

Å Stureby Radio finns SM5FJ:s konverter tillsammans med SM6PU och SM7AED. Samtliga utom SM6PU har ett 417A i gg framför.

Skulle gärna se bilder från SM7DLKs mottagare...
 
En någorlunda bra fabriksny trafikmottagare kostade runt 900-1300 kr 1959.
Timpenningen för ett hemmabygge i samma klass torde därför varit i "ensiffrigt belopp", men bara tillfredsställelsen att få till ett sådant bygge är väl värt en del...

I samlingarna å Stureby Radio finns ett exemplar av RT-mottagaren där alla rör :-( ersatts med JFETar och MOSFETar. Resultatet har blivit en ganska lågbrusig mottagare med en god frekvensstabilitet.

NBFM hade en kortvarig popularitet under 50-talet även på "likströmsbanden". Anhängarna förde fram att modulatorn blev billigare och att BCI och TVI via HF-likriktning minskade när man använde NBFM.

Motargumentet var att "flank-detektering" gav "trista" prestanda i de flesta mottagare, och det var ovanligt med skräddarsydda FM-adaptrar.
Bl.a. National HRO-50 och 60 kunde bestyckas med en inre FM-detektor, och det fanns även externa enheter till många andra mottagare.

Slutligen den avbildade "Elfa-konvertern". En sådan med E88CC var en "statussymbol" i medelklassen, och när ett 417A kunde sättas framför var lyckan fullständig...

Å Stureby Radio finns SM5FJ:s konverter tillsammans med SM6PU och SM7AED. Samtliga utom SM6PU har ett 417A i gg framför.

Skulle gärna se bilder från SM7DLKs mottagare...
Här är några bilder på min mottagare. 5068446D-2EE6-4704-80CD-701635F1C43D.jpeg743FA27E-4459-4748-AAFE-1433A1E15D1C.jpegACB33A23-07FA-4AF3-B9B0-AEF800BA5AD0.jpeg
 
Lite bilder på min "transistoriserade" RT59-mottagare:

1648496328216.jpeg
På plats i racken med Geloso+807 sändaren

1648497019071.jpeg
Närbild av fronten
1648496869314.jpeg
Översida
1648497172173.jpeg
Undersida

Avsaknaden av riktiga elektronrör gör apparaten lite charmlös, men den låter bra och är stabil även över 14 Mp/s.

Skulle jag tröttna på transistorerna så får en riktig radio med riktiga elektronrör som t.ex. BC-342, BC-348 eller R-1155 plats i utrymmet längst ner i racken...
 
Oj det var en genomgripande modernisering från rör till transistorer!

Vad har mottagaren och AM-sändaren i stativet för proveniens?
 
Båda är från SK-kvarlåtenskap.

Sändaren fick jag i en bytesaffär för några år sedan. Den är byggd av en SM7:a 1951
med den gamla Geloso-VFO:n 4/101 till en 807 samt p-p 807 i modulatorn.
Tyvärr driver den en hel del, och man får välja mellan nyckelknäppar och "kipp".

Modulatorn har en del "hyss" för sig, vid vissa inställningar på mikrofongainet hoppar den i självsvängning. Misstänker att den ursprunglige byggaren lyckats åstadkomma en jordslinga.

Mottagaren byggdes ursprungligen enligt originalritningen 1960, och hamnade sedan hos en
amatör i SM5 som i sin tur byggde om den med transistorer + två omkopplingsbara mekaniska filter, 3 kHz och 0,8 kHz under 80-talet. Hur många händer som den passerat därefter är okänt.

1648535744142.png

Ett "shack" av detta "stuk" kanske skulle kunna tilltala vissa läsare, riktig amatörradio med riktiga 807:eek:r...

Mottagaren t.v. med den klassiska "Svebry-sändaren" ovanpå

1648536021364.png
är en HRO-Sr från 1938 med FRA-proveniens.
 
Last edited:
Back
Top