TubeLine R1A - T1A

SM7EQL

Kortvågs- och UKV-tekniker
I samband med bygget av enrörstransceivern dök en del konstruktionsmässiga funderingar upp som nu är tänkt att bli till en "Komplett Line" bestående av separat mottagare och sändare - precis som Drake Line på sin tid.

attachment.php


Schemat är inte påbörjat än utan jag börjar i andra änden med att montera nyckelkomponenterna på ett litet al-chassie.

attachment.php


Sändaren är tänkt att bli kristallstyrd med VXO och uppbyggd kring triod-pentoden ECL82 eller kanske ECL86 som skulle kunna ge något högre uteffekt.

attachment.php


En idé som skall provas är att låta oscillatorn (trioden) gå hela tiden och nyckla PA-steget (pentoden) medelst gallerblockering. Oscillatorn skulle med lämplig snedställning även kunna användas som lokaloscillator för mottagaren.

Nä, så mycket mer är det inte tänkt. Det finns många frihetsgrader. Genom att börja i fel ände av projektet blir utvecklingen mer spännande och man vet aldrig hur kartan kommer att se ut när den ritats upp efter verkligheten. :)

/Bengt


.
 

Attachments

  • 1.jpg
    1.jpg
    70,3 KB · Views: 966
  • 2.jpg
    2.jpg
    55,8 KB · Views: 973
  • 3.jpg
    3.jpg
    80,9 KB · Views: 1.001
I love it! :) Så brukar även jag göra, först huvudbyggblocken, därefter detaljlösningarna - schemamässigt...

/Lasse
 
En första provkoppling gav 5 W ut, stabil ton och 3..4 kHz frekvensvariation på VXO:n.

attachment.php


Mer finjustering av Pi-filtret återstår. Spolens induktans är aningen för hög.

attachment.php


Den sektionslindade spolen för gallerkretsen skall ersättas av någon mer passande och som kan monteras direkt i chassiet. Sak samma med de två seriekopplade drosslarna som hör till VXO:n.

/Bengt



.
 

Attachments

  • 4.jpg
    4.jpg
    60,8 KB · Views: 846
  • 5.jpg
    5.jpg
    68,7 KB · Views: 872
Här kommer några bilder från dagens experimenterande med placering av småkomponenter, utprovning av jordpunkter och optimering av spolar m m.

attachment.php


Anslutningar för antenn, mottagare, spänningsmatning samt nyckling är på plats. Den övre långa spolen är på 15 uH och sitter i kristalloscillatorns (trioden) anodkrets. Avstämd till 3,5 MHz för maximal drivning till slutsteget (pentoden). Den högra trimbara spolen ingår i VXO-kretsen och är f n injusterad till drygt 120 uH vilket tillsammans med vridkondensatorn ger c:a 3...4 kHz frekvensvariation med fullständigt ren och stabil ton.

attachment.php


Så här ser uppbyggnaden ut. Märkligt nog så finns inga tendenser till självsvängningar i sändaren. En 40 pF rör-trimkondensator uppe till höger i bild används för att stämma av oscillatorspolen till resonans. Här gäller att först finna max och sedan backa tillbaks trimmern en aning så att oscillatorn startar ordentligt.

När anodspänningen sakta skruvas upp från noll volt så svänger oscillatorn igång vid 13 V. Sändaren lämnar då 1 mW ut. Vid 100 V anodspänning fås 0,5 W ut, vid 200 V 3,3 W, vid 250 V 5 W och vid 300 V 8 W ut.

attachment.php


BNC kontakten till vänster är för antenn och den andra för mottagaren. Här tänker jag mig att bygga in ett antennrelä som aktiveras när nyckeln trycks och föses med c:a 1 sek hängtid.

attachment.php


Den vridkondensatorn i mitten har lyfts upp 8,4 mm så att alla tre axlarna nu hamnat på samma höjd. Kanske blir det snyggare så när frontpanelen kommer på.

attachment.php


Andra övertonen (7 MHz) som skymtar som en svag puckel till höger på plotten mättes till drygt -75 dBc. Tredje och högre övertoner var ännu svagare. Det går att ändra Q-värdet i Pi-kretsen så att uteffekten ökar en dB eller så på bekostnad av lägre övertonsdämpning, eller så kan man höja Q-värdet ytterligare för att få högre övertonsdämpning men på bekostnad av någon till några dB lägre uteffekt. Det är bra som det är.

Nästa anhalt blir laborerande med gallerblockeringsnyckling och att undersöka hur en svag LO-signal på bästa sätt kan plockas ut från TX-oscillatorn till mottagaren. RIT skall läggas till samt antennrelä m m.

/Bengt


.
 

Attachments

  • 10.jpg
    10.jpg
    87,8 KB · Views: 850
  • 9.jpg
    9.jpg
    72,1 KB · Views: 836
  • 8.jpg
    8.jpg
    69,3 KB · Views: 841
  • 7.jpg
    7.jpg
    94,5 KB · Views: 840
  • 6.jpg
    6.jpg
    81,5 KB · Views: 809
Last edited:
Ser ju trevligt ut Bengt, jag provade att använda min gamla spotfunktion för att hitta sändarens frekvens i mottagaren, den kräker/brummar dock så jag måste använda plastradion för att justera in rätt frekvens, att den driver lite pga att spänningen inte är stabbad är en annan sak, det kan jag leva med så länge. Har kört ett 20-tal QSO och det fungerar bra.

Hur du tänker styra reläet och få till en lagom svag LO-signal ska bli intressant att följa.
 
Det gläder mig att se så mycket "Riktig Amatörradio" på ett och samma ställe.

Att göra en användbar "spot-funktion" på en återkopplad mottagare är ganska svårt.

Problemet beror primärt på att mottagaren får mer insignal än vad den kan hantera.
Om man inte kan dämpa denna så kommer autodynfrekvensen att påverkas av sändarfrekvensen, mer ju starkare signalen är.

Förr i världen så ordnade radioamatören en "monitor" som bestod av en batteridriven 0-V-1 i en kakburk som man kunde lyssna på sina egna signaler med.

Ett sätt att angripa problemet vore att anordna en dioddetektor med en OA91 eller liknande ansluten till ett par högohmiga hörlurar, vilken sätts nära detektorröret i mottagaren och sedan lyssnar man på beat-tonen mellan sändarens oscillator och mottagarens autodyndetektor.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
Bjarne, du får bygga ihop en kristallkalibrator som man hade förr. Välj en 100 kHz kristall och lägg till en multivibrator för 10 kHz. Med en omkopplare kan du välja utsignal var 100:e kHz eller var 10:e kHz.

I min återkopplade mottagare har jag begränsat mig till 3500-3600 kHz och detektorn är så frekvensstabil att skalan kan graderas direkt i frekvens. Då räcker det ju att en gång för alla mäta upp TX-frekvensen med de kristaller man tänker använda. Ingen kalibrering nödvändig här. Bara att ställa in önskad frekvens som hamnar långt inom marginalerna då mottagaren ju hör signaler +/- 5...6 kHz eller mer - även om LF-steget är avstämt till c:a 500 Hz.

Den planerade R1A mottagaren som skall matcha T1A sändaren är tänkt att få sin LO från sändarens VXO. Så som planen ser ut just nu så kommer kristalloscillatorn att ligga på en fast frekvens i läge sändning och VXO:n att kopplas in i läge mottagning. Det ger då möjlighet att ställa in mottagarfrekvensen så att svävningstonen från en motstation som sänder exakt på min TX-frekvens kan varieras från 0 - 3000 Hz eller något mer.

Då får man full koll på sina RX/TX-frekvenser och ingen kalibrering blir nödvändig.

/Bengt
 
Jag har faktiskt haft en kristallkalibrator i åtanke. I och med att spänningen från aggregatet som driver både sändare och mottagare inte är stabiliserad så ändras spänningen/frekvensen i mottagaren en aning när jag slutar sända (spänningen ökar).

Får jag bara tag i en passande drossel så kan jag använda två olika trafos, eller om jag nu väljer att bygga med ett passande stab-rör som får mata mottagaren. Mottagaren drar 60mA hela tiden och sändaren något mindre.
 
Kommer nog att bygga din(EQL) kristalltestare och sätta i kristallen där först innan jag sänder.....får se hur det går. Försöker få till ett QSO på 20m just nu...
 
Ett sidoprojekt...

Det var bra att Bjarne tog upp problemet med belastningsberoende utspänning från nätaggregaten till våra rörbyggen så jag fick anledning att ta i tu med min egen nätdel.

Som jag nämnde tidigare så fann jag en liten drossel som suttit i en BC-radio och som jag monterade in i nätdelen. Resultatet blev ganska bra jämfört med utan drossel. Dock krävdes relativt hög ström i bleedermotståndet för att hålla nere spänningen vid obelsastat aggregat. Det gjorde att spänningen sjönk onödigt mycket vid full belastning när sändaren nycklades.

Kikar man i de gamla böckerna från förr så innehöll i princip alla nätdelar väldimensionerade sil- och svängdrosslar och i några fall filter med avstämd drossel innan glättningskondensatorn.

Jag började mäta på ett 30-tal drosslar ur junkboxen men insåg snabbt att lösa trådar på labbordet gjorde jobbet ineffektivt. Dessutom ville jag mäta hur induktansen i drosslarna varierade med strömmen, detta för att finna ut vid vilken ström kärnan mättades m m.

attachment.php


Några olika testuppkopplingar utvärderades som resulterade i ovanstående konstruktion. I all sin enkelhet matas LF-signalen från tongeneratorn in i en lågohmig slinga där mätobjektet (drosseln) parallellkopplas med en känd kondensator. I slingan kan om så önskas en DC-ström matas in från en variabel nätdel. Via den högra transformatorn plockas LF-signalen ut, likriktas och driver ett 50 uA instrument.

Genom att manuellt justera in tongeneratorn för minimum utslag på instrumentet så kan induktansen räknas ut om kondensatorn är känd, vilket den ju är. Det man ser är att när ström matas in i slingan så sjunker induktansen ganska mycket i de små drosslarna som t ex kommer från slaktade BC-mottagaren medan de större drosslarna kräver betydligt högre ström för att "driva iväg".

attachment.php


Snabbt ihopkommen träelektronik med skrot från junkboxen. Det är faktiskt värt ett par timmar att snickra ihop testjiggar som denna. Arbetet går så mycket fortare och det går snabbt att koppla upp en mätning.

Efter att ha lekt en stund med det här så tog jag upp en kurva för den lilla drosseln som jag använder i min nätdel till enrörstransceivern. Det visade sig att brytpunkten inträffar redan vid c:a 7 mA ström.

attachment.php


Med hjälp av testjiggen så provades värdet för en parallellkapacitans ut vid c:a 10 mA belastning som jag dimensionerat bleedermotståndet för. Kurvorna ovan visar tre olika kopplingar.

Den övre kurvan visar ett vanligt C-filter så som väl de flesta av oss brukar bygga när vi inte hittat någon drossel. Problemet här är att utan bleedermotstånd lämnar aggregatet 425 volt i tomgånsspänning vilken sjunker till 276 volt vid 100 mA belastning. Det krävs ett rejält bleedermotstånd för att få någorlunda god reglering vid belastningsändringar.

Kurvan i mitten visar filter med drosselingång. Samma problem med väldigt hög tomgångsspänning. Här kan man låta bleedermotståndet dra 20 mA eller så. Dock på bekostnad av slutspänningen vill full belastning som blir för låg med den transformator jag nu använder. Det är så jag haft nätdelen kopplad tills nu.

Den nedersta kurvan visar avstämd drossel där parallellkondensatorn 0,22 uF gav resonansfrekvensen 100 Hz vid 7-8 mA ström genom drosseln. Om kapacitansvärdet ökas eller minskas så närmar sig den undre kurvan mellankurvan. Med hjälp av testjiggen gick det lätt att optimera kretsen vid önskad ström och som kurvorna visar så fungerade det även i skarpt läge med högspänning och vid olika belastningar. För att slippa den höga tomgångsspänningen så räcker det altså med c:a 7..8 mA genom bleedermotståndet. I mottagning drar enrörstransceivern 42 mA och i sändning c:a 65 mA.

Ja, detta var ett sidoprojekt men ändå lärorikt även om jag nog läst om hur drosslar bör bete sig många gånger förr. Undrar varför avstämda filter inte används nu för tiden. I riktigt gammal litteratur finns dom med... Vad säger ni slutstegsbyggare, är det jättetrafos och >250 W bleedermotstånd som gäller för att få till det?

/Bengt



..
 

Attachments

  • 1.jpg
    1.jpg
    32,3 KB · Views: 729
  • 2.jpg
    2.jpg
    80,8 KB · Views: 727
  • 4.jpg
    4.jpg
    85,3 KB · Views: 687
Last edited:
Trevligt att jag har triggat dig Bengt. Har precis byggt klart ESR-mätaren i kortstadiet, ska bygga din kristalltestare och använda som kalibrator till mottagaren.
 
Undrar varför avstämda filter inte används nu för tiden. I riktigt gammal litteratur finns dom med... Vad säger ni slutstegsbyggare, är det jättetrafos och >250 W bleedermotstånd som gäller för att få till det?

/Bengt


Visst byggs det "avstämda" nätdelar, i vart fall i vissa rörbemängda delar av HIFI-världen där jag gärna vistas men jag kan på något sätt förstå att det är bortglömd kunskap från svunna tider.

Apropå dimensionering så är det lätt att göra missen att bygga enligt strömförsörjningsschemat från en klass-B förstärkare och bygga sin klass-A förstärkare på det,
men precis lika illa kan det vara att göra tvärtom med högre tomgångsspänning som följd.
 
Det uppträdande som Bengt/EQL får hos likriktaren är typiskt för "vanliga" transformatorer med relativt hög sekundärresistans.

Den metod som helst används idag för större enfaslikriktare är transformatorer med låga sekundärresistanser och C-kärnor. Då blir skillnaden mellan obelastad och belastad utspänning mindre för en given filterkapacitans. Att stämma av filterdrosseln förekommer knappast längre.

I högspänningslikriktare finns risken med avstämda drosslar att man får spänningstransienter som överskrider tillåten PIV hos likriktarna med katastrofala verkningar.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag har erfarit vad de spänningstransienter som -AOM nämner kan ställa till med, lärde mig läxan 1964, och parallellkondensatorn måste vara väl tilltagen. Med konstant belastning minskar ju risken avsevärt, jag använder avstämd filterdrossel i Viking Valiant men där sitter 866-or som har bra spänningstålighet.

Lennart
 
Ja det stämmer Karl-Arne. Transformatorn är en klen sak med relativt hög lidningsresistans. Även drosseln har hög resistans. Tunn tråd typisk för små BC-mottagare.

/Bengt
 
I kväll blev det Grand Opening av den nya sändaren T1A som nu är klar.

Första QSO blev Jonas SA0AAZ följt av ett mer långväga DX långt upp i norr, Classe SM3GSK. Bjarne SM7FBJ ropade in, sedan ett litet längre QSO med Gösta SM5DVS/5 ifrån sommarstugan samt ett 2 X QRP-QSO med Tore SM7CBS som körde med KRAS-transceivern, 5-6 W och direktblandad mottagaren. En bra invigning tycker jag. :)

attachment.php


Nycklingsinstrumentet för kvällen var den gedigna halvautomatiska saken som användes på Lyngby Radio OXZ på 50-talet. Bottenplattan av järn är både större och tyngre än sändaren.

attachment.php


Kopplingsarbetet på chassiets undersida är klart. Den svarta grejen ungefär i mitten av bilden är ett litet relä som i läge sändning sätter VXO:n ur spel så att kristallen svänger på sin stämpelfrekvens. I läge mottagning är det ju tänkt att sändaroscillatorn skall utgöra LO till den kommande mottagaren. Det blir alltså på sändaren man ställer in mottagarens frekvens.

attachment.php


Det här lilla reläet för flyg- och rymdbruk inhandlades för en riksdaler på loppisen i Eskilstuna häromveckan. Avsett för 17,2 VDC som anskaffades genom att spänningsdubbla 6,3 V. Reläet skiftar antennen mellan RX och TX.

attachment.php


Den 8-poliga flatstiftskontakten har blivit standard i de senaste småprojekten. I nuläget finns 4 lediga stift som kan användas för att föra över LO-signal till mottagaren, blockering samt några andra kontrollsignaler som behövs.

Gallerblockeringsnyckling provades som gav perfekt teckenform men dessvärre orsakade kraftig pulling. Lösningen blev katodnyckling i "PA-steget". En RC-länk gav en knäppfri lagom mjuk nyckling fullt i klass med de bättre plastradioapparaterna.

Nu skall bara schemat renritas så att det stämmer överens med verkligheten så som sändaren råkade bli kopplad. Mycket cut and try blev där en del "säkra" kort fick förkastas...

/Bengt



.
 

Attachments

  • 11.jpg
    11.jpg
    71,7 KB · Views: 621
  • 12.jpg
    12.jpg
    94,6 KB · Views: 622
  • 13.jpg
    13.jpg
    97,4 KB · Views: 634
  • 14.jpg
    14.jpg
    96 KB · Views: 647
Tjusigt Bengt! Då hoppas jag på ett QSO, kanske i kväll? Då kör jag med FS-VFO på den här kanten och TO-keyer. Har nu även fixat så att AM-läget funkar och provade med en electretmic och en preamp till linjeingången för moduleringen. Blev nog väldigt bra av rapporter att döma. Det är lite svårt att avgöra när jag lyssnar på mig själv, då plastradion har max 5kHz bandbredd i AM-läget.

Apropå flatstiftskontakterna (4 vert. + 4 hor.) så skulle jag behöva några stycken om du eller någon annan har att avvara. Det är till min FS-VFO som jag nu har vanliga flatstift och inga kontakter, som vore ett önskemål...

/Lasse
 
BDZ DE EQL

Vi kan höras under kvällen på 3540,1 kHz. Jag låter radion stå stby där.

Har slut på Jones-kontakterna så skulle själv behöva några till. Bör finnas i massor i folks junkboxar, om de inte redan kastats.

/Bengt
 
Din vibroplex gjorde mig nyfiken när jag så fick höra din anropssignal, du var dock lite svag för att genomföra ett QSO utan missar. Snyggt bygge, ska passa frekvensen i kväll. Har en FT-243 stämplad 3540kHz.
 
EQL de BDZ

Ok Bengt. Det värsta är att jag vet att jag haft själv från någon mil. radio-slakt för flera år sedan men då tyckte jag nog inte att det var något att spara...

Vi får se om det dyker upp något.

Kommer nog på en stund vid 20-tiden, skulle jag tro!

73/Lasse
 
Back
Top