TV-sändares effektförbrukning?

S

SA6APZ

Well-Known Member
Hej!
Tydligen är Boxer igång med att så smått avveckla tv-distribution över det digitala marknätet (gäller ej SVT och TV4). Förmodligen anses distributionsformen inte lönsam längre. Det fick mig att fundera på elförbrukningen för sändarnätet. Någon som vet hur mycket en typisk DVB-T eller DVB-T2-sändare förbrukar och vilken uteffekt de har?
De gamla analoga UHF-sändarna vill jag minnas låg runt strax under 1000 kW ERP. Vad blev det i utmatat effekt ur slutsteget? Sändarantennerna (både dagens och gårdagens) lär väl ha åtskilliga dB i antennvinst.
 
De gamla analoga UHF-sändarna hade en synkpulsuteffekt på 25 eller 40 kW beroende på fabrikat och generation. Verkningsgraden var högst 25%.

1715423205785.png

1715423603908.png

För dryga 50 "högmaster" blev det en hel del energiförbrukning.

En modern DVB-T2 sändare ger en ERP av c:a 50 kW per mux,
och de flesta stationer har 5 eller 6 muxar.

Antennvinsten inkl. kabelförluster ligger runt 17 dB så det krävs c:a 2 kW uteffekt motsvarande 5 kW ineffekt per mux. UHF-stationernas energiförbrukning har alltså reducerats med "i häraden" 15-20 gånger.

Dock har ström blivit riktigt dyrt jämfört med 70-talet.
 
När DVB-T introducerades framhölls det att det krävdes lägre sändareffekt vilket skulle medföra en stor energi- och miljöbesparing. I praktiken visade det sig behövas ett stort antal nya slavstationer pga sämre täckning. Dock undvek man noga att tala om energibehovet för två miljoner boxar till hushållen, samt att livslängden för dessa är kort, både pga dålig kvalitet och byte till DVB-T2.
Någon påstod att enbart boxarnas standby-behov med råge överskred den utlovade energibesparingen.
 
I samband med att vi blev pådyvlade digitalteve köpte jag en box till sommarstugan. Den kom att mata en Toshiba 10" svartvit apparat från 70-talet. Som väl var kollade jag upp strömförbrukningen till boxeländet och det visade sig att förbrukningen var exakt lika i stand-by som i normal drift... En typisk tevetittare kanske inte bryr sig så mycket om det men då vi hade 12V blyack och solcell så var det lite mer intressant. Boxen fick en sladdströmbrytare på 12V-kabeln. Nackdelen med det blev att uppstartstiden med råge översteg starten av en gammal rörbestyckad Luxor med fondljus och jalusi framför bildrutan.

För övrigt var nätadaptrarna till digitalboxarna en ständig källa till störningsproblem. Jag vet inte hur det är nu men nätägarna tyckte att gratis var gott och kommunicerade med elmätarna kring 70-90 kHz via elnätet och just digitalboxar med något år på nacken grisade ner alldeles kopiöst just där. En enda dålig nätadapter till en box kunde sänka kommunikationen i ett helt villakvarter. Orsaken till det var en elektrolyt som blev dålig.

Det var också samma tugg om energisparande när DAB var aktuellt. Jag misstänker att vinsten på sändarsidan åts upp av att DAB-mottagarna drog i sig mycket mer ström än vad en transistorradio för FM gjorde.
 
Har verkligen kostnaden för strömmen varit en faktor vid utbytet av analoga TV-sändare? Jag har aldrig hört talas om sådant. Vad jag förstår har det väl varit helt andra saker som styrde övergången till digitala sändningar. Som tillgänglig bandbredd.

Och har det gjorts någon beräkning på totala kostnaden för utbyte av alla mottagare? Exempelvis skulle ett utbyte av vår samfällighets analoga centrala TV-anläggning har kostat 50-100 tkr, för det antal kanaler vi ville ha. Något utbyte skedde aldrig för alla hushållen (44 fristående villor) hade eller skaffade egen fiber i stället. För en kostnad av 10-20 tkr per hushåll + lokal utrustning.
 
Det var flera faktorer.

En var driftkostnaderna både el, elektronrör och reservdelar för sändarnätet.

De klystronbaserade sändare från Marconi, Philips och Pye som användes för analog TV
hade fruktansvärt dyra reservrör och reservdelar.
Dessutom började de bli utslitna.

Sedan fick man plats med flera samtidiga kanaler från en given sändarplats och i ett givet
frekvensutrymme. Systemet var ursprungligen konstruerat för ett VHF-program och ett eller två UHF-program
utöver TV2. När TV4 kom igång 1987 så utnyttjades en av reservmöjligheterna.
 
-AOM>Dessutom började de bli utslitna.
På vilket sätt slits sådana sändare?Det mekaniska i kylkretsen kan jag tänka mig, men elektroniken? Stiger felfrekvensen till oacceptabla nivåer?
 
Fläktar, klystroner och kraftaggregat.

De äldsta sändarna hade installerats precis i slutet av 60-talet,
och var ganska "trötta". Sedan började det bli svårt med reservdelar och de som
kunde "mecka" började gå i pension på allvar.
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top