God morgon,
Tack, Karl-Arne, för erforderlliga kompletteringar. Jag befann mig för det mesta s a s i utlandsänden, och är därför mindre bekant med utrustningen på hemmaplan.
Jag var f ö inte heller radioooperatör på någon ambassad utan hade helt andra arbetsuppgifter - men tillkallades alltid ofelbart när något krånglade och har många gånger ingripit med lödkolven, både nere i ambassadshacket och uppe i någon mast i både slips och kostym.
Din recension att det automatiska radiosystemet "aldrig riktigt kom igång" träffar s a s mitt i prick; på UD ingick det f ö i kommunikationssatsningen Ny Teknisk Plattform, NTP. Den fanns installerad på några testambassader, bl a i Oslo, men lanseringen av systemet råkade sammanfalla med att Internet slog ut i full blom. Personalen både hemma och ute vande sig snabbt vid att kunna skicka stora filer, bilder etc hur enkelt som helst, och då befanns NTP inte tillräckligt, där den teoretiska maxhastigheten på kortvåg var 9400 Bd.
Med tanke på att NTP-utrustningen och installationen av denna dessutom kostade betydligt mer än lite prylar för Internet, hamnade NTP vid sidan om och lades så småningom ned.
Det var inte bara mitt intresse för radio som gjorde att jag, utan att vara involverad i kommunikationsfrågorna, ändå hävdade att Sveriges ambassader borde ha kommunikationssystem som vi rådde över själva, åtminstone som backup. Jag kunde lätt föreställa mig att någon diktator någonstans i världen mycket väl plötsligt kunde säga till Sverige, "I don't like you" och ytterst enkelt s a s dra ur proppen till Internet för oss = incomunicado.
Nu har detta dessbättre ännu aldrig hänt, men om det skulle inträffa, har jag som pensionär bestämt mig för att då "komma ut" och erinra Sverige om skrotningen av NTP. Jag skulle inte bli förvånad om saken då skulle hamna på nyhetsplats och ge anledning till åtskilliga frågor.
73,
Rolf
SM5MX