UD Radio ?
- Thread starter SA0BUX
- Start date
SM5MX
Well-Known Member
Lars,
Standarduppsättningen ute på ambassaderna under många år var en TR-7:a plus ett L-4B som slutsteg och ofta en något mindre logperiodare än i Sthlm på en Vårgårdamast.
Som du kanske vet, använde man en modifierad version av AMTOR, som växlande upp till längre frames när det gick bra och växlade ned igen när det började bli för många omfrågningar.
73,
Rolf
SM5MX
Standarduppsättningen ute på ambassaderna under många år var en TR-7:a plus ett L-4B som slutsteg och ofta en något mindre logperiodare än i Sthlm på en Vårgårdamast.
Som du kanske vet, använde man en modifierad version av AMTOR, som växlande upp till längre frames när det gick bra och växlade ned igen när det började bli för många omfrågningar.
73,
Rolf
SM5MX
SM0AOM
Well-Known Member
Antennerna inne i "stan" var Allgon LP-antenner med frekvensområdet 10 - 30 MHz.
På de fjärrmanövrerade stationerna användes Allgon 6 - 30 och 10 - 30 MHz LP-antenner.
Ambassadernas LP-antenner var KLM 10-30-7 LPA som var en "lättviktsvariant".
Utöver detta fanns B&W T2FD-antenner som ibland ledde till "signalering med röksignaler" när någon ambassadoperatör glömde bort effektbegränsningen på låga frekvenser.
I det manuella ARQ-systemet användes SRT SSA1000 (1 kW) och SSA400 (400 W) som sändare i Sverige, medan ambassaderna använde Drake-materiel, tidigt TR-44 och senare TR-7 med L-4B som PA-steg.
Det automatiska radiosystemet från Rockwell/Collins, "Spectrum-2000" med Mediaware-applikationen som aldrig riktigt kom igång, använde 400 W sändare på utestationerna och 1 kW i knutpunkterna.
"Spectrum-2000" var ett ganska speciellt utformat radiosystem som använde instickskort med PC/AT formfaktor som sattes i passiva bakplan.
Mottagare/exciter var ett kort, modemet ett annat samt styrkortet ett tredje. Systemet visade sig "svårsålt" till de ursprungliga militära intressenterna, eftersom PC-datorns "inre liv" kunde detekteras på de utsända signalerna.
Detta ledde till att Rockwell/Collins tvingades utveckla mottagaren/excitern RT-2200 som inte hade denna svaghet.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
På de fjärrmanövrerade stationerna användes Allgon 6 - 30 och 10 - 30 MHz LP-antenner.
Ambassadernas LP-antenner var KLM 10-30-7 LPA som var en "lättviktsvariant".
Utöver detta fanns B&W T2FD-antenner som ibland ledde till "signalering med röksignaler" när någon ambassadoperatör glömde bort effektbegränsningen på låga frekvenser.
I det manuella ARQ-systemet användes SRT SSA1000 (1 kW) och SSA400 (400 W) som sändare i Sverige, medan ambassaderna använde Drake-materiel, tidigt TR-44 och senare TR-7 med L-4B som PA-steg.
Det automatiska radiosystemet från Rockwell/Collins, "Spectrum-2000" med Mediaware-applikationen som aldrig riktigt kom igång, använde 400 W sändare på utestationerna och 1 kW i knutpunkterna.
"Spectrum-2000" var ett ganska speciellt utformat radiosystem som använde instickskort med PC/AT formfaktor som sattes i passiva bakplan.
Mottagare/exciter var ett kort, modemet ett annat samt styrkortet ett tredje. Systemet visade sig "svårsålt" till de ursprungliga militära intressenterna, eftersom PC-datorns "inre liv" kunde detekteras på de utsända signalerna.
Detta ledde till att Rockwell/Collins tvingades utveckla mottagaren/excitern RT-2200 som inte hade denna svaghet.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM5MX
Well-Known Member
God morgon,
Tack, Karl-Arne, för erforderlliga kompletteringar. Jag befann mig för det mesta s a s i utlandsänden, och är därför mindre bekant med utrustningen på hemmaplan.
Jag var f ö inte heller radioooperatör på någon ambassad utan hade helt andra arbetsuppgifter - men tillkallades alltid ofelbart när något krånglade och har många gånger ingripit med lödkolven, både nere i ambassadshacket och uppe i någon mast i både slips och kostym.
Din recension att det automatiska radiosystemet "aldrig riktigt kom igång" träffar s a s mitt i prick; på UD ingick det f ö i kommunikationssatsningen Ny Teknisk Plattform, NTP. Den fanns installerad på några testambassader, bl a i Oslo, men lanseringen av systemet råkade sammanfalla med att Internet slog ut i full blom. Personalen både hemma och ute vande sig snabbt vid att kunna skicka stora filer, bilder etc hur enkelt som helst, och då befanns NTP inte tillräckligt, där den teoretiska maxhastigheten på kortvåg var 9400 Bd.
Med tanke på att NTP-utrustningen och installationen av denna dessutom kostade betydligt mer än lite prylar för Internet, hamnade NTP vid sidan om och lades så småningom ned.
Det var inte bara mitt intresse för radio som gjorde att jag, utan att vara involverad i kommunikationsfrågorna, ändå hävdade att Sveriges ambassader borde ha kommunikationssystem som vi rådde över själva, åtminstone som backup. Jag kunde lätt föreställa mig att någon diktator någonstans i världen mycket väl plötsligt kunde säga till Sverige, "I don't like you" och ytterst enkelt s a s dra ur proppen till Internet för oss = incomunicado.
Nu har detta dessbättre ännu aldrig hänt, men om det skulle inträffa, har jag som pensionär bestämt mig för att då "komma ut" och erinra Sverige om skrotningen av NTP. Jag skulle inte bli förvånad om saken då skulle hamna på nyhetsplats och ge anledning till åtskilliga frågor.
73,
Rolf
SM5MX
Tack, Karl-Arne, för erforderlliga kompletteringar. Jag befann mig för det mesta s a s i utlandsänden, och är därför mindre bekant med utrustningen på hemmaplan.
Jag var f ö inte heller radioooperatör på någon ambassad utan hade helt andra arbetsuppgifter - men tillkallades alltid ofelbart när något krånglade och har många gånger ingripit med lödkolven, både nere i ambassadshacket och uppe i någon mast i både slips och kostym.
Din recension att det automatiska radiosystemet "aldrig riktigt kom igång" träffar s a s mitt i prick; på UD ingick det f ö i kommunikationssatsningen Ny Teknisk Plattform, NTP. Den fanns installerad på några testambassader, bl a i Oslo, men lanseringen av systemet råkade sammanfalla med att Internet slog ut i full blom. Personalen både hemma och ute vande sig snabbt vid att kunna skicka stora filer, bilder etc hur enkelt som helst, och då befanns NTP inte tillräckligt, där den teoretiska maxhastigheten på kortvåg var 9400 Bd.
Med tanke på att NTP-utrustningen och installationen av denna dessutom kostade betydligt mer än lite prylar för Internet, hamnade NTP vid sidan om och lades så småningom ned.
Det var inte bara mitt intresse för radio som gjorde att jag, utan att vara involverad i kommunikationsfrågorna, ändå hävdade att Sveriges ambassader borde ha kommunikationssystem som vi rådde över själva, åtminstone som backup. Jag kunde lätt föreställa mig att någon diktator någonstans i världen mycket väl plötsligt kunde säga till Sverige, "I don't like you" och ytterst enkelt s a s dra ur proppen till Internet för oss = incomunicado.
Nu har detta dessbättre ännu aldrig hänt, men om det skulle inträffa, har jag som pensionär bestämt mig för att då "komma ut" och erinra Sverige om skrotningen av NTP. Jag skulle inte bli förvånad om saken då skulle hamna på nyhetsplats och ge anledning till åtskilliga frågor.
73,
Rolf
SM5MX
Last edited: