Uppvärmningsproblem, brrr...

SM5NFT

SM5NFT

Well-Known Member
För t.ex. PL519 (som ju har 40V/0.3A glödtråd) tas glödspänningen ibland ut direkt från 220V via en kondensator. Om man har 4st i serie så kan kopplingen se ut så här:

View attachment 4x_valve2.bmp

Min undran är om det kan finnas några tekniska hinder (tex startströmmen) att driva glödtråden med samma metod med bara ett rör? Med C på 6uF för 4 rör och 4.4uF för ett rör ger båda kopplingarna ungefär samma glödström enligt den simulering jag gjort.

View attachment 1x_valve2.bmp
 
Tekniken med seriekopplade glödtrådar och serie-kondensator användes, vad jag kan förstå, i tv-apparater på rörtiden. Hur såg kopplingen ut där egentligen?

Jag tycker, efter ytterligare några tester, att kopplingen verkar känslig för variationer i C-värdet. En förändring på bara 0.1uF ger en ändring i glödströmmen på ca 10mA.
 
Någon seriekondensator kan jag inte påminna mig i TV-apparaterna med serierör.
Däremot fanns det nästan alltid ett NTC-motstånd i serie för att minska strömrusningen vid tillslag, och för att i någon mån reglera glödströmmen.

Vill man skona glödtråden i PL519 är ett sådant på sin plats även här.

Det är inte så konstigt att strömmen varierar påtagligt med seriekapacitansen.
Löser man "impedanstriangeln" så ligger fasvinkeln på drygt -80 grader, så ett stort reaktivt spänningsfall finns över kondensatorn. Grovt räknat ger 10% variation av kapacitansen
också 10% variation av strömmen.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
SM5NFT said:
Tekniken med seriekopplade glödtrådar och serie-kondensator användes, vad jag kan förstå, i tv-apparater på rörtiden. Hur såg kopplingen ut där egentligen?
Click to expand...

Arne!
Jag gjorde ett inlägg tidigare där jag frågade varför du ville ha kondensator i serie, men jag tog bort inlägget eftersom du inte kommenterade.

Nej, jag har jobbat med TV på rörtiden och då var det aldrig någon konding vad jag minns, däremot NTC-motstånd.

/ Ingvar
 
Tack för engagemanget.

Då har jag fått det om bakfoten angående kondensatorn i gamla TV's. Hur många rör låg då i serie, 5-6 stycken?

Jag teoretiserar lite kring om det skulle gå att bygga ett mindre slutsteg helt utan nättrafos. F6CRP har byggt en variant (Google Översätt) av PA0FRI's 150 watts slutsteg till sin K2:a. En riktigt lätt liten konstruktion, om det in vore för nätdelen.

PA0FRI har i sin 400 watts konstruktion (http://www.xs4all.nl/~pa0fri/Lineairs/FrinearPG400/fripg400.htm) uteslutit trafon för glödströmmen, och DL2KQ har en konstruktion (Google Translate) där han uteslutit anodspänningstrafon. Kunde man kombinera dessa tre konstruktionena till en skulle det bli ett riktigt lättviktsslutsteg för en K2:a, dock med livsfarliga förtecken.
 
SM5NFT said:
Då har jag fått det om bakfoten angående kondensatorn i gamla TV's. Hur många rör låg då i serie, 5-6 stycken?
Click to expand...

Så många som det behövdes för att optimala värdet för glödslingan skulle uppnås.
Flera separata glödslingor krävdes oftast och i kombination med både "nätmotstånd" och NTC-motstånd.
I en övergångsperiod kom det s.k. "bastarder" dvs. TV-apparater med både rör och transistorer och då började det bli riktigt "roligt".
Men det är en annan historia.
Lycka till med bygget!

/ Ingvar
 
För några år sedan byggde SM7EQL ett "lättvikts-PA" med 2 st 813, med ett transformatorlöst kraftaggregat. SM7EQL Radioteknik

Är man inte rädd av sig är detta en fullt arbetsbar teknik. Det som krävs är någon form av dubbelisolering så att operatören inte riskerar att oavsiktligt bli en del av strömkretsen...

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Snygg start på bygget! Kollegieblocket från FRO ger en extra "touch". Någon som vet om Bengt fick det i luften, och om han lyckades hålla målvikten?

Rätt många produkter som vi har omkring oss dagligen, borrmaskiner, hårtorkar, brödrostar, mixerstavar mm, är inte isolerade galvaniskt, men har en skyddsisolering istället. Borde fungera här också om man är försiktig. Vore intressant att se hur Bengt löste det.
 
Trafolös HSP

Jag funderar på ett slutstegsbygge för KV med tre YL1060 och utan högspänningstransformator. Det ska rymmas på ett befintligt chassi och drivas av en Geloso VFO. Anodspänningen kan alstras med +640 V från en halvvågsdubblare medan katoderna får -320 V från en halvvågslikriktare. Den andra nätpolen levererar +320 V relativt katoden till skärmgallerstabben. Glöd-, styrgaller- och reläspänningar får tas från en transformator. Rörens elektroder avkopplas till det skyddsjordade chassit med keramiska skivkondensatorer med betryggande spänningstålighet.

En provkoppling med tre kiseldioder och fem 470 uF-elektrolyter gav 900 V DC vid 600 mA belastning. Givetvis används mjukstart med ett relä som överbryggar strömbegränsningsmotståndet.

Lennart
 
NFT skrev; "Snygg start på bygget! Kollegieblocket från FRO ger en extra "touch". Någon som vet om Bengt fick det i luften, och om han lyckades hålla målvikten?"
---

PA-steget var avsett för en planerad DX-pedition till Söderhavet. När jag färdigställt nätdelen och avprovat detsamma med gott resultat insåg jag att tiden var för knapp och att jag inte skulle hinna få PA-modulen helt klar och avprovad. Resan blev dock av och det blev kört radio ändå med andra tyngre grejor. :)

Tanken var annars att ordna inkopplingen på ett personsäkert sätt där de båda modulerna skulle byggas in i ett lättviktshölje av av glasfiberarmerad plast. Höljet skulle tillverkas av en kompis som jobbar med sådant i sitt yrke. I övrigt skulle HF-ingång och anslutningarna till RX och antenn skiljas galvaniskt från jord. Inkopplingen mot nätsidan skulle ske på ett sådant sätt att nolla eller jord alltid hamnade i chassiet.

/Bengt
 
Lennart, har du något schema över din koppling? Jag funderar primärt på ett eller två PL519 för 80-10M. Simuleringen av kopplingen nedan gav: 1273V@0mA och 1127V@450mA. Ripplet var då ca 60V. Man kanske bör gå upp en snäpp i storlek på kondensatorer för att få ned ripplet något. Kondensatorer på 220uF/450V väger ca 100g styck så totalvikten för anodspänningensagget blir under kilot. Sen tillkommer det en del övrigt i form av strömbrytare mm. Funderar även på om det inte är klokt att ha en inbyggd jordfelsbrytare i nätagg av denna typ, utifall strömmen skulle smita en oönskad väg. Biltema har en för DIN-skena för under 200kr.

Tack Bengt för uppdateringen. Hur var det tänkt att den automatiska fas/nolla kopplingen skulle se ut?


4xVolt.jpg
 
"Hur var det tänkt att den automatiska fas/nolla kopplingen skulle se ut?"

Jag minns att jag skissade på flera olika förslag varav några byggde på att indikera fasen ungefär som en vanlig spänningstestare med glimlampa för att sedan växla in och ansluta fas och nolla manuellt. Som så mycket annat i ett PA-steg eller annan apparat som genererar höga spänningar och strömmar så gäller det att känna till riskerna och iakttaga stor försiktighet. Sak samma om man klättrar i en radiomast eller kryper under bilen för att fixa avgasröret. Domkraften kan ge vika. Allt är farligt i dessa tider...

/Bengt
 
SM7EQL skrev: ...varav några byggde på att indikera fasen ungefär som en vanlig spänningstestare med glimlampa ...

Antar att jorden måste användas som referens om man skall kunna avgöra vilken ledare som är fas/nolla. Känns nog ändå bra om chassiet är jordat även om det är dubbelisolerat. Vissa delar, som tex in/ut-koaxerna är ju av metall och riskerar att bli strömförande ändå.

DL2KQ's variant (se nedan) med PI-filtret helt galvaniskt skiljt från rördelen ger möjlighet till det (även om kopplingen bör kompletteras med jordnings-drosseln vid utgången). Med transformator på ingången blir även den galvaniskt skiljt från högspänningsdelarna.

1-1-7.gif
 
SM5NFT said:
Lennart, har du något schema över din koppling? Jag funderar primärt på ett eller två PL519 för 80-10M.
Click to expand...
Jag har inte ritat något schema, har lösa bitar i huvudet än så länge, men du kan leta på en artikel av DK7VY i CQ-DL nr 12 1985: "PA 500". Där används fyra PL519 med passiv gallerkrets.
Jag började mina funderingar kring tre PL519 men med 120 pF ingångskapacitans blir 28 MHz-spolen löjligt liten. Tre YL1060 erbjuder 66 pF. Idag hittade jag i garaget just en sådan trafo som jag behöver för övriga spänningar och lagom nätt i formatet är den, sådan tur har jag sällan.

Lennart
 
Man ska ha tur ibland. Tack för tipset om artikeln, jag ska leta efter den.

Jag förstår inte riktigt vad som är problemet med kapacitansen på ingången, man ser ju 3-4 PL519 parallellt, både i kopplingar med passivt galler och jordat galler? Det är dock sällan som PL519 ger samma "output" på 10M som på de lägre banden. YL1060 verkar vara ett "piggare" rör som ofta används i på 2M.

EDIT: Jag kanske svarade på min fråga själv!?
 
Last edited:
En Geloso VFO ger bara några få watt ut, därför är det viktigt att slutrören har låg kapacitans och nöjer sig med relativt låg gallerväxelspänning för att drivningen ska räcka till.

Med två PL519 tycker jag det verkar enklast att få till glödspänningen från en halvvågslikriktare från nätspänningen, följd av ett litet motstånd. Vänd dioden så att du får minsta möjliga spänningsskillnad mellan glödtråd och katod.
 
Tack för tipset. Diod och motstånd är definitivt en enklare och billigare lösning än den med kondensator. Testade med bara motstånd tidigare, men förkastade den lösningen då effektförlusten i motståndet blev ca 43 watt.

För att få 300mA i medelström kom jag fram till ca 75 ohm och en effektförlust på ca 8 watt. Det blir lägre "duty-cycle" så topp-strömmen blev då 930mA, men det borde väl vara ok. Hur stor den av de 75 ohmen är lämpligt att lägga i NTC-motståndet, kan tex NTC-motstånd SG220 10 ohm 3A vara lämpligt val?
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top