Vad är detta för antenn?

SM6POP

Foliehatt
Någon som känner till den här?
Jag har plockar isär den och det är lite ändringar som någon tidigare ägare utfört som jag får rätta till.
Mäter jag den så är det kortis mellan topprör och jord men inte ska väl den här vara DC-jordad?
konstruktionen är enkel och inga krusiduller men det går en gängstång mellan toppen på radiatorröret och jord för att hålla röret på plats och det är den som kortsluter antennen.
 

Attachments

  • 20221107_140825.jpg
    20221107_140825.jpg
    1,8 MB · Views: 47
Så är det inte här, inga spolar eller annat, det är med all säkerhet en antenn för kommersiellt bruk.
Radiator och jordplan är cirka en kvarts våglängd var så inget konstigt.
Det som är konstigt är att stången som går inuti radiatorröret är skruvat i samma del som jordplanen, alltså mot jord.
I toppen på antennen går stången igenom rediatorrörets lock och med en mutter på utsidan locket så det hela spänner fast radiatorn.
Det finns inte plats för isolator i hålet där stången går ingenom locket på radioatorn.
Det som också är underligt är att det hela ser original ut men det kan knappast vara möjligt då det kortsluter antennen.
 
Det här är en Kathrein-antenn från "urtiden", K51262, som vi som har hållit på med basstationer för maritim VHF känner igen direkt.

1667834051053.png

Mycket vanlig på 70-talet för "komradio" mm.

Den är ett specialfall av "Topfkreisantenne" där man matar den via ett kapacitivt anpassningsnät till nedre kanten av radiatorn, vilken i sin tur bildar en koaxialresonator med sin innerledare.

Man fick beställa dem för den frekvens som de skulle användas på genom att anpassa radialernas längder.

Hade ett mycket gott rykte för hållbarhet.
 
Det här är en Kathrein-antenn från "urtiden", K51262, som vi som har hållit på med basstationer för maritim VHF känner igen direkt.

View attachment 8832

Mycket vanlig på 70-talet för "komradio" mm.

Den är ett specialfall av "Topfkreisantenne" där man matar den via ett kapacitivt anpassningsnät till nedre kanten av radiatorn, vilken i sin tur bildar en koaxialresonator med sin innerledare.

Man fick beställa dem för den frekvens som de skulle användas på genom att anpassa radialernas längder.

Hade ett mycket gott rykte för hållbarhet.
Tack för svaret AOM, det är inte riktigt samma antenn som på bilden men väldigt nära. Har du någon koll på gängstången jag skrev om som håller röret som fungerar som radiator?
 
Jag har en liknande ligger under altanen för 145Mhz.

Användes här att lyssna på jägarna förut innan den discone antennen jag har nu.

Hur är prestandan på dem?
 
Har du någon koll på gängstången jag skrev om som håller röret som fungerar som radiator?
Gängstången har två uppgifter, dels håller den fast radiatorröret och dels utgör den innerledaren i en 1/4-vågs koaxialresonator.


1667849618831.png
(Bild ur Kathreins lärobok om fordonsantenner)

När antennen är starkt förkortad som den på bilden, krävs det en ganska stor kapacitans för att få den i resonans vilket gör den smalbandig.
En längre radiator gör att den närmar sig självresonans, och då räcker det med den distribuerade kapacitansen mellan kanten på radiatorn och fästet.

Matarledningen kopplar till kanten av den ihåliga radiatorn genom en kapacitans, vars värde är "valt med smak" så att det blir rätt kopplingsfaktor.

Kathreins basstationsantenner var synnerligen robusta, och det var ytterst sällan de behövde bytas även när de sitter på utsatta ställen. Därför var deras inre uppbyggnad något som jag inte bekymrade mig speciellt mycket om.

Så när jag läste på hur förkortade "Topfkreisantennen" var uppbyggda i samband med ett konsultuppdrag åt SL 1990 blev jag lite förvånad över att de gick att mata i nederkanten av en ytterledare på en avstämd koaxialresonator.

Detta kändes högst kontraintuitivt, så jag tog och kontrollräknade saken med tillämpning av Schelkunoffs antennmodell, och mycket riktigt så får man common-mode strömmar, vilka ger upphov till strålning, även på utsidan av radiatorn trots att den matas i kanten.
 
Intressant info om antennen.
Någon tidigare har varit i den och pillat så jag är osäker på om allt står rätt till.
Jag tror jag är med på koaxilresonator och hur den fungerar men den borde väl i så fall vara isolerad från Radioator-röret o toppen annar kortsluter man ju kapacitansen mellan jord och radioator eller tänker jag fel?
 
Det finns något som kallas metallisk isolator.
Principen används ofta för att fästa dipolantenner (för högre frekvens) mot en metallmast.
En 1/4 vågs antenn är lågohmig i ena ändan och högohmig i den andra ändan. Så är den metalliska isolatorn 1/4 våglängder lång så ser inte antennen något annat är en högohmig punkt.

Så gängstången har på arbetsfrekvensen noll ohm i botten där den är ansluten till jordplanen och är i princip väldigt högohmig (oändligt) i övre ändan där den ansluter till strålaren.

För övriga frekvenser ser gängstången bara ut som en lågohmig förbindelse till "jord" och antenntypen kallas ofta för likströmsjordad
 
En 1/4-vågs stub inverterar impedansen i den ena änden till den andra, så en kortslutning förvandlas
till ett avbrott. Detta gör att den försvinner elektriskt på arbetsfrekvensen.

Men det som blir motsägelsefullt är att man får strömmar på utsidan av radiatorelementet även när det matas på kanten så det uppstår en stående våg på insidan, utan strömmar på utsidan så blir det ingen radiostrålning. Förklaringen ligger i "skineffekten" vilken tillåter HF-strömmar med olika riktningar på in- och utsidan av samma metallrör.

Så det strömminimum vilket finns i änden av 1/4-vågsresonatorns insida, medger att på utsidan av samma rör det också finns ett strömmaximum i radiatorns fotpunkt. Ett ganska "listigt" sätt att realisera en mycket lågohmig jordförbindning av radiatorn utan att behöva använda externa stubar eller drosslar.

Minns att jag satt med Elfält-kompendiet och försökte lura ut hur detta var realiserat, ända tills Erik T Glas bok "Ledningar och antenner" kom till min undsättning med sin referens till "Taschenbuch der Hochfrequenztechnik" vilken i sin tur hänvisade till Schelkunoff och Friis Magnum Opus
"Antennas Theory and Practice".

Det är alltid bra att ha en välfylld bokhylla och mer erfarna kollegor att fråga...
 
Back
Top