Vad är detta?
- Thread starter kangan
- Start date
SM4HFI
Well-Known Member
Hej!
Sitter det trådar som inte syns från toppen till ringen och ner till basen?
I så fall är det nog en bredbandig vertikal för mellanvåg ungefär. Den matas som en vikt dipol i botten av trådarna mot stolpen. Med lämpligt anpassningsnät blir den ganska bredbandig. Jag hittade ett infoblad för "hundra" år sen på radiomuseet i Motala som beskrev antenntypen, den finns på flera ställen. Fördelen är att masten kan jordas, och matningen kan sitta en bit upp. Har för mig en rundradiosändare stod i en park i Norrköping, t ex. Fanns nog en i Falsterbo också som fick sig en titt av mig på nån semestertur på 80-talet.
Lokalt hade SM4CJM en liknande antenn precis brevid Rv70 i många år strax sydost Borlänge, innan infarten till flygplatsen byggdes om och Hans blev tvungen att flytta. Tror han körde 160m och kanske 80m på den.
/Jan
Sitter det trådar som inte syns från toppen till ringen och ner till basen?
I så fall är det nog en bredbandig vertikal för mellanvåg ungefär. Den matas som en vikt dipol i botten av trådarna mot stolpen. Med lämpligt anpassningsnät blir den ganska bredbandig. Jag hittade ett infoblad för "hundra" år sen på radiomuseet i Motala som beskrev antenntypen, den finns på flera ställen. Fördelen är att masten kan jordas, och matningen kan sitta en bit upp. Har för mig en rundradiosändare stod i en park i Norrköping, t ex. Fanns nog en i Falsterbo också som fick sig en titt av mig på nån semestertur på 80-talet.
Lokalt hade SM4CJM en liknande antenn precis brevid Rv70 i många år strax sydost Borlänge, innan infarten till flygplatsen byggdes om och Hans blev tvungen att flytta. Tror han körde 160m och kanske 80m på den.
/Jan
Ok tack för svaret, det stämmer att det sitter en hel del trådar från toppen till ringen och vidare ned till basen.
På den övre bilden kan man även skymta något som ser ut som en wire dipol som går mellan vertikalen och den Logperiodiska antennen, det gick en likadan till från vertikalen till en mast som stod bakom mig och en matarledning på mitten som gick ned bland höga buskar å sly vilket jag inte kunde se vad som fanns där.
Tror du att dom används för rundradio eller skulle det kunna vara i något militärt eller marint syfte dom står där? det va en lite ovanlig syn att springa på så många stora antenner på samma ställe. först såg jag endast den logperiodiska antennen på avstånd och trodde att det va en radioamatör som bodde där, men sen dök då dom här 3 stycken vertikalerna med ringar upp + lite andra vanligare mindre master.
/Tobias
På den övre bilden kan man även skymta något som ser ut som en wire dipol som går mellan vertikalen och den Logperiodiska antennen, det gick en likadan till från vertikalen till en mast som stod bakom mig och en matarledning på mitten som gick ned bland höga buskar å sly vilket jag inte kunde se vad som fanns där.
Tror du att dom används för rundradio eller skulle det kunna vara i något militärt eller marint syfte dom står där? det va en lite ovanlig syn att springa på så många stora antenner på samma ställe. först såg jag endast den logperiodiska antennen på avstånd och trodde att det va en radioamatör som bodde där, men sen dök då dom här 3 stycken vertikalerna med ringar upp + lite andra vanligare mindre master.
/Tobias
SM0AOM
Well-Known Member
Det som du fotograferat är ett av Marinens sändarannex
(låt oss hoppas att det inte ännu är skyddsobjekt...).
Vertikalantennerna är bredbandiga s.k. "ryssjor" vilka är monopolantenner med
tjocka element. Den vanligaste typen går mellan 1,6 och c:a 8 MHz med användbara data
för ytvågskommunikation.
"Wire-dipolen" är en horisontalpolariserad bredbandsantenn; "Bredbandsdipol 264" som är avsedd för NVIS-trafik på korta och medellånga avstånd. Den är specificerad mellan 2 och c:a 10 MHz.
Mer om sådant kan läsas i verket
"Svenska marina kustradiostationer En historik 1900-2000" av Arne Ahlström som kan anskaffas via Försvarets Historiska Telesamlingar.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
(låt oss hoppas att det inte ännu är skyddsobjekt...).
Vertikalantennerna är bredbandiga s.k. "ryssjor" vilka är monopolantenner med
tjocka element. Den vanligaste typen går mellan 1,6 och c:a 8 MHz med användbara data
för ytvågskommunikation.
"Wire-dipolen" är en horisontalpolariserad bredbandsantenn; "Bredbandsdipol 264" som är avsedd för NVIS-trafik på korta och medellånga avstånd. Den är specificerad mellan 2 och c:a 10 MHz.
Mer om sådant kan läsas i verket
"Svenska marina kustradiostationer En historik 1900-2000" av Arne Ahlström som kan anskaffas via Försvarets Historiska Telesamlingar.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Det fanns inga skyltar angående att det skulle vara förbjudet att fotografera eller liknande, det ligger dessutom alldeles intill ett naturreservat.
Jag får tacka så mycket för svaren, det var kul att få reda på vad det var för typ av antenner då jag aldrig sett den typen förut.
73 /Tobias
Jag får tacka så mycket för svaren, det var kul att få reda på vad det var för typ av antenner då jag aldrig sett den typen förut.
73 /Tobias
SM6VTT
Well-Known Member
Hej Tobias.
Du hade ingen kontakt info i din profil så jag skiver här...
Tror inte att du är radioamatör men om du är intresserad så skall vi ev. dra igång en kurs i Trollhättan frampå. Se Trollhättans Sändareamatörer SK6DW
73 de Fredrik SM6VTT
Du hade ingen kontakt info i din profil så jag skiver här...
Tror inte att du är radioamatör men om du är intresserad så skall vi ev. dra igång en kurs i Trollhättan frampå. Se Trollhättans Sändareamatörer SK6DW
73 de Fredrik SM6VTT
Hej jag skrev i ditt kontaktformulär på din hemsida, vet ej om det fungerar men nu ska det gå att kontakta mig genom ham.se
/Tobias
Kul att se hur mycket kunskap här finns.
Vilka inom marinen har behov utav ytvågskommunikation och NVIS-trafik på korta och medellånga avstånd?
Men vad används dessa master till?
Skalmannen
Well-Known Member
Vad fyller ringen och konen för funktion? (Jmf med om det bara hade varit det vertikala elementet?)
SM4WII
Well-Known Member
Kan tänka mig att ringen fingerar som en kondensator som förkortar konstruktionen.
Verkar som de flesta fartygen kör gräns- och kortvåg fortfarande, lyssna på 1650-1800 AM/USB samt 2100-2400 AM/USB. Är rätt så mycket trafik, allt från fiskebåtar som pratar skit med varandra till trafik till kustradiostationer. Mellan 3000-3200 ligger massor av ryska stationer och kör AM.
Verkar som de flesta fartygen kör gräns- och kortvåg fortfarande, lyssna på 1650-1800 AM/USB samt 2100-2400 AM/USB. Är rätt så mycket trafik, allt från fiskebåtar som pratar skit med varandra till trafik till kustradiostationer. Mellan 3000-3200 ligger massor av ryska stationer och kör AM.
SM0AOM
Well-Known Member
Ringen är helt enkelt ett stöd för de trådar (syns inte på bilden) som ger vertikalantennelementet dess bikoniska form.
Ett "tjockt" element, och i synnerhet ett som består av två koner, får en mycket större bandbredd än ett "tunt" element.
Rätt utfört kan man få en bandbredd inom 2:1 SWR-cirkeln på ett par-tre oktaver (1,6 - 8 MHz).
Denna antenntyp är ganska vanlig, Marinens antenner är tillverkade i Italien och Tyskland (Rohde & Schwarz). Sjöfartsverkets MF-radionät (som jag jobbar med...) använder också liknande antenner fast mindre i både Grimeton och Gislövshammar [foto SM7EQL].
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Ett "tjockt" element, och i synnerhet ett som består av två koner, får en mycket större bandbredd än ett "tunt" element.
Rätt utfört kan man få en bandbredd inom 2:1 SWR-cirkeln på ett par-tre oktaver (1,6 - 8 MHz).
Denna antenntyp är ganska vanlig, Marinens antenner är tillverkade i Italien och Tyskland (Rohde & Schwarz). Sjöfartsverkets MF-radionät (som jag jobbar med...) använder också liknande antenner fast mindre i både Grimeton och Gislövshammar [foto SM7EQL].
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Attachments
Hej Karl-Arne!
Så vilka inom marinen har behov utav ytvågskommunikation och NVIS-trafik på korta och medellånga avstånd?
Som novis på området är det lätt att föreställa sig att all kommunikation, åtminstone all skyddsklassad sådan, sedan länge går via militära kommunikationssatelliter. Men kanske är det bara de stora militärmakterna som har tillgång till sådana, medan alla andra får hålla till godo med 110-årig amatörradio-(Marconi-)teknik?
/ Göstha
/ Göstha
SM0AOM
Well-Known Member
Många har den uppfattningen.
Mindre länder har emellertid sällan egna militära kommunikationsatelliter,
och den "sambandsdoktrin" som kännetecknade Sverige fram till "modern tid"
var helt inriktad på att man skulle klara sig själv.
Dagens upplägg har blivit att samverka med andra länders sambandssystem i stor utsträckning.
Man kan förmodligen samutnyttja andras existerande militära satellitsystem.
Kommunikationssatelliter har dock en nackdel i att de är ganska lätta att störa, i synnerhet de geostationära, och detta gör många taktiker lätt skeptiska.
Dimensioneringen av militära HF-system är ett klassiskt problem, i det "taktiska HF-bandet" 2 - 8 MHz finns det totalt c:a 2000 3 kHz tal- eller datakanaler.
Man kan bara spekulera i hur många befälspersoner som samtidigt önskar använda radion för att leda sina trupper, en låg skattning kan vara 20000 när vi talar om miljonarméer.
Det kan därför antas att den delen av HF-spektrum omedelbart blockeras i händelse av ett storkrig.
En verifiering av detta var den spektrumbeläggning före och under Irak-kriget som redovisades i ett föredrag på HF07 som väckte stort intresse. Före kriget fanns den "vanliga" spektrumlasten, med lite "skvättar" av rundradio och mobilradio med gott om outnyttjat spektrum mellan, medan HF-spektrum några dygn in i kriget var med råge fyllt med trafik. Det fanns inget som helst frekvensutrymme som var outnyttjat under c:a 15 MHz.
Det finns ingen som helst anledning att tro att förhållandena skulle bli annorlunda under ett storkrig i Europa.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Mindre länder har emellertid sällan egna militära kommunikationsatelliter,
och den "sambandsdoktrin" som kännetecknade Sverige fram till "modern tid"
var helt inriktad på att man skulle klara sig själv.
Dagens upplägg har blivit att samverka med andra länders sambandssystem i stor utsträckning.
Man kan förmodligen samutnyttja andras existerande militära satellitsystem.
Kommunikationssatelliter har dock en nackdel i att de är ganska lätta att störa, i synnerhet de geostationära, och detta gör många taktiker lätt skeptiska.
Dimensioneringen av militära HF-system är ett klassiskt problem, i det "taktiska HF-bandet" 2 - 8 MHz finns det totalt c:a 2000 3 kHz tal- eller datakanaler.
Man kan bara spekulera i hur många befälspersoner som samtidigt önskar använda radion för att leda sina trupper, en låg skattning kan vara 20000 när vi talar om miljonarméer.
Det kan därför antas att den delen av HF-spektrum omedelbart blockeras i händelse av ett storkrig.
En verifiering av detta var den spektrumbeläggning före och under Irak-kriget som redovisades i ett föredrag på HF07 som väckte stort intresse. Före kriget fanns den "vanliga" spektrumlasten, med lite "skvättar" av rundradio och mobilradio med gott om outnyttjat spektrum mellan, medan HF-spektrum några dygn in i kriget var med råge fyllt med trafik. Det fanns inget som helst frekvensutrymme som var outnyttjat under c:a 15 MHz.
Det finns ingen som helst anledning att tro att förhållandena skulle bli annorlunda under ett storkrig i Europa.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Attachments
För att få en uppfattning om storleken på antenner för u-båtskommunikation så ta en titt på radiostationen i Grimeton.
Radiostationen i Grimeton - Wikipedia
Radiostationen i Grimeton - Wikipedia
SM4WII
Well-Known Member
Brukar lyssna på en sändare i Ryssland på 18.1kHz, den går in mer S9+40 ibland på en ram-antenn.
Hör även en lite svagare station på 22.1kHz.
YouTube - Russian submarine transmitter 18.1kHz
Hör även en lite svagare station på 22.1kHz.
YouTube - Russian submarine transmitter 18.1kHz
Last edited:
