Vad man kan göra när man inte kör radio

Roy,

tjusigt grova burkar och en klurig variant med plasten.

Skall men vara noga så påverkas våghastigheten enbart i den del av sidorören där plasten täcker mittledaren, och det blir då som om man seriekopplat två koaxsnuttar med olika egenskaper.

Man kan även tänka sig att det yttre röret är en variabel konding som tillsammans med kopplingslopen inne i burken utgör den serieresonanskrets som används för att flytta en notch i frekvens.

Undrar lite nyfiket vilken förklaring som är den rätta.

Har du uppgift om effekttåligheten hos dessa burkar?
 
Det verkar vara så att företaget WACOM Inc inte finns mera.
Går ej att söka, förr fanns kompletta kataloger med en masa produkter i ämnet.
Jag hittade dock denna PDF med spec på ett filter med 600 kHz spaning: https://hams.soe.ucsc.edu/sites/default/files/wp639.pdf
Där finner vi 200 Watt.
Jo den där stuben med plasten kan man nog tolka på olika vis.
Jag har i alla fall testat med en stubb på ett filter där jag ville ha passband på 150 MHz någonstans och Notch på 145,075 MHz.
Dvs filtret skulle passa en kommersiell sändare och Notcha dess brus på amatörrelästationens mottagarfrekens.
Filtret sitter på den kommersiell sändaren.
Där gick fint att klippa in en liknande konstruktion med koaxstub.
Nu finns ju filter med trimkondenator oxo, som sitter där loopen jordas.
Dock är stubben en betydligt mer påkostad konstruktion och bör därför vara just en ställbar stubb , så vitt jag ser det.

Saken tål dock att debatteras för att vi tillsammans skall få mer i hjärncellerna.


För NMT fanns förr "äkta" kaviteter, dvs hålrumsresontorer som surplus.
Jag hade en, som var en stor låda, 19 tum bred och en 400 - 500 mm djup och minst 300 mm hög.
Avsedd som bandpass för UHF, någon eller några kanaler i 453 - 468 MHz bandet.
Den var byggd av c:a 5 mm helsvetsad aluminium. Möjligen försilvrad invändigt, det fanns även en temperaturkompensator, en grej som ändrade volymen med temperaturen,
helt mekaniskt. Avstämning skedde med en plug som ändrade volymen. Hur kopplingslooparna såg ut minns jag ej.
Resultatet blev ett bandpass med helt fantastiskt branthet.
Har tyvärr ej kvar denna klenod, konstruerad av en firma i Stockholm och byggd i Torsby.

de
SM4FPD
 
Jo SA0AIB så hete nog firman, men möjligen ett namn ytterligare, med T i början, Te... nej jag minns inte.
Man utvecklade mycket inom komradiotekniken, bl.a. 5 och 7 tons selektiven.

de
Roy
 
För dom som har ett förråd av MTD-skrot, finns en basstationsantennfördelare
från Magnetic AB som bla. innehåller ett 3-resonatorfilter. I orginal är avstämningsskruvarna
för korta för att kunna få ner filtret till 432 MHz, men om man fixar nya (längre) i Mässing
och hittar rätt gängsnitt går det utmärkt att trimma om filtret. Det blir smalt. Med branta flanker
och mycket lågt IL :)
 
Jag har hört från flera bombsäkra källor på radion här i stockholm att det heter "cavittrar" så det så.

Lyssna och lär ! :)
 
Hej

Ja det här med kabellängder mellan kavitetsfilter är inte lätt att få något bra grepp om.

Om jag börjar med de till synes för korta kablarna enligt ARRLs ritning (W1GAN). En kabel som går från T-stycket till första RX kaviteten har längden 9 tum. Den verkar vid första anblicken vara för kort för att vara en ¼ våglängd men om det görs ett längdtillägg som beror på kopplingsloopens längd i kaviteten så verkar den totala längden stämma bra överens med ¼ våglängd.

Kabeln mellan kavitet ett och två på RX sidan är med sina 7 tum ännu kortare men kabeln är kopplad med en kopplings loop i vardera ändan och räknar jag om längden i grader med tillägg för den sammanlagda längden på looparna stämmer även denna kabel hyfsat med 90 grader, det vill säga ¼ våglängd.

Jag skrev att den stämmer hyfsat för tydligen påverkas loopens elektriska längd av den fysiska längden i kaviteten, frekvens och genomgångsdämpning varför det inte blir exakt när jag räknar ihop det hela.

Från T-stycket mot sändaren är första kabeln 26 tum vilket stämmer bra med ½ våglängd. Men varför har den då längden halv våglängd?

Mäter jag på en ren bandpasskavitet som har utgången avslutad med 50 ohm så är den nära 50 ohm på den inställda passfrekvensen. Däremot visar mätningen på en väldigt hög impedans på en frekvens 600kHz åt sidan och en extremt hög SWR. (49,5:1 visar mitt gamla instrument sedan går inte skalan högre).

Nu är kaviteterna enligt W1GAN inte rena bandpasskaviteter. En kondensator är kopplad tvärs över in- och utgångskontakterna för TX kaviteterna och en induktans är kopplad på motsvarande sätt för RX kaviteterna. Frekvensresponsen, dämpningen, blir därför inte symmetrisk runt passfrekvensen. Kondensatorn och induktansen skapar en notch under respektive över passfrekvensen i dämpningskurvan.

Läser jag den citerade texten från PA0NHC så kan jag förstå den förklaring han ger men jag har ännu inte hittat någon annan text som förklarar det hela bättre.

Har jag en hög impedans i kaviteten och vill behålla den hög i T-stycket får jag använda en ½ våglängd i kabel för att undvika att den transformeras i kabeln.

Har jag på motsvarande sätt en låg impedans i kaviteten när jag vill ha en hög impedans i T-stycket får jag på motsvarande sätt använda en ¼ våglängd i kabel.

Sett från T-stycket kommer jag då att på respektive frekvens se en hög impedans i fel riktning medan impedansen i rätt riktning blir 50 ohm och jag har isolerat TX från RX.

Jag har även hittat en text som säger att det inte får vara en jämn multipel av ¼ längder mellan TX och RX men ingen förklaring varför. Räknar jag på kabellängderna i flera beskrivningar så verka alla följa den regeln då de flesta totalt sett har 9 stycken kvartsvågslängder mellan TX och RX

Observera att kabellängderna ska anpassas för respektive frekvens.

Nu skrev jag anpassning och det är tydligen nästa förklaring till de lite annorlunda kabellängder som används. Tydligen sker utprövningen av den kabellängd som ger bäst totala isolation lite på en höft och med hjälp av erfarenhetsbank.

Dessutom är den i de Amerikanska beskrivningarna använda kabeln inte 50 ohm vilket ytterligare påverkar anslutningskabelns längd.

Nu har jag hittat flera olika tekniker för att koppla ihop kaviteter. Nästa variant gäller ombyggnad av DB4048 kaviteter. Där har man valt att använda kablar av samma längd till kopplingskablar och i stället valt två olika längder på kopplingsloopar och olika inkoppling med t-stycken samt kabelstub för att få önskad frekvensgång.

När det gäller den variant av duplexer jag själv bygger med en kombination av pass/rejekt och bandpass har jag hittat två beskrivningar som sammanslaget borde fungera.

Längden på kabeln mellan T-stycke och kaviteter samt mellan pass/rejekt kaviteterna är beskriven som en ¼ våglängd för respektive frekvens. Däremot är kabeln mellan pass/rejekt och bandpass beskriven som av ”kritisk längd” i den ena beskrivningen och som ett gradtal understigande 90 grader i den andra beskrivningen.

Vi får väl se vad det blir när jag hunnit till intrimning och utprovning.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Intressanta noteringar Lorentz.

När jag optimerade våra pass/reject kaviteter 1976 så provade jag ut den optimala koaxlängden för högsta dämpning i notchen. Minns att detta var kritiskt. Konstruktionen var sådan att kabeln mellan de båda kaviteterna lödades fast i en liten skärmbox där kondensatorn resp induktansen var monterad.

Utan kontakter på kabeln så blev det lättare/snabbare att labba och finna rätt längd. Klippa av 2 mm, skala av skärmen 2 mm, löda in, justera kaviteterna, mäta, klippa av 2 mm osv. Ganska tidsödande process ändå men säkert bättre än att teoretiskt räkna fram en längd eftersom loop-induktansen och kopplingsgraden påverkar vilken längd som blir optimal att använda. Allt detta gjordes med enkla instrument.

Har man tillgång till nätverksanalysator eller spektrumanalysator med trackinggenerator kan man med en fix kabellängd och genom att justera om filtren undersöka vid vilken frekvens man får högsta dämpning i notchen och därefter räkna ut hur mycket kabeln skall kortas eller förlängas för att hamna på rätt frekvens. Även det tidsödande men övningen brukar snabbt ge en indikering på hur nära den optimala kabellängden man är. Dessutom ser man av vilket frekvensband kaviteterna täcker hur kritisk kabellängden är .

Krävs tålamod och mycket handpåläggning för att finna en godtagbar kompromiss mellan insertion loss och notch djup. Man kan ju inte optimera alla parametrar på en gång.
 
Hej Bengt
Jo det blir mycket iakttagelser, några mätningar och en hiskelig massa läsning. Känner dock att jag kommer lite närmare förståelsen för varje omgång.

Har börjat söka på nätet med felstavade ord vilket av någon anledning ökar antalet för mig intressanta träffar. Jag har även utnyttjat de olika stavningarna som skiljer Brittisk och Amerikansk engelska från varandra. Om jag undviker Google får jag fler träffar från europeiska hemsidor. Vet nu vad både kavitet och duplexer heter på tyska.

Dokumentet "Dimensionierung von Duplex-Weichen und Filtern bei Relaisstationen" från DARC är klart läsvärt.

De flesta träffar som är matnyttiga återfinns i inskannade amatörradiotidningar från 60-talets mitt och en bit in på 70-talet.

Får beroende på stavning och omgivande sökord även en massa träffar inom tandläkeri.:)

Det finns en del uppsatser som ger lite information men de flesta verkar handla om att någon har skrivit om vad någon annan skrivit. Hittade dock en uppsats skriven av en spanjor, 198 sidor på engelska, mycket om kaviteter för lite högre frekvenser men även en del allmän teori. Jag får se om det finns något för min förståelse användbart när jag läst igenom texten.

Ja mätinstrument underlättar, men jag tar åt mig tipset om att variera frekvensen för en given kabellängd så sparar jag en massa kontaktmontering. Lödda kablar har även de sina fördelar. Jag funderade först på att vika ihop en låda av kopparplåt i stället för att tillverka brickor för looparna. Vi får se hur ett framtida filter för något annat ändamål blir.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
God morgon,

Jo det finns massor av relevant info på nätet men den är svår att finna då bruset från de som skrivit om vad andra skrivit om vad andra osv i femte led eller mer skrivit är högt. Man får försöka leta sig tillbaka till källorna som ibland härrör från tiden före andra världskriget då man verkade ha obegränsat med tid för att reda ut minsta detalj i statligt finansierade grundforskningsprojekt.

Tycker mig märka samma tendenser i de moderna läromedlen som sällan går på djupet utan mer ger någon sorts allmän genomgång av ämnet där författarna många gånger utelämnar väsentlig fakta eller förutsätter att jag redan kan lika mycket som denne. Ja, det kan du som är lärare bättre än jag. Men jag finner ofta mer matnyttigt i de äldre skrifterna, då särskilt om sådana saker som är tidslösa och baserar sig på t ex matematiska samband som Ohms lag och dess härledning. ;)

Inte tu tal utan att det går att beräkna kavitetsfilter och de olika ingående komponenternas dimensioner och värden med mycket hög noggrannhet. Den konsten behärskar de företag som tillverkar sådant materiel. Men de har säkert lagt ner mycket tid och möda för att komma dit. Dock tror jag det är mer besvärligt att utgå ifrån ett helt okänt filter och räkna baklänges så att säga för att lista ut hur de tänkt. Visserligen låter sig alla de ingående komponenterna mätas upp som t ex induktansen i looparna. Sedan tillkommer koppling till omgivningen, tilledningsinduktans och strökapacitanser som ställer till det. Men så blir det ju med surplusprylar vi vill modifiera och bygga om. Cut and try brukar vara den snabbaste metoden.

Bortsett från det så brukar jag göra precis som du när jag får för mig att bygga något. Läser "allt" (mycket) jag finner i ämnet och letar mig tillbaka i referenserna. Problemet är kanske att jag också finner annat intressant i näraliggande ämnen som tar fokus från huvuduppgiften och hux flux bygger jag något annat i stället. Med Internet finns obegränsade möjligheter jämfört med förr i tiden när jag fick sätta mig på UB2 vid LTH här i Lund och bläddra i kartotekslådorna, fylla i bokbeställningar på papperslappar för att sedan vänta några veckor för att konstatera att informationen inte gav så mycket. Det är bekvämare nu med hela världens bibliotek i sin egna dator.

När jag läser dina intressanta inlägg konstaterar jag att du är så himla vetgirig och nyfiken att själva objektet, kavitetsfiltret, kommer lite i skymundan och det är intressantare att forska i ämnet. Jag är precis likadan och många av mina projekt har inte realiserats mer än i teorin då tiden lades på "studier" i stället. Men mycket givande är det och man bygger ju ändå upp både kunskap och viss "erfarenhet" dvs lär sig vad som är gångbart i praktiken och hur saker och ting tillverkas och varför.

PS
Glöm nu inte att ta hänsyn till materialval i kaviteterna där proffstillverkarna använder olika metaller för kavitet och resonantor med olika temperaturkoefficient så att filtret klarar av tillräckligt stort temperaturområde utan att notchen driver över till grannkanalerna. :)
 
Skoj att det finns fler som knåpar med filter, byggde mina första på 80-talet i koppar, har kvar ett bandpass testbygge för 70cm som väger säkert närmare 10 kg i koppar.

- Mina övningar utan skola i filterteknik eller teori bygger på många års praktiska misslyckanden hur man inte skall göra.
Detta har gjort att mina egna repeater projekt för nördiga och tar oändligt med tid numera.
Några erfarenheter som jag kan dela med mig av från jobbet där jag inte vet alltid vad jag pysslar med, är:

1. Koplingskablarna mellan filter burkarna bör man även tänka på vad man kopplar med. RG214 tål effekt men behöver 2 extra skärmar om man pytsar på lite effekt om man inte hittar hardline.
Det finns några olika fabrikat som har samma dimension som RG8/213/214 både med teflon och skummad dielctrickum. Jag brukar använda RG223 men man bör vara noga med vilken tillverkare man väljaer, även här skiljer skärmdämpningen mycket, (60-90dB) alternativt kan man använda hardline, tunnare modeller tål ca 400Watt på VHF och 150 på UHF. Dämpningen är försumbar på dessa korta länder.

2. Har testat utan vetenskapliga metoder eller teorier utan bara med R&S instrumentet efter tips i olika skrifter gjort följande lyckade noteringar. kabellängden mellan två caviteter ger bästa notch isolationen med en 1/4 för aktuell frekvens, men kabelländen är kritisk så det är lättare att bygga dessa som 3/4 kopplingskabel. Fel frekvens får en större avvikelse på länden och ökar isolationen, samtidigt får man tänka på att tunnare kabel ger större bandbredd. Det ser man exempelvis när man tillverkar stubbar 1/4 eller 1/2 för olika ändamål att ta bort störningar av närliggande sändare. Det görs lättare med tunn kabel som ger en bredare notch.
- Kabeln mellan båda benen till sammankoppling mellan TX och RX benet görs likväl med 1/4 men vid beräkning av kabellängden tar man frekvensern för motsat sida.
Altså från sammankopplingen görs kabeln 3/4 med TX frekvensen som ansluts till RX och lika så 3/4 med RX frekvensen till TX.
Vid mycket lyckade kablage har dämpningens skillnaden mellen medlevererad kablage till egen tillverkad kablage gett 8-10dB mera islolation.

3. Koppling med T-Stycken är farliga, vissa har en fjäder i ändan av kontaktstiftet på mittuttaget som ger induktans, andra har en metaltunga som ligger ann, bara de dyraste är bra som vissa serier av rosenberger.
Blåser man på lite effekt kan man eliminera T-stycken, dessa blir varma och har de lite kantiga former kan man få ett fräsande ljud. Detta kan uppträda när man använder dessa till filter stubbar.
Det har slutat med att jag kapar till kablaget räknat till skärmändorna löder samman dessa, kapar mitt ledaren intill skärmen och lägger samman mittledaren för att löda in i en N-kontakt.
Det är från denna samman kopplings punkt som man får en stor påverkan av resonatorn och strökapacitanser och induktanser för trimningen av caviteter.

Några komentrer till tidigare inlägg.
- Bästa förhållandet mellan mitt ressonatorn och innervägg bör vara 77 Ohm om man tänker sig caviteten som en koaxialkabel, det ger högsta Q värdet ofta ligger förhållandet något över 80 Ohm för lopen sänker Q. Ytter burken kan vara av vilket material som helst men resonatorn bör vara av temperaturstabilt material som ångpannrör "QFE" som omnämns i material kataloger. Denna bör försilvras för RF energin går på ytan.

- dB produckts gråa 10" caviteter för VHF tål 300W vid 0.5MC skift
- Radio Tekniks svarta VHF caviteter tål 150Watt
- Kathrine VHF caviteter tål min 200Watt beroende av duplexavstånd

Fans tidigare även en engelsk tillverkare som specialiserat sig på cirkulatorer för högre frekvenser idag.

- Wacom blev uppköpta av BpBr Circuit som senare blev uppköpta igen samma som med , dodge, decibel products, TX RX systems Inc. , mfl filter tillverkare ligger under "BIRD Technologies grop" numera.
Det finns mycket matnyttigt att lära och inhämta på deras hemsida, även olika disegn på lopar för olika karaktär mm.

Det finns de som byggt filter av brandsläckare som kanna till resonatorn. Det finns på nätet en byggbeskrivning där öltunnor i aluminium används och produceras till flygfrekvenser bla.

Fårse om jag retat upp någon nu som kan ge en kunskaps kick till mina begränsade kunskaper. Stort tack Urban OXV för tipset på denna tråd, som var ovanligt läsvärd !
sm0mmo / Jouni
 
Jag tror att dina "praktiska misslyckanden hur man inte skall göra" stämmer ganska väl överens med mina. Det är ju en lång läroprocess det här. Bäst lär man sig när det inte fungerar som förväntat och tvingas reda ut varför.

Dubbelskärmad kvalitetskabel med dielektrikum av Teflon använder jag. Har några ringar Suhner kvar i lager som jag använder till kritiska applikationer som filter m m.
 
Hej

När något inte fungerar som tänkt har man utmärkta tillfällen att lära sig något nytt.

När diskussioner vandrar lite fram och tillbaka runt huvudämnet kan man få utmärkta chanser att lära sig ännu mer.

Bengt skrev med en liten glimt i ögat att jag skulle tänka på materialval och temperaturkoefficient så att notchen inte skulle driva iväg till grannkanalen när temperaturen ändrades.

Jo det kan jag väl tänka på men jag är inte speciellt orolig för temperaturdrift i den här konstruktionen.

Man kan med lite klurighet välja material som har låg temperaturkoefficient eller gräva ner kaviteterna under jord i en isolerad låda så att temperaturen hålls konstant men varför krångla?

Jag räknade för några år sedan på hur en ändring i temperatur skulle påverka några olika frekvensberoende grejor. Sedan bestämde jag mig för att inte alltid oroa mig för frekvensdrift på relativt låga frekvenser.

Så vi tar väl ett exempel passande i tråden:

Kavitet för 2m W1GAN typ, yttre rör av aluminium, inre 2 delad resonator av koppar och trimstång av invar. Trimmat en svensk sommardag det vill säga plus 10 grader C. Vi tillåter sedan ett totalt temperaturområde på +- 25 grader det vill säga totalt 50 grader C.

Det yttre röret av aluminium kommer att variera +- 0,33mm.

Trimstången av invar kommer att variera +- 0,015mm

Den tvådelade resonatorn kommer på grund av delningen där rören går teleskopiskt i varandra inte att förändras med kopparens utvidgning utan det är trimstångens förändring som gäller även här då trimstången är fäst i yttre ändan av det inre röret. Det vill säga resonatorn ändrar sig +-0,015mm.

Omräknat till frekvens blir resonatorns frekvensdrift omkring +- 4kHz.

Om jag hade an annan konstruktion av kavitet med en hel resonator av koppar får jag en betydligt större påverkan. Samma temperaturändring ger i detta fall omkring +- 60kHz. Här blir det betydligt viktigare att hitta något som kompenserar för längdförändringen.

Nu finns det även andra mått som ändras, diametern på yttre rör och resonator ändras, looparna förändras, trimkondensatorn för notchen har sin temperaturkoefficient och kopplingskablarna ger sitt bidrag så den totala förändringen blir något annat.

Jag läste om någon som testat all flytta kaviteten från frysrummet till värmen utomhus en het sommardag. Förändringen i resonansfrekvens var tydligen betydligt mindre än han väntat sig. Om jag minns rätt kunde han mäta en förändring på totalt cirka 40kHz trots den häftiga temperaturskillnaden.

Beroende på trimning hamnar man kanske på grannkanalen men jag kommer nog inte anstränga mig extra för att kompensera för detta i nuläget.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Tackar Jouni

Det här dokumentet är bra att kolla i http://www.fieldcomm.org/reference/duplexer/ve2azxduplexerinfo.pdf

Den här firman har bra beskrivningar http://www.emrcorp.com/techinfo

Är det någon som vill bygga om 70 MHz filter till 50 MHz utan att förlänga dem så fick jag ett bra tips som fungerar olika bra beroende på vilket filter det är.
Man tar en så vid burk som möjligt som får rum i cavitets röret det bör nog var 20 mm till kanterna och så ska det var någon stan mellan 250 - 200 långt.
Montera burken på resonanston (den rörliga mitt delen) med botten mot botten på filtret, burkens öppning ska var upp mot loparna ock kontakterna.
Dom mätningar som jag har gjort visar sig att det blir bättre en dom som beskrivs att göra av koaxialkabel.

73 Ubbe
 
NTJ skrev; "Om jag hade an annan konstruktion av kavitet med en hel resonator av koppar får jag en betydligt större påverkan. Samma temperaturändring ger i detta fall omkring +- 60kHz. Här blir det betydligt viktigare att hitta något som kompenserar för längdförändringen."

Ja, det kan faktiskt bli stora avvikelser om man har otur. Jag minns att jag gjorde sådana värme/kylskåps-mätningar på de ombyggda Storno-filtren till vår 70 cm repeater och att resultatet var så där. Men temperaturvariationerna i uppvärmt utrymme är ju inte så stora och vi hade också separata RX/TX-antenner där avståndet optimerats för största dämpning.

Med kommersiella filter som modifieras behöver man knappast oroa sig. Men bra att känna till för de som tänker bygga egna filter från grunden med det material som finns till hands.

Om du har tillgång till en bra nätverkare med hög upplösning så kika i botten på notchen så skall du se att bara du andas i rummet så ändrar resonansfrekvensen sig. Nåja, du får kanske trycka lite på rören eller plåtväggarna om det är fyrkantiga kaviteter. Så även om resonansen inte far iväg en hel kanal så är det lätt att förlora flera dB när man klättrar upp för flankerna.

Jag trimmar en hel del kaviteter av olika slag för div kunder och det är stor skillnad på hur stabila inställningarna är. En del konstruktioner är nästan omöjliga att låsa kontramuttern på då resonansfrekvensen ändrar sig när den dras åt. Men om man inte kör med hög upplösning så ser man inte tillräckligt djupt ner i notchen och då kan det se "bra" ut trots att filtret är feljusterat. Lurigt det här.
 
Last edited:
Visst är det stor skillnad mellan kommersiella kavitetsfilter, de som "gungar" minst med temperaturförändringar är de med element gjort av legeringen invar.
Lustigt nog har invar ungefär samma procentuella sammansättning som lödtenn, 60/40, fast med Fe/Ni.
Rören är dock inte gjorda av den legeringen.
Problemet är, förutom snedtrimningen när man drar åt låsmuttern, snarare att röret rör sig.
Har man kvadratiskt rör med svetsade fästen kan man se förändringen "live" på nätverkaren under tiden man skruvar fast kaviteten i stativet :)
Men då är det ändå tal om knappt mätbara promillepetitesser, kommersiell radio har systembudget nog för att klara av både bråkdelar av dB och hela dB'isar i extra förlust.
 
Last edited:
Hej
Jo finliret syns tydligare med bättre instrument.

Tyvärr står det ingen nätverkare på hyllan då jag väldigt sällan håller på med kaviteter och filter.

Jag kan dock kika på frekvensgången med mitt gamla Motorola instrument som inte är helt stabilt.

En liten inzoomning på notchen utan kalibrering av nollnivån kan jag dock visa upp.

inzoomad_notch.jpg
Center 145,775MHz horisontell upplösning 20kHz per ruta. Notchen är verkligheten cirka 30dB djup då jag inte kalibrerat nollnivån för att ta den här bilden.

Jag är medveten om att mitt instrument behöver justeras då det visar tecken på tidens gång och den automatiska kalibreringen inte fungerar fullt ut. För att veta att jag ligger i närheten av önskade värden duger det fortfarande.

Jag får väl skriva upp något på önskelistan till nästa loppis:)

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Nu kan du i och för sig använda en signalgenerator och en känslig mottagare för att justera för högsta notch djup. Med den mätuppkopplingen kan du se minst lika djupt ner i notchen som en bra nätverkare kan prestera. Är signalgeneratorns utnivå känd eller du har en kalibrerad stegdämpsats så går det ju att koppla bort filtret och minska nivån till samma referensvärde du läst av med filtret inkopplat. En enkel men bra metod.
 
Som EQL skriver kommer man ruggigt långt med den mätuppställningen,
det mänskliga öret är fortfarande svårslaget eftersom det är ett av de mest avancerade instrumenten vi har att tillgå.
 
Och om man lyssnar i FM-läge och efterjusterar signalgeneratorn så man hamnar precis under knät i diskriminatorkurvan, d v s innan begränsningen inträder så går det att höra skillnad på delar av en dB, något som knappast syns på en typisk S-meter.

Den metoden är också toppenbra för optimering av brusfaktorn i en pre-amp då man inte blir lurad att justera till max gain som ju sällan sammanfaller med lägsta brusfaktor.
 
Back
Top