Vad skall vi ha Q-förkortningarna till?

Roy skrev; "Det mår väl duga med en lapp på skrivbordet om man nu vill förstå Q-förkortningar. Det lär finnas viktigare kunskap att lägga in i provet."

Jo du har nog en poäng i vad du skriver Roy. Frågan är bara vilken kunskap som är viktig att inneha för att utöva amatörradio och som inte kan ersättas med lösa lappar på bordet. Hur ser prioritetsordningen ut?

Den som är helt ointresserad av det tekniska behöver ju knappast ha kunskaper om ohms lag eller ens känna till hur man beräknar längden på en dipolantenn. En G5RV kan ju köpas färdigklippt Roy. Om det trots allt skulle behövas mixtras med antenner räcker det med en lapp på bordet med formeln för en halvvågsdipol. Kanske formeln för en kvartsvågsantenn kan få plats på samma lapp. Eller, värt att veta om matarkablar: "RG58 = hög dämpning, RG213 bra kabel". Eller så kan frågan ställas här på Ham.se -Hur lång skall en dipol vara? (Utan att ange våglängden och användningsområdet). Många lappar.

Att kunna bandgränserna utantill är också ganska meningslöst. Det går ju att lyssna sig till var de flesta andra sänder och sända på samma kanaler. Sådan information kan med fördel skrivas på en lös lapp liksom allt annat som är onödigt att kunna utantill. Jag ser framför mig framtidens radioamatörer sittande som frågetecken med öppen mun framför sina köpta radioapparater med bordet fullt av lösa Post fix lappar i olika färger med förklaringar på det mest basala inom hobbyn. "ANT betyder antenn". "QRZ = allmänt anrop"

Att lära sig något om vågutbredning utantill och vad de olika amatörbanden har för egenskaper är ju också ganska jobbigt. Information som med fördel kan noteras på en lapp att häftas upp på väggen. Typ, "80 m är bra för radiotrafik inom Sverige, på 20 m hörs långväga stationer, 2 m prata med mina kompisar i stan". För den måttligt teknikintresserade kan texten på lappen vara "Värt att veta om halvledare - två ben = diod, tre ben = transistor, många ben = integrerad krets".

Ibland undrar jag om framtiden inte redan är här.
 
Hej!

Hur mycket behöver man kunna...?
Den frågan har jag fått många gånger, många gånger har ja fått försvara utbildningars längd och omfattning.
Det finns kanske inget enkelt svar, klart står dock att har man en god bas att stå på så står man bättre rustad för de problem som dyker upp.

Jag har alltid jobbat med teknik på olika sätt, för det mesta i en roll att förmedla kunskap, men även med t.ex. service och underhåll av stora, lastbilsburna mobila röntgen eller gamma-baserade skannrar.
I samtliga fall så har det betytt att jag måste lära mig saker, vilket jag har tyckt om. Ju mer man lär sig, ju mer inser man att det finns att lära och det man sysslar med (arbete eller hobby) blir mer givande.

Så, till ursprungsfrågan, vad vi skall ha Q-koderna till.
Vi kan alla vara överens om att de tillhör traditionen inom amaörradio, att de sedan brukas och missbrukas idag är kanske en annan debatt? Om kravet på att behärska ett antal Q-koder stryks, vad blir nästa sak att ta bort? Gränser har en förmåga att förflyttas, det finns ju massor av saker (?) som man måste klara för att bli radioamatör. Det tar ju två-tre veckoslut att lära sig allt! Nog måste det väl kunna vara möjligt att banta ned detta, så att kursen klaras av på en eftermiddag, inkl provskrivning? Det finns ju färdigklippta antenner att köpa, fåran roblem finns ju Google att söka med. Nä,allt skämt åt sidan som slaktaren sa, jag ogillar när kunskaper urvattnas. Jag har sett följderna av dåliga baskunskaper och ännu sämre s.k. "specialistkunskaper".

När det gäller amatörradion så tror jag att det är ett hot mot vår existens, som radioamatörer, om (när) kunskapsnivån urvattnas. Som utpräglad stickproppshobby blir det inte lätt att argumentera för de privilegier vi i dag åtnjuter.
Men, står detta och faller med Q-koden?
 
Det gäller väl att få fram att kunskaperna innebär att dumma/onödiga misstag undviks. Den som inte kan något kommer aldrig på idén att rota fram sin gröna post-it där det står att det splattrar om mic gain/kompression/pwr dras i bôtt - denne person blir glad att att effektmätarens utslag ökar och nöjer sig med det. Eventuella klagomål avfärdas med att alla andra har fel - jag minsann en ny fin och dyr radio.

Ungefär som att den som har kunskaper om sina bilbromsar vet att det går åt h-e om man ligger och bromsar i utförsbackarna på alpsemestern. Samme person tyckte kanske att verkstaden får sköta alla reparationer och därmed behöver man inte veta ett dugg om bilars bromsar.

Surt nog får man senare erkänna att en massa trams som lärdes i skolan var ganska användbart senare i livet. Möjligen med undantag för idrott som aldrig någonsin gav något av mening. :)
 
Det skolan misslyckats med i alla år är att förklara varför man behöver lära sig saker och ting och till vad kunskapen kan användas. Kanske årskurs 1 i småskolan borde öronmärkas enbart till att förmedla denna grund och på så sätt väcka intresse och skapa förståelse och motivation för mer regelrätt lärande i klass 2 och framåt.

Ungefär som man faktiskt inte finner de böcker man letar efter på biblioteket om man inte känner till systemet varför böcker sorteras och på vilken hylla böcker om ett visst ämne finns. Utan en stabil grund blir fortsatt lärande svårt och tråkigt.

Sak samma inom amatörradioutbildning. Det kan säkert vara ganska träligt att tvingas lära sig, som man upplever, "onödiga saker" som man inte förstår nyttan av eftersom ingen berättat och förklarat hur kunskapen kan användas och vilka fördelar det är att kunna eller behärska något. Q-förkortningarna faller nog in här.

Jag tror inte den nuvarande amatörradioutbildningen a la veckoslutskurser fyller något egentligt syfte förutom att det formellt krävs ett visst mått av skenbar kunskap för att få ett amatörradiocertifikat. En person utan förkunskaper som inte genomgått amatörradioutbildningen skulle sannolikt klara sig precis lika bra enbart genom att vid behov läsa manualen till radioapparaterna och kanske bläddra i någon sorts handhavandebeskrivning för hur amatörradiotrafik går till. Ungefär som manualer till datorer och programvaror - som i många fall är betydligt mer invecklade saker än att bara prata i en amatörradio.

De som har specialintressen och drivkraften att gå vidare klarar sig för egen maskin och har de sedan bara minimala förkunskaper inom radio så gör nog en amatörradioutbildning som den ser ut idag vaken från eller till. Är det inte bara ett spel för galleriet?
 
jag måste inflika här att Q-förkortningarna kan vara till hjälp på telefoni under svaga förhållanden.

åtm. jag har betydligt lättare att höra "QTH JÄRFÄLLA" än "JAG BOR I JÄRFÄLLA" när signalerna närmar sig bruskanten.
sen beror det såklart mkt på om det är ett "599 qso" eller rent ragchew.

QRZ tycker jag också kan ha sin plats i telefonin,? betydligt effektivare att säga QRZ? istället för "VEM ANROPAR MIG?" i trängd miljö.

såklart behöver man väl inte gå till överdrift med dessa förkortningar men att säga att man inte KAN/BÖR använda dom i vid telefoni tycker jag är fel.
Allt efter förhållandena.

hamnar jag i era svarta listor nu när jag erkänt att jag använder Q-förkortningarna? :p
 
Tack för länken SM7MMJ
Hade jag ingen aning om, kanske det kommer större och mer effektfulla byggplattor.
Har funderingar på ett slutsteg att pilla med under kommande vinter.
Rör, Trissor eller kanske ytmonterat till viss del?


Här finns flera ytmonterade projekt för lite högre effekter...

Amateur Radio Station W6PQL

73/Kent -MMJ
 
Man kan till och med se i nya radiotidningar hur man skriver decimal med point, dvs en prick mitt på raden. Ofta på olika sätt på olika ställen i byggprojektet. Var är ingenjörsmässigheten????
Inte så konstigt att många nybörjare misslyckas med byggena. Och ger upp.

Visst har du rätt i att det finns en begrepps- och syntax-förvirring i den tekniska delen av vår hobby. Så även inom andra områden, inte minst när det gäller måttenheter och decimalpunkt/decimalkomma. Men att det skulle kunna få så drastiska konsekvenser som du målar upp, förefaller mig otroligt.

Men jag inser nu att hobbyn är i det närmaste oförändringsbar, särskilt efter denna debatt.
Se på FM och 12,5 kHz kanalerna infördes för snart 20 år sedan, nästan inget har hänt, man vet inte ens hur FM bildar bandbredd.

Är det inte så enkelt som att det, i SM, inte finns något behov för 12,5 kHz kanalindelning?? Dylika påfund tenderar att bli självreglerande.


/Lasse
 
Kanske kommer en renässans för Q-koder...
Jag kör ofta bärbart digitalt (direkt) med en bekant när vi campar/vandrar/paddlar. Många digitala handapparater har ju möjligheten att skicka meddelanden.
Vi skickar inte sällan meddelanden mellan varandra på 70cm och då är det faktiskt rätt smidigt när man inte behöver skriva massa onödig info.

Men vi kanske bara är två om det i sm0. Det är ju sällan eller aldrig man hör annan trafik i bushen,
 
Varför måste allt vara modernt för?
Det är mycket roligare att telegrafera än att sitta och knappa på en dator eller skicka ett fax.
Det finns sammanslutningar där man är stolta över att ha egna uttryck som inte alla känner till.
Varför skall man spela golf för när det finns rörpost?
Jag får ofta frågan varför jag överhuvudtaget håller på med amatörradio när det finns internet.
Så frågan är väl om amatörradio är modernt överhuvudtaget?
Jag håller på med min hobby för att det roar mig, i synnerhet telegrafi.
Amtor, Pactor, PSK-31, SMS, Telex, FAX däremot roar mig inte alls!
Och Q-förkortningar hör till allmänbildningen inom amatörradio.
Man hör dem ofta även på foni.
Våra Q-förkortningar håller förresten på att stjälas av folk som arbetar med kvalitet!
Prova och sök på några på nätet så får ni se.
 
Back
Top