I och för sig tror jag inte att mina antennproblem är direkt ovanliga. Jag bor i lägenhet sedan några år tillbaka; högst upp i ett trevåningshus mitt bland en massa andra trevåningslängor. Den första tiden var Mölndalsbostäder helt emot varje form av antenn, om den så skulle sitta mellan husen eller uppe på taket. Återstod balkongen. Försökte därför med fiskespöantenner i olika längder. Med två motvikter inne i lägenheten gick det riktigt bra faktiskt. Körde en del tester med sådana antenner och en EleCraft K1. Det gick i alla fall så bra att det kändes roligt.
Problemet med fiskespöantenner är att de måste sättas upp och tas ner varje gång man vill ut i luften. Dylika spön i vart fall av det längre slaget tål inte speciellt mycket vind. De är sköra och knäcks lätt. För att få något mera permanent försökte jag med en Ecoantenne balkongantenn som jag köpte från Svebry. Var en besvikelse. Verkade mera konstlast än antenn. För mycket metall runt omkring antar jag. Sålde den därför snabbt till vrakpris till en annan som kanske hade bättre lycka med den än jag.
Till allas glädje köptes huset av Akelius Fastighets AB för drygt ett år sedan. Den lokale representanten visade sig var betydligt mer positiv till amatörradio och antenner. När jag lämnade in min ansökan om att få sätta upp en antenn (med åtta bilagor, inklusive flygfoto med antennen inritad och manual till både antennen och min nyinköpta IC-703) till hans sekreterare möttes jag av ett långt och entusiastiskt utbrott om hur trevligt det hade varit på Radiomuseét ute på Hisingen och en undran om jag också var en sådan där trevlig typ som satt och pratade med folk över hela världen med hjälp av en sådan där konstig nyckel. Efter detta och efter att min ansökan i vederbörlig ordning varit uppe på något slags möte fick jag till slut träffa höga vederbörande i egen hög person. Det mötet slutade med att jag till och med fick ett skriftligt godkännande av min installation.
Snabbt kom det sedan upp en Carolina Windom 40 Low Profile. Sällan hade jag hört så mycket på banden. Testkörandet gick ännu bättre och var ännu roligare. Och framför allt; den hängde där mellan husen permanent. Det var bara att knäppa på riggen när man ville ut i luften. Det kändes riktigt lyxigt!
Vänner av ordning kanske undrar varför man betalar nästan 1500 kronor för något som man själv kan knåpa ihop för några hundralappar. Till dem kan jag bara säga att; jovisst kan man göra det, men man får ingen tjusig manual och ingen ännu tjusigare plastförpackning med förföriskt tryck som man kan visa upp för höga vederbörande på bostadsbolaget. Det är dessvärre inte som förr i tiden under Radio Luxemburgs glansdagar. Då visste alla vad en antenn var för något eftersom alla hade en eller kände någon som hade en. Därför krävs numera konkreta åskådningsexempel som imponerar och inger förtroende. I dagens slitochslängsamhälle inger inte hemmabyggen något dylikt. Tyvärr
Nu är det dock nog så att när väl aptiten väckts så vill man ha mer. SM6VJA gav mig en gammal CB-antenn som jag byggde om till en vertikal för 20-meter med åtta radialer. Såg ganska oskyldig och diskret ut där den satt uppe på taket fastklamrad till ett ventilationsrör. Sådant är viktigt om man inte vill få klagomål från grannarna i huset. 20-meter gick nu ännu bättre. I princip kunde jag köra allt som jag kunde höra, något som naturligtvis gjorde att testkörandet med ens blev ännu roligare.
Det roliga slutade emellertid abrupt under den Stora Stormen. Vertikalen vek sig fullständigt nere vid fästet och resterna låg jäms med takpannorna. En sorglig syn!
Ur tragiken växte dock revanslustan. Nu jäklar! Jag hade under en tid tittat lite på Butternutts HF6V. SM6VJA har en HF9V och jag fick en gång se mig nesligen slås av honom i en test vi båda körde. Ett bevis så gott som något att Butternutten var en bra antenn. HF6V verkade också hyfsat diskret så den inte störde grannarna för mycket. Det är egentligen bara en pinne med några klumpar nerevid. Inte alls som många andra multibandsvertikaler med klumpar och spröt härsan och tvärsan både uppe och nere. Och så hade den 80-meter också! Visserligen bara som en 1/8-vågsvertikal på det bandet, men ändå. Tyckte dock att 5500 kronor, som den svenske leverantören vill ha för den, var i lite saftigaste laget för lite aluminiumrör och några klumpar.
De fria marknadskrafterna och den globala konkurrensen skall emellertid utnyttjas till den fattige radioamatörens fördel! Gick in på R&L Electronics hemsida (http://www.randl.com/cart/) och beställde en HF6V, en Diamond SX-200 SWR-mätare och 30 meter RG-8X coax. Allt kostade 417 dollar. Frakten med UPS gick på 113 dollar. Beställde i måndags, fick den i torsdags, satt upp den och trimmade in dem i går och skall köra HA DX Contesten idag, lördag! Allt under en och samma vecka. Tror inte att det hade gått snabbare om jag hade beställt den i Sverige. Enda skillnaden var att jag fick den minst 2500 kronor billigare!
Nu är lyckan fullkomlig! Min nya antenn går jättebra, betydligt bättre än någon av de föregående och det på samtliga band. Jag har fyra radialer på 80 meter, åtta på 40- och 20-meter och fyra på 10-meter, samtliga lagda jäms med tegelpannorna uppe på taket så att de inte syns. Stående vågen är låg och fin och där den så skall vara. Inga större problem att trimma in den trots en massa snack om motsatsen.
Det är dock QRP som fortfarande gäller. Inte så mycket för TVI, utan mer för att fläktsystemet i huset är känsligt för RFI. Sedan är det ju detta att har man väl blivit biten av QRP-flugan är det lätt att man drabbas av en viss fanatism åt det hållet. Till sin förvåning märker man att man omärkligt sjunkit in i ett mentalt tillstånd där 100-wattsriggar och slutsteg framstår som något främmande, ja nästan lite smått snuskiga. Vissa hävdar att denna hemska mentala åkomma är obotlig
Problemet med fiskespöantenner är att de måste sättas upp och tas ner varje gång man vill ut i luften. Dylika spön i vart fall av det längre slaget tål inte speciellt mycket vind. De är sköra och knäcks lätt. För att få något mera permanent försökte jag med en Ecoantenne balkongantenn som jag köpte från Svebry. Var en besvikelse. Verkade mera konstlast än antenn. För mycket metall runt omkring antar jag. Sålde den därför snabbt till vrakpris till en annan som kanske hade bättre lycka med den än jag.
Till allas glädje köptes huset av Akelius Fastighets AB för drygt ett år sedan. Den lokale representanten visade sig var betydligt mer positiv till amatörradio och antenner. När jag lämnade in min ansökan om att få sätta upp en antenn (med åtta bilagor, inklusive flygfoto med antennen inritad och manual till både antennen och min nyinköpta IC-703) till hans sekreterare möttes jag av ett långt och entusiastiskt utbrott om hur trevligt det hade varit på Radiomuseét ute på Hisingen och en undran om jag också var en sådan där trevlig typ som satt och pratade med folk över hela världen med hjälp av en sådan där konstig nyckel. Efter detta och efter att min ansökan i vederbörlig ordning varit uppe på något slags möte fick jag till slut träffa höga vederbörande i egen hög person. Det mötet slutade med att jag till och med fick ett skriftligt godkännande av min installation.
Snabbt kom det sedan upp en Carolina Windom 40 Low Profile. Sällan hade jag hört så mycket på banden. Testkörandet gick ännu bättre och var ännu roligare. Och framför allt; den hängde där mellan husen permanent. Det var bara att knäppa på riggen när man ville ut i luften. Det kändes riktigt lyxigt!
Vänner av ordning kanske undrar varför man betalar nästan 1500 kronor för något som man själv kan knåpa ihop för några hundralappar. Till dem kan jag bara säga att; jovisst kan man göra det, men man får ingen tjusig manual och ingen ännu tjusigare plastförpackning med förföriskt tryck som man kan visa upp för höga vederbörande på bostadsbolaget. Det är dessvärre inte som förr i tiden under Radio Luxemburgs glansdagar. Då visste alla vad en antenn var för något eftersom alla hade en eller kände någon som hade en. Därför krävs numera konkreta åskådningsexempel som imponerar och inger förtroende. I dagens slitochslängsamhälle inger inte hemmabyggen något dylikt. Tyvärr
Nu är det dock nog så att när väl aptiten väckts så vill man ha mer. SM6VJA gav mig en gammal CB-antenn som jag byggde om till en vertikal för 20-meter med åtta radialer. Såg ganska oskyldig och diskret ut där den satt uppe på taket fastklamrad till ett ventilationsrör. Sådant är viktigt om man inte vill få klagomål från grannarna i huset. 20-meter gick nu ännu bättre. I princip kunde jag köra allt som jag kunde höra, något som naturligtvis gjorde att testkörandet med ens blev ännu roligare.
Det roliga slutade emellertid abrupt under den Stora Stormen. Vertikalen vek sig fullständigt nere vid fästet och resterna låg jäms med takpannorna. En sorglig syn!
Ur tragiken växte dock revanslustan. Nu jäklar! Jag hade under en tid tittat lite på Butternutts HF6V. SM6VJA har en HF9V och jag fick en gång se mig nesligen slås av honom i en test vi båda körde. Ett bevis så gott som något att Butternutten var en bra antenn. HF6V verkade också hyfsat diskret så den inte störde grannarna för mycket. Det är egentligen bara en pinne med några klumpar nerevid. Inte alls som många andra multibandsvertikaler med klumpar och spröt härsan och tvärsan både uppe och nere. Och så hade den 80-meter också! Visserligen bara som en 1/8-vågsvertikal på det bandet, men ändå. Tyckte dock att 5500 kronor, som den svenske leverantören vill ha för den, var i lite saftigaste laget för lite aluminiumrör och några klumpar.
De fria marknadskrafterna och den globala konkurrensen skall emellertid utnyttjas till den fattige radioamatörens fördel! Gick in på R&L Electronics hemsida (http://www.randl.com/cart/) och beställde en HF6V, en Diamond SX-200 SWR-mätare och 30 meter RG-8X coax. Allt kostade 417 dollar. Frakten med UPS gick på 113 dollar. Beställde i måndags, fick den i torsdags, satt upp den och trimmade in dem i går och skall köra HA DX Contesten idag, lördag! Allt under en och samma vecka. Tror inte att det hade gått snabbare om jag hade beställt den i Sverige. Enda skillnaden var att jag fick den minst 2500 kronor billigare!
Nu är lyckan fullkomlig! Min nya antenn går jättebra, betydligt bättre än någon av de föregående och det på samtliga band. Jag har fyra radialer på 80 meter, åtta på 40- och 20-meter och fyra på 10-meter, samtliga lagda jäms med tegelpannorna uppe på taket så att de inte syns. Stående vågen är låg och fin och där den så skall vara. Inga större problem att trimma in den trots en massa snack om motsatsen.
Det är dock QRP som fortfarande gäller. Inte så mycket för TVI, utan mer för att fläktsystemet i huset är känsligt för RFI. Sedan är det ju detta att har man väl blivit biten av QRP-flugan är det lätt att man drabbas av en viss fanatism åt det hållet. Till sin förvåning märker man att man omärkligt sjunkit in i ett mentalt tillstånd där 100-wattsriggar och slutsteg framstår som något främmande, ja nästan lite smått snuskiga. Vissa hävdar att denna hemska mentala åkomma är obotlig
