1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

Våra UHF-SHF band

Discussion in 'PTS, SSA, IARU, NRAU' started by SM7WSJ, Mar 20, 2013.

  1. SM7WSJ

    SM7WSJ Well-Known Member

    Hej!

    Det skulle vara roligt att se om det finns några tankar eller förslag på hur vi ska agera för att kunna behålla våra intressanta band på dom högre frekvenserna?. (eller är dom ens hotade...?)

    Jag griper efter varje halmstrå till framtida motargument men det verkar ju som att det trådlösa bredbandet som byggs ut är en framgång som bara kommer att göra mer och mer anspråk på frekvensutrymme.

    Även i den lilla kommunen jag bor i är det satt fantastiskt höga mål framöver där en väldigt stor del av befolkningen skall ha tillgång till supersnabbt bredband inom en relativt snar framtid.

    Det är väldigt glesbefolkat här och jag tror aldrig att fiber kan komma på fråga, utan det blir nog radiolänk.

    Hur skall vi agera? är det smartast att förbereda sig på att internationellt försöka få till några väldigt smala segment som alla ser som möjliga för fyrar och högeffekt smalbandstrafik eller ska man bara avvakta och se tiden an tills problemet står för dörren?.

    Kanske finns det inget hot?


    73 Håkan SM7WSJ
     
  2. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Det är som bekant svårt att sia, i synnerhet om framtiden.

    Att amatörradiofrekvenserna på VHF och uppåt kommer att inskränkas står dock utom tvivel men det är takten i detta som är en mer öppen fråga.

    Frekvensutrymme för "trådlöst bredband" kommer att krävas i en allt högre utsträckning eftersom traditionella teletjänster kommer att flyttas från trådbunda former till radiobaserade. Dessutom skapar "publikum" allt större mängder trafik i systemen.

    Orsaken till att det finns så mycket amatörfrekvensutrymme idag ligger i 1947 års frekvensplan, där amatörradion fick stora delade band med olika former av radiolokalisering och radionavigering. En av motiveringarna till de breda banden var dåtidens tekniska standard med ostabiliserade sändare och oselektiva mottagare.

    Så länge som dessa tjänster har primärstatus i t.ex. 432 och 1296 MHz-banden är det svårt att låta kommersiella intressen ta över, eftersom det är svårt för sådana tjänster att dela frekvensband med t.ex. radar.

    Volymanvändningen av UHF (P-, L-och S-band) för t.ex. flygspaningsradar håller dock på att minska, främst p.g.a. de höga investerings- och driftkostnaderna för sådant. I stället flyttar sådana system upp i frekvens till C-bandet (c:a 5 GHz).

    De "frigjorda" frekvensbanden ligger då bra till för olika kommersiella användare med början i L- och S-banden (1296 resp. 2400 MHz). "Hotet" mot den kvarvarande delen av 2400 MHz är dock mindre, eftersom det har status som ISM-band, vilket man ogärna delar.

    Min egen "prognos", grundad på yrkesmässigt engagemang i spektrumfrågor, är som följer:

    När en framtida WRC omallokerar P-band (432 MHz) och L-band (1296 MHz) så att radiolokalisering inte längre är primäranvändare så kommer olika mobila radiotjänster att vilja ha dessa band som exklusiva. Ett "spektrumreservat" för svagsignalmottagning kommer sannolikt att anordnas för Galileo-systemet någonstans runt 1300 MHz.

    2400 MHz blir nog oförändrat p.g.a. ISM-bandsklassningen.

    I 5650 MHz-bandet vill framtida mobila tjänster ha utvidgat frekvensområde, men radar kommer att vilja hävda sin primärstatus även i fortsättningen.

    10 GHz är högintressant för olika former av fast radiotrafik som länkar och yttäckande radiosystem med fasta terminaler. I Sverige har delar av bandet redan sålts, men utan att detta ännu återspeglas i PTSFS.

    Det som gäller är att försöka övertyga nationella och regionala myndigheter att amatörradion behöver tillgång till användbara frekvensallokeringar i VHF/UHF/SHF-området, så att myndigheterna kan försvara dessa i kommande WRC-förhandlingar.

    Amatörradions intressen kommer där att bemötas av lobby-grupper från mobiltelefonindustrin med tunga och väl formulerade samt finansierade argument för att just de ska ha tillgång till frekvenserna, helst med primärstatus.

    Endast genom att visa på att det pågår aktivitet på dessa band som har en någorlunda "verkshöjd" går det att argumentera för sådant.
    Dessa kvarvarande allokeringar kan vara ganska smala, någon - några MHz, eftersom ostabiliserade sändare/mottagare inte förekommer längre i samma utsträckning.

    Det kan bli så att det görs "beläggningsundersökningar" i närtid på dessa amatörband, och då kan det bli svårt att motivera fortsatta allokeringar med dagens aktivitetsnivåer.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
    Last edited: Mar 26, 2013
    1 person likes this.
  3. SM7NZB

    SM7NZB Seniormoderator Staff Member

    Dela med militären !
    Det har fungerat i något fall och de har ju inga problem med oss om det blir "hett läge".

    / 73 Tommy
     
  4. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Fram till för några år sedan hade detta fungerat alldeles utmärkt.

    Dock har militären i Sverige inte längre några exklusiva frekvensområden, utan delar alla sina tilldelningar med andra, civila och kommersiella, användare sedan ett par år.

    Läs mer om detta här:

    PTS - Mer frekvenser till civil användning

    Kontentan är att amatörradiotjänsten inte längre kan "gömma sig" bland militära användare.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
    1 person likes this.
  5. SM4RNA

    SM4RNA Well-Known Member

    Kan man tänka sig en förskjutning så att allt högre frekvenser används kommersiellt så trycket på våra frekvenser minskar eller i alla fall inte ökar?
     
  6. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Kanske.

    Det mest efterfrågade frekvensområdet för mobila datatjänster ligger idag runt 3 GHz. Detta har med realiserbarhetsaspekter hos basstationsnätet att göra, med dagens teknik finns det ett flackt optimum i detta område mellan kapacitet och komplexitet/kostnad hos nätet.

    För mycket små celler i storstäder kan 5 GHz vara mer intressant.

    Dock skulle företrädare för "yttäckande radionät" med t.ex. glesbygdstillämpningar inte ha ett dugg emot att disponera både 432 och 1296 MHz så snart radiolokalisering lämnar dessa band.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
  7. SM4UKE

    SM4UKE Well-Known Member

    Mobilt bredband känns spontant som ett gigantiskt svart hål som slukar hur mycket av radiospektrum som helst - och det finns $£€ i den branschen också.
     
  8. SM6GXV

    SM6GXV Korsdominant

    432(433) är ISM, och här finns allt från fjärrkontroller, mätaravläsning och annat som gör bandet svårt att använda för smalbandskommunikation. Bandet används även för TPMS (Däcktrycksövervakning) i såväl EU som USA (även om USA främst använder 315 MHz). Skall PTS dela ut bandet till mobiloperatörer har man ett styvt jobb tilsammans med övriga regulatorer inom EU att få fordonsflottan att byta frekvensband. Livslängden på dessa system är > 10 år, och fordonstillverkarna är skyldiga att hålla reservdelar minst 10 år efter att sista bilen med systemet tillverkats.

    1296 är hotat av navigationssystem (Galileo) som har en kanal "E6" rätt över bandet (1260-1300 MHz). Dock verkar det som om man från konsortsiet accepterar att dela bandet med radar. Det fanns i vart fall för något år sedan inga propåer att tvinga bort radiolokalisering från bandet.

    Vårt band 1240-1260 MHz ligger utanför E6, men frågan är om teleförvaltningarna vågar dela ut det bandet till mobiloperatörerna. I USA finns ett företag "Lightsquared" som avsåg att använda band runt 1500 MHz (GPS) för mobildata. Det blev ett ramaskri inom navi-branschen, och utredningar/mätningar visade att en basstationsallokering såpass nära GPS frekvenserna renderade navisystemen oanvändbara inom stora områden i närheten av basstationerna.
     
  9. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Det är svårt att avgöra hur administrationerna tänker i fråga om ISM. I själva definitionen finns det att användarna av ISM-frekvenser saknar varje skydd för sin användning, och att alla former av störningar måste accepteras. Om man tänker sig en framtida användning av 432 - 433 MHz för ett yttäckande radionät är det troligt att "upplänken" hamnar i detta område och då borde det gå att samexistera med ISM-tillämpningar.

    När det gäller 1296 så är det ingen som vill tvinga bort radiolokalisering från detta område, utan det är branschen själv som satsar på nya generationer av radar som oftast hamnar i C-bandet.

    De stora spanings- eller primärradaranläggningarna byggda på 70-talet (t.ex. Bällsta) som finns i L-bandet kommer inte att ersättas när de är utslitna.
    Några nya sådana system i L-bandet har mig veterligen inte byggts under de senaste 20 åren, utan man använder numera S-band och C-band i mycket hög utsträckning p.g.a. de mycket lägre anläggnings- och driftkostnaderna.

    Det hela går i sammanfattning ut på att övertyga den nya generationen frekvensbyråkrater, nationellt, regionalt och internationellt, att amatörradiotjänsten enligt ITU-definitionen har ett fortsatt existensberättigande även inom kommersiellt intressanta frekvensband.

    Tyvärr är det ganska tunt med röster som höjs i dessa ärenden, de traditionella amatörradioföreningarna inkl IARU har en tyngdpunkt hos contestare och DX-jägare på HF-banden, och dessa kommer inte att reagera förrän 20 m är hotat.

    Och då är det så dags...

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
  10. SM4RNA

    SM4RNA Well-Known Member

    Hur blir det med TV:s VHF-band? I.o.m. digitaliseringen så övergav de bandet. Men nu dyker det ju upp sändare där igen vad det verkar.
     
  11. SM7WSJ

    SM7WSJ Well-Known Member

    Hej!


    Om det dyker upp nya användare så borde det väl vara landmobil radio eller vad kan det vara för användare?.


    Dom här spektrumauktionerna kommenteras lite i en utredning.

    PTS - Uppföljningsstudie PTS spektrumauktioner


    Glad Påsk! 73 Håkan SM7WSJ
     
  12. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Den stora nya användargruppen kommer att vara mobil radio i olika former.
    Därnäst fast radio i form av länkar för att kunna försörja basstationsnätet med transmission i glesbygd där fibernäten blir oekonomiska.

    Inom TV-band III finns det olika planer på annan användning; glesbygdstäckning med digital TV, "mobilt bredband" med stora celler samt för någon form av DAB-rundradio.

    Hur långt gångna dessa planer är har lite av dagsnotering över sig.

    Sammanfattningsvis behöver medvetandet om hur löst amatörbanden, i synnerhet inom UHF/SHF, sitter med dagens kortsiktiga spektrumpolitik spridas inom amatörradion.

    Det går inte att leva på gamla meriter längre, och mycket starka kommersiella intressen synar numera varje kHz. Endast genom att kunna motivera vår fortsatta existens genom ökad kompetens samt värde för utbildning och forskning finns det en chans att få finnas kvar.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
  13. sm3swo

    sm3swo Well-Known Member

    Jag tror att vi kan få det ganska lätt att få fler HF band. Allt under 30 Mhz börjar bestå av bara störningar. I alla fall är det så i krokarna där jag bor. Det lär ju knappast vara helt intressant att bedriva trafik via radio över stora avstånd när denna kan gå via internet.

    Jag har svårt att tänka mig att det finns många AM stationer kvar om 10 år. Båtarna lär snart ha lämnat HF-en fullständigt. Som jag förstår det passar inte stockholm radio nödfrekvensen på kortvåg längre. Det lär inte finnas något större intresse i att bygga mobilnät under 30 Mhz. Det lär vara där vi hamnar om 10-30 År.
     
  14. SA0BUX

    SA0BUX Old Member

  15. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Stockholm Radio/SDJ har aldrig passat någon HF-nödfrekvens, utan endast 2182 och 2187,5 kHz som är gränsvåg eller MF. Däremot passade Göteborg Radio/SAG 8364 kHz på sin tid.

    I dag passar Stockholm Radio/Aviolinx sina 7 HF-passningsfrekvenser för flygradio som ligger i HF-banden 3,4 till 23,2 MHz.

    Ett radiopliktigt fartyg som går utanför A1 ska formellt sett ha utrustning och passning för DSC frekvensen 2187,5 kHz ända till att A4 uppnås, och då ska även HF-DSC frekvenserna passas. Det finns dock veterligen inga mobila DSC-stationer som endast har MF, utan man får även HF "på köpet".

    Det är helt riktigt att "trycket" på HF har minskat de senaste 20 åren, men man ska inte vara säker på att amatörbanden kan expanderas hur som helst. Starka militära intressen investerar miljarder internationellt i HF-system och även lilla Sverige har köpt HF-materiel för hundratals miljoner under 2000-talet.

    Dessa intressen bevakar noga sina frekvenstilldelningar, och agerar även både nationellt och internationellt för att hålla emot "nedskräpningen i etern". En sådan aktör är NATO:s frekvenskontor i London som utövar hårt tryck på bl.a. EU när det gäller PLT-problemet. Man anser alltså att störningsfrågan är hanterbar.

    En intressant "test" kommer att bli hur en kommande WRC handskas med förslaget till ett delat amatörband på 5 MHz. Detta är ett initiativ från amerikanskt håll (ITU Region 2) och har inte tagits emot alldeles positivt från alla aktörer globalt. Bl.a. ifrågasätter de ryska telemyndigheterna om delning av bandet med landmobil radio som fortfarande används i stor skala där alls kan fungera i praktiken.

    Det finns ett utmärkt tillfälle i år att uppdatera sig när det gäller HF under HF-konferensen på Fårö den 12-14 augusti Nordic HF - The Nordic HF conferences on Fårö, Sweden

    Man kanske också rent allmänt ska avstå från att göra svepande uttalanden innan man har kollat upp fakta.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
  16. SA0BUX

    SA0BUX Old Member

    På tal om kustradio så gick jag förbi Härnösand Radios (SAH) gamla lokaler på Sälsten i går.
    Tre master som man använde för lokala mottagare antenner satt kvar samt några av trådarna.
    Pryade där på 70-talets slut, Molle (AKW) var chef (radiokommisarie)
     
    Last edited: Mar 31, 2013
  17. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    SAH/Sälsten är numera historia.

    För drygt 3 år sedan visade det sig att störningarna på MF-området där
    blivit sådana att inte mycket kunde höras från denna station längre.

    Som ett av mina sista uppdrag under tiden på Telemar flyttades då mottagarna till en mobiltelefonisite på Alnön norr om Sundsvall, vilket medförde en förbättring.

    Sälsten var en av Sveriges vackrast belägna arbetsplatser, och SAH var saknat av både medarbetare och andra när stationen stängdes 1/4 1993 som en del av den stora rationaliseringen av svensk kustradio.

    Tillsammans med Philip Lennervald SM6AOU från SAG utgör "Molle" SM3AKW de två radiokommissarierna som är i livet. Leif Lindqvist (ingen amatörsignal) från SDJ avled för drygt 4 år sedan.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     

Share This Page