Vi tackar ESR för skärpta effektbestämmelser

Status
Not open for further replies.
TJC skrev; "Men jag tror inte att myndigheterna kommer att bemöda sig med att göra skillnad på utrustning eller kunskapsnivå hos utövarna."
----

Jag tror ungefär som du. Möjligen kan det bli aktuellt med införande av ett instegscertifikat enligt CEPT-mönster på några års sikt med tillhörande privilegier i form av begränsad uteffekt och frekvensband etc. PTS har inte avfärdat förslaget från ESR men vill först utvärdera att det nya systemet med utdelegerad provförrättning och den nya online-provfrågebanken fungerar i praktiken.

Snart är det dags för PTS att starta en en ny tillsynsrunda av hela provförrättningsverksamheten och signalutdelningen. Vi får sedan se vad som kommer ut av den tillsynen. Nästa år går delegationerna ut och för de organsationer som ev vill fortsätta arbeta med sådant som PTS själva borde sköta så måste det ansökas om förlängning.

Själv tycker jag vi alla (även Per YES) bör vara mycket nöjda med läget som det ser ut just idag. Med definitionen av maximal uteffekt som PEP så har PTS äntligen fått ordning på sitt regelverk. Dock vore det bra om amatörradiotjänsten kunde brytas ut ur undantagsbestämmelserna och få en egen författning. Amatörradio hör ju inte alls hemma i undantagsföreskriften tillsammans med Prívatradio, Jaktradio etc och anledningen till att det blev så fel för många år sedan får skyllas helt på PTS oförmåga att tolka ITU-RR. Jag ser ingen annan rimlig förklaring till det klavertrampet. Det vore också bra om tillståndsavgiften återinfördes så att amatörradio kunde återfå det forna skyddet när det gäller störningar m m samt att det hade varit lättare för oss att ställa krav på störningsfri miljö som betalande radioanvändare.

De hot jag ser långt borta i horisonten är dels diskussionerna inom EU när det gäller nivåer för elektromagnetiska fält. Om direktiv om sådana införs kan det bli besvärligt för högeffekt-folket. Hoppas det räcker med att påstå att radioamatörerna har den tekniska kompetens som krävs för att hantera våra radiosändare på ett godtagbart sätt så att de inte utgör personfara eller skapar s k skadlig störning. Huruvida Sverige och PTS inför självdeklarationsprincipen som t ex Tyskland gjort eller kanske sätter en maxgräns uttryckt som fältstyrka i V/m eller som effekt i ierp står skrivet i stjärnorna. Ingen vet.

Sammanfattningsvis. Sverige tillämpar sedan årsskiftet 2014/15 ITU-RR definitionerna när det gäller sändares max effekt i PEP och vad amatörradiotjänsten är. Det borde vara bättre än de gamla hemmasnickrade gummiparagraferna som PTS kungjort tidigare och som inte ens var tekniskt korrekta. Nu har man ordning på torpet.

ESR lobbar inte hos PTS för något just nu. Varken officiellet eller inofficiellt. (?) Vi anser att alla viktiga mål som Föreningen stakade ut redan 2002 när ESR bildades är uppnådda. Det har i huvudsak gällt harmonisering av kompetenskraven och det har gällt tydliggörandet av definitionen av amatörradio m m som nu PTS har översatt korrekt från ITU-RR jämfört med tidigare. Samt nu senast PEP-definitionen. ESR har för några år sedan föreslagit inrättande av ett instegscertifikat och avvaktar vad PTS kommer fram till. Thats it.
 
Last edited:
Jag vill nog inte hålla med -AOM i det här fallet. Självklart kommer det att bli allt svårare att motivera vår generösa effektgräns i en framtid med allt mer störningsproblem i en radioberoende miljö.
Men jag tror inte att myndigheterna kommer att bemöda sig med att göra skillnad på utrustning eller kunskapsnivå hos utövarna.
I takt med att allt mer utrustning i hemmen blir beroende av radiokommunikation så kommer även vi att behöva anpassa oss till denna miljö. Krav på allt lägre fältstyrkor gör att vi får räkna med sänkt maxeffekt. Alla kommer att dras över en kam och det blir den besvärligaste signalmiljön som kommer att sätta normen.
Skulle det sedan vara några som struntar i att följa regelverket så kommer gränserna att sänkas ytterligare per automatik. Den som verkligen blir drabbad är den stackaren som sitter ute "på landet" och utan problem hade kunnat köra ut flera kilowatt, men som tvingas köra lågeffekt tack vare alla som inte respekterar övriga användare av radiospektrat.
En svart framtidsbild kan tyckas, och den borde gå att undvika.
Men om alla alltid skall hävda sina rättigheter istället för att tänka på sina skyldigheter så kan vi nog hamna där. Och då kommer vi att inse hur liten och svag vår grupp är. Då kanske inte ens de "inofficiella" kontakterna hos ESR kan hjälpa oss längre.

SM7TJC har relevanta synpunkter, men jag har en invändning som har med amatörradiotjänstens allmänna status att göra.'

Det har aldrig varit så att hur mycket effekt som är tillåten skulle bero på ifall man har grannar eller inte.

Í stället finns det en allmän skrivning i Radioreglementet om amatörradiostationers tillåtna effekter:

25.7 § 4. The maximum power of amateur stations shall be fixed by the administrations concerned. (WRC-03)

Den begränsning runt 1 kW som finns globalt har historiska orsaker från gnistsändarnas tid, och är satt primärt av störrisker för andra användare av spektrum och även därför att radioamatörer är just amatörer och inte kan ställa några framkomlighets- eller tillgänglighetskrav på sina radioförbindelser.

Sedan finns denna skrivning som faktiskt gör att det ställs samma tekniska och operativa krav på radioamatörer som på andra användare av radiospektrum:

25.8 § 5. 1) All pertinent Articles and provisions of the Constitution, the Convention and of these Regulations shall apply to amateur stations. (WRC-03)

Det går alltså inte att komma undan krav på t.ex. spektral renhet och signalkvalitet bara genom att hävda att man "bara är amatör".

Amatörradio är fortfarande undantaget från krav på typgodkänd utrustning genom att kunna hänvisa till sin kompetensnivå, vilket i princip ställer som förutsättning att en radioamatör ska ha både kunskaper och utrustning för att kunna verifiera att utrustningen uppfyller reglerna.

Inget kan få mig att tro att en veckoslutsutbildad stickproppsamatör direkt kommer att ha de kunskaper som t.ex. en driftingenjör på en sändarstation förväntas ha för att kunna säkerställa att emissionerna uppfyller kvalitetskraven.
Ändå tillåter nuvarande amatörradiobestämmelser just sådana tillvägagångssätt.

När det gäller kommande tekniska bestämmelser för amatörradio i Sverige så är jag av den meningen att de behöver sättas i samråd med flera aktörer; PTS, Elsäkerhetsverket samt Strålsäkerhetsmyndigheten. Varje aktör behöver följa upp sitt ansvar för att regler inom ansvarsområdet uppfylls:

PTS som förvaltare av radiospektrum och Sveriges representant i ITU
Elsäkerhetsverket som ansvarig myndighet för EMC-frågor och Sveriges representant i CISPR och IEC
Strålsäkerhetsmyndigheten som ansvarig för regler när det gäller EMF-exponering

Att amatörradion behöver brytas ut ur undantagsföreskriften och åter bilda en egen författning i stil med B:90 blir naturligt sett i ljuset av en sådan nyordning. Det går inte att som nu ha en radiotjänst vilken arbetar med höga effektbelopp och som medger internationella förbindelser vilken även är undantagen från typgodkännande av materielen sammanblandad med t.ex. hundspårningssändare och PMR.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag tror att det är ett större spektrumproblem med alla CE (China Equipment) märkta prylar som folk kopplar in i elnäten än enstaka amatörer som kör hög effekt. Så frågan är om man ska sila mygg och svälja kameler eller fokusera på rätt områden. Jag kommer ihåg tiden när vi hade en effektgräns på 500W inmatad effekt för A-cert. Dvs. i praktiken kanske 300W ut key-down om man räknar bort effektförluster. Eftersom vi inte kan påverka vad som händer i till exempel I-land vad gäller deras emissioner, så borde vi fokusera på hemmaplan.

Jag kan konstatera att det är fler som snackar om och försvarar 1kW gränsen än de som har sådana effekter. De flesta orena sändare som jag har lyssnat på är mer troligen 100W tranceivers som ska utstyras till sista LCD-pricken och med maximal kompression påslagen. Har flera gånger observerat dylika signaler genom att studera sändares radiospektra, som jag har hört on the air.

Ska vi vara riktigt ärliga, så tror jag nog att 500W pep räcker för allt HF-körande som man rimligen kan ägna sig åt. Det är sannolikt mycket bättre och kostnadseffektivare att satsa på större och bättre antenner, så att man hör motstationerna också.

För övrigt så anser jag nog att det enda rimliga användningsområdet för ett 1kW slutsteg är EME.

Banden låter för övrigt som skit oftare på grund av dålig operatörsdisciplin och frånvaro av hänsyn till andra operatörer än stora slutsteg.

Jag vill påstå att en "stickproppsamatör" med rätt inställd plastradio barfota, 3 ele Yagi och ödmjuk inställning till hobbyn är sannolikt mycket mindre störande än de erfarna amatörer som jagade sitt 330:e DXCC-land med 1kW plus när de gapade efter K1N.

73 de Kai

PS: För min del kan jag nöja mig med 100W på HF. 1kW för EME underlättar dock.
 
Hej Kai. Jag håller med dig om att om det är fritt på banden (dvs. inga qrm från Italienare eller andra frustrerade personer som kallar ändlöst) så fungerar det att köra barfota. Men jag tycker absolut att slutsteget är skillnaden mellan att få dx eller inte speciellt i en pileup. Det är inte effekterna som ska ifrågasättas utan snarare mer på operatören bakom det stora slutsteget och plastradion, eller plåtradion för den delen. Tycker det är allmänt kaos när ett rart dx dyker upp eller när det är en pileup. Det stora problemet i sig enligt mig är att folk saknar kännedom om DX Code Of Conduct DX code!.Och att använda sin mottagare för att luska ut var de lyssnar om det är 5-10 up. Hade de flesta följt den då hade vi inte haft några problem. Jag hörde när 1A0C var aktiv och de körde split hur vissa totalignorerade det och sände i frustration med cw tecken och allt möjligt. Jag lyssnade i 10 minuter och sen ropade in EN gång med 100w. Direkt hörde jag :SA7AZQ you are 5/7 thanks: Lyssnade vidare ett bra tag och studerade hur folk betedde sig, någon skrev en sur kommentar på clustret, en annan sände en hel salva cw tecken och ändrade sändaren så 10 kHz var en enda "diiiii dahhhh diii" under några minuter, en annan agerade bandpolis och tillrättavisade andra. Jag var nästan lite skadeglad att köra dem halv-qrp när vissa storfräsare nästan slet sitt hår! De som verkligen spenderade tid att lyssna körde dem utan problem. Dx code borde minsann vara en viktig del i utbildningen, egentligen är den viktigare än att kunna räkna ut spolar och mellanfrekvensen. I vissa fall fungerar inte 100w eller 500w. speciellt inte om man är intresserad av DX på de lägre banden. Jag har kört en del dx på 40 och 80m och då med 800w. Har jag kört lägre har det varit på gränsen till att det går tack vare de som inte vet vad dx code står för, eller som skiter i det.
 
Last edited:
Ska vi vara riktigt ärliga, så tror jag nog att 500W pep räcker för allt HF-körande som man rimligen kan ägna sig åt. Det är sannolikt mycket bättre och kostnadseffektivare att satsa på större och bättre antenner, så att man hör motstationerna också.

För övrigt så anser jag nog att det enda rimliga användningsområdet för ett 1kW slutsteg är EME.

Kai,

Finns en hel del jag håller med om i ditt senaste inlägg, men definitivt inte uttalandet ovan som säger att det enda rimliga användningsområdet för 1 kW är EME...

Vågar sticka ut hakan och påstå att exakt samma problematik existerar på Low Bands (160 och 80 meter) som for EME. Med rimligt stora antenner på dessa band är det definitivt en utmaning att avståndsmässigt klara av att köra de mest avlägsna stationerna som ligger i Stilla Havet med 500W. Jag säger inte att det är omöjligt, men det är märkligt att du går i god för att "500W räcker för allt HF-körande som man rimligen kan ägna sig åt". Vem har det magiska trollspöet som kan bestämma vad ordet "rimligen" betyder? Den som tycker att EME motiverar 1 kW men att Low Band DX-ing eller contesting inte gör det.

Jag är själv en stark supporter till att Power Abuse inom contesting och DX-ing ska reduceras, men jag tror inte vägen är att icke Contestare eller DX-are ska bestäma vad som är "rimligt".

I stället för de grumliga effektregler som funnits och finns, skulle jag hellre vilja öka tillåten effekt i Europa till 1.5 kW PEP (som de flesta slutsteg ger för att harmonisera med amerikanska effektregler), men att i stället myndigheter och testarrangörer letar med blåslampa efter de som bryter effektgränsen. Om PTS hade sett till att de som kör med 3, 5, 10 och 20 kW hade blivit av med utrustningen och rätten att sända hade det blivit stor förändring av störbilden på kortvågen.

Det är inte överstyrda 100W apparater som skapar problemet. Det är då dessa överstyrda 100W apparater driver slutsteg med effekt 1 kW och många gånger över som problemen uppstår. Det är sällan effekter på 1-1.5 kW skapar problem på telegrafi, utan mestadels på SSB.

Så Kai, även om jag håller med om mycket i ditt inlägg, är jag strakt kritiskt till att du själv tycker dig ha rätt att bedöma vad som är rimligt och inte på kortvågen. Om du själv tycker att 100W räcker för rag-chew inom Europa är det en sak, men det finns andra användare av kortvågsbanden som har andra intressen.

73 de Mats RM2D
 
LRR> Om PTS hade sett till att de som kör med 3, 5, 10 och 20 kW hade blivit av med utrustningen och rätten att sända

Något sändningstillstånd finns ju inte längre, så vilka möjligheter har PTS att dra in något som helst i dagsläget?
 
TLH: Korrekt noterat....

Inte "idag" men vad vet vi om framtiden?

Jag kom med ett förslag om framtiden. 1.5 kW i stället för dagens 1 kW (eller som några önskar 100 W)

73 de LRR
 
I stand corrected.

Låga HF-band kan kräva mer effekt.

73 de Kai

Oki Kai, no hard feelings ;)

Skulle vilja påstå att high bands 15-10 meter även kommer kräva det under kommande solfläcksminimum.

Fick en aha-upplevelse igår om vad som komma skall... Hörde WL7E på 12 meter CW många dB ner under brusnivån. Han ropade frenetiskt CQ utan svar. Slängde iväg ett anrop med 100 W. Ingen reaktion. Steget slogs på men väntetid. 2 min. Använde andra radion och ropade med dubbla effekten (200 Watt). Fortfarande ingen reaktion från Joe...

Steget blev klart och efter ett par försök med 800 W hörde han åtminstone att någon ropade. Efter det att jag justerade TX-frekvens och ropade ett par gånger blev det qso men bara nätt och jämt. Han var hörbar under 15 minuter, sedan fadade signalen bort.

Högbanden kan mao vara lika mariga som EME och HF Low Banda.

Jag vill ogärna kompromissa med 1 kW som mingräns ;)

73 de Mats LRR
 
LRR skrev; "Vågar sticka ut hakan och påstå att exakt samma problematik existerar på Low Bands (160 och 80 meter) som for EME. Med rimligt stora antenner på dessa band är det definitivt en utmaning att avståndsmässigt klara av att köra de mest avlägsna stationerna som ligger i Stilla Havet med 500W."
----

Ja så är det Mats. Ju högre effekt vi kan pressa ut ju större blir sannolikheten för att få kontakt liksom tiden vid radion i regel minskar. Men man kan också välja att utgå ifrån de mest lämpade frekvensbanden för ett givet förbindelsavstånd. Om vi tar hjälp av vågutbredningsprognoserna så finner vi att frekvenser i häradet 10-30 MHz medger möjligheter till goda förbindelser över hela världen med låg effekt. Det går en praktiskt användbar gräns vid c:a 10 W telegrafi och 100 W telefoni SSB. Väljer man några av de moderna felrättande digitala moderna där datorerna kan arbeta ostört så kan man dra gränsen vid 1 W. Under de effektnivåerna ökar tidsåtgången och det upplevs jobbigt - om man nu inte gillar att plåga sig själv med QRPP förstås. :)

Har man extremt dåliga antennförutsättningar krävs mer effekt för att så långt möjligt kompensera för detta liksom det omvända. LRR nämner solfläcksminimum och dåliga konditioner. Det gör inte saken lättare.

Men radioamatörer har alltid gillat utmaningar (inklusive jag själv) och letat med ljus och lykta efter områden där det går att göra lätta saker svåra. Vi tänjer på gränser och det är därför vi kan satsa stora resurser på att bygga enorma antennanläggningar och stora slutsteg för att nå kontakt med andra sidan jordklotet på de minst lämpliga frekvensbanden - som t ex 1,8 MHz som är uruselt för långdistanstrafik. Det vet alla. Inte nog med det utan signalstyrkorna skall också vara så höga som möjligt.

Samma sak går igen på de högre frekvenserna i VHF- och UHF-områdena. Det krävs hög effekt och stora antenner för att nå långt eftersom höga frekvenser vågutbredningsmässigt är ett mycket olämpligt val för långdistanskommunikation. I alla fall om man jämför med vad kortvågsfrekvenserna i häradet 10-30 MHz med bara några få watt till en dipol kan erbjuda. I synnerhet för oss som behärskar morsetelegrafi.

I normalfallet och för 9,9 amatörer av 10 spelar några dB hit eller dit ingen roll. Eller gör det? Det finns dock ett antal områden som EME och mikrovågskommunikation där faktiskt så lite som en tiondels dB har betydelse eftersom marginalerna från början är otroligt små och signalnivåerna i normalfallet ligger alldeles i bruskanten eller t o m under bruset när det går "bra" enligt våra mått mätt.

Det som orsakar störningar och problem på banden - såväl på KV som VUSHF - är inte effektens storlek i sig utan sändarnas renhet. En oren 100 W sändare med splatter och nycklingsknäppar kan lätt störa betydligt mer än en ren 10 kW sändare. Därför borde fokus riktas mot utbildning av radioamatörer så att dessa klarar av att justera in sina sändare för bästa möjliga spektrala renhet. Det skulle förbättra situationen markant på våra band. Särskilt under contest och DX-pile ups. Jag tror alltså inte att det finns någon som blir störd av ett högt S-meterutslag. Men splatter och knäppar är fruktansvärt irriterande.

Det skulle vara intressant att få veta om det finns någon här som skulle kunna tycka det vore bra om PTS införde säg en 10 kW gräns ev i utbyte mot att användaren kunde påvisa relevanta kunskaper för att hantera en sådan anläggning - ungefär som körkort för tung lastbil. Jag skulle säkerligen se till att kvalificera mig för en sådan tänkt licens och kanske t o m göra slag i saken att bygga ihop ett PA-steg t ex med de två QBL 5/3500 som står i hyllan och väntar på bättre tider. Jag skulle i första hand använda PA-steget på 3,5 och 7 MHz som är mina favoritband. Visserligen olämpliga frekvensband för långdistanskommunikation men vi radioamatörer gillar att göra lätta saker svåra. Så är det varken vi vågar erkänna det eller ej.

Att använda nämnda 10 kW slutsteg i contest-sammanhang får dock liknas vid doping och osportsligt uppträdande. Men redan idag finns ju en handfull sådana dopade radioamatörer i Sverige som ger sken av att placera sig bra i resultatlistorna. Inget att göra åt lika lite som det är vår sak i egenskap av vanliga framförare av motorfordon att jaga fortkörarande vettvillingar på våra vägar?
 
Den 14 feb. 2006 0641 UTC körde jag Peter I Island. 3Y0X på 160m med 45W. CW. Vågutbredn. är ingen dålig kunskap.

Hade ställt in allt redan kvällen innan, QRG. PA. avstämt och klart. Fick emellertid ringa ett akutsamtal och beställa en helikopter till en svårt sjuk granne. Efter att sjuktransporten avgått, var jag rätt stressad..rusade in och hörde genom dörren till schaket en stark 3Y0X på hans callQRG - kastade mig på "knappen" och fick iväg mitt call (vilken sedan kvällen innan var ställd på 3kHz up). Fick dem på första "skottet". Döm om min förvåning när jag såg att PA`t inte var tillslaget!!
Antennen var/ är en inv.dipol

Måste säga att detta var det mest minnesvärda QSO jag haft under mina 55 år på banden - hittills :)

Kan tillägga att jag körde dem på 30m dagen innan..100W och en bobtailantenn. "Pajlarna" var våldsamma i båda fallen - men inget säger att de låter så i deras ände. Right time and place is the key.

73 / Uffe -CIQ
 
Last edited:
Den 14 feb. 2006 0641 UTC körde jag Peter I Island. 3Y0X på 160m med 45W. CW. Vågutbredn. är ingen dålig kunskap.

73 / Uffe -CIQ

Jo, vi har alla en sådan historia att förtälja. Denna tillhör en av de bättre. Grattis Uffe!

Men på 160 meter är det inte speciellt svårt att räkna ut när kontakterna riktigt långt bort är möjliga. I princip bara att ha en lista på solens upp- och nedgång och därefter anpassa sin körning därefter. För att man dock ska lyckas med denna sortens QRP-kontakter på 160 meter måste dock mer till... Precis som du indikerade var utrustningen färdiginställd med turen (eller skickligheten) att förutse splittfrekvensen samt turen (eller skickligheten) att råka höra 3Y0X ropa just då. Om helikoptern hade lyft 10 minuter senare är jag ganska övertygad om att du hade behövt din kilowatt i pilen som då kanske redan hade byggts upp - samt signalstyrkan på 3Y0X som kanske gått ner 15 DB pga att greyline hade förskjutits.

Vidhåller fortfarande att DX-körning på 160 och 80 meter kräver bra med effekt tillsammans med stor erfarenhet och bra sändnings- och lyssningsantenner.

40 meter ser jag inte som ett dåligt långdistansband alls. Det är faktiskt många gånger mer tillförlitligt till PacIfic och JA än 20 meter, trots att jag endast kör med 800w och en kvartsvågsvertikal.

73 de Mats LRR
 
Last edited:
Har en känsla att många amatörer även numera har en ganska hög lokal brusnivå som gör att det svårt att höra svaga signaler,
kanske även därför som många vill ha lite mera kräm ?

För min egen del så skulle jag uppskatta att myndigheterna och tillverkarna såg till att moderna elprodukter inte stör så förbannat
och att det fanns möjlighet för myndigheten att åka ut och agera när det poppar upp en ny lokal störsändare.
 
BUX "Har en känsla att många amatörer även numera har en ganska hög lokal brusnivå som gör att det svårt att höra svaga signaler, kanske även därför som många vill ha lite mera kräm ?"
----

Du menar väl då att motstationen skulle kunna kompensera ett dåligt S/N-förhållande i länken genom att höja sin sändareffekt p g a att störnivån hos mottagaren ligger 20-30 dB högre än det atmosfäriska bakgrundsbruset. Egentligen borde den som har hög störnivå i mottagaren vara den som skapar balans i länkbudgeten genom att själva sänka effekten i motsvarande grad. Tekniskt sett alltså.

Man märker ibland att någon som är vrålstark inte hör de stationer som svarar. Kan säkert vara så att dennes S-meter står på S7 eller mer just pga av lokala störningar. Eländes elände.
 
Det är väl samma paradox som när man hör dåligt då höjer de flesta rösten..... Mänskligt men kanske inte alltid logiskt riktigt.
 
Jag är själv en stark supporter till att Power Abuse inom contesting och DX-ing ska reduceras, men jag tror inte vägen är att icke Contestare eller DX-are ska bestäma vad som är "rimligt".

I stället för de grumliga effektregler som funnits och finns, skulle jag hellre vilja öka tillåten effekt i Europa till 1.5 kW PEP (som de flesta slutsteg ger för att harmonisera med amerikanska effektregler), men att i stället myndigheter och testarrangörer letar med blåslampa efter de som bryter effektgränsen. Om PTS hade sett till att de som kör med 3, 5, 10 och 20 kW hade blivit av med utrustningen och rätten att sända hade det blivit stor förändring av störbilden på kortvågen.

Det här öppnar dörren till oanade konsekvenser.
Jag vet inte ifall jag ska läsa in i det fetstilta att DX-jägarna och contestarna gärna vill skriva sina egna regler,kanske grundat på att man är så mycket mer aktiva än andra amatörer.
Detta skulle isåfall kunna betraktas som en motsvarighet inom amatörradion till den "40-gradiga skalan" som reglerade rösträtten innan demokratins införande i Sverige, där de som betalade mycket kommunalskatt hade upp till 40 röster i valen.
Man skulle då bara kunna spekulera i hur effektgränserna skulle se ut under en sådan regim, 5,10,30 eller 100 kW?

Nu har emellertid PTS tagit tillbaka initiativet när det gäller bestämmelserna i Sverige genom att den "oreglerade tiden" är över så de som kommer att bestämma till sist och föra vår talan i CEPT och ITU kommer varken att vara DX-jägare, contestare, radioamatörer i allmänhet, civilingenjörer eller signalofficerare, utan EKONOMER och JURISTER, för vilka kHz, watt och decibel bara är abstraktioner samt amatörradions traditioner och historia ungefär lika intressanta som förra veckans lottorad.

Att vi har våra nuvarande privilegier därför att de som gått före oss var duktiga under andra världskriget och radioamatörer ansågs vara en tillgång under det kalla kriget ger därför inga som helst löften för framtiden.

Vill man skaffa sig en uppfattning om hur viktigt DX-jakt och contesting är för makthavarna så kan en ansats vara att se efter i vilken omfattning dessa företeelser nämns i Radioreglementets definition av amatörradio som numera finns ordagrant översatt till svenska i PTS bestämmelser.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Karl-Arne,

Precis som enskilda eller föreningar bedriver lobbyverksamhet i politiska frågeställningar, precis på samma sätt kan enskilda eller föreningar försöka påverka beslutsfattare hos myndigheter.

Se mitt inlägg i debatten som min personliga uppfattning som möjligen kan delas eller inte delas av andra contesters eller DX-are (eller av andra).

Jag försöker komma med en uppfattning mellan två olika läger: De som hävdar att vi inte behöver några effektbegränsningar alls - och de som anser att 1 kW är ohållbart som maxeffekt.

Om vi nu precis som ESR i andra frågor eftersträvar harmonisering med andra länder, är det nog inte helt fel att i denna fråga snegla på det land som har flest aktiva amatörer (USA). Om man i USA under så länge jag kan minnas haft 1.5 kW som max tillåten effekt, skulle jag vilja påstå att detta faktum inte helt saknar betydelse i en internationell jämförelse.

Att andra länder (Tyskland) har en stramare hållning till både effektgränser och hur mycket fältstyrka en amatörradioanledning tillåts generera är en annan sak.

Jag har inte samma uppfattning som trådskaparen med avseende på effektgränser, men stöder ej heller den linje som verkar tycka att 100W är en rimlig effektnivå i Sverige.

Att 100W i tätbebyggda områden kan vara en effekt som redan den skapar högre fältstyrkor än vad annan elektronik ska klara av är måhända ett problem i sig, men frågan är om det ska vara normgivande för de amatörer som valt att bosätta sig i tassemarkerna för att inte störas av andra och ej heller störa andra... Detta är upp till PTS att avgöra, men jag litar på att myndighetens tekniker och jurister är tillräckligt seriösa att basera beslut på fakta och inte på vad lobbygrupper i eget syfte försöker pådyvla dem.

Contestgruppen, om vi nu förenklar diskussionen, har nog inte ett önskemål att öka effekten mer än de 1.5 kW som i de flesta internationella tester angivits som maxgräns. Att det finns enskilda individer inom denna grupp som inte vet vad Fair Play är, tillhör en annan diskussion.

Jag tillhör inte de som delar upp amatörer i ett A- eller B-lag, utan tycker att den tekniska nivån jag sett hos contestkollektivet internationellt sätt är minst lika hög som hos de som anser sig vara "riktiga" radioamatörer per egen definition. Både de som bygger träradio och de som bygger tekniskt komplicerade conteststationer har ett berättigande. Ingen av dessa två grupperingar torde åtnjuta favorisering hos myndigheterna, då båda grupperna per definition bedriver tekniska radioexperiment. Att den ena gruppen kör radio betydligt mer aktivt än den andra är dock inget som borde vara en belastning...

Så Karl-Arne, låt oss för enkelhetens skull enas runt faktumet att PTS jurister och ekonomer fattar sina beslut baserat på fakta och inte på hörsägen, men att båda dessa kategorier tjänstemän säkerligen har både ögon och öron öppna för relevanta åsikter och motiveringar.

Om ledande företrädare för ESR radikaliserar debatten och försöker verka i en riktning som reducerar svenska amatörers effektmöjlighetet, till en vid internationell jämförelse orimligt låg nivå, då börjar jag faktiskt förstå de som öppet kritiserar ESR för att vara extrema och bakåtsträvande. Det var inte den föreningen som jag en gång valde att bli medlem i...

Det måste finnas rim och reson och en stor portion bondförnuft gällande de frågor olika amatörradioföreningar försöker driva... Jag ser inte riktigt orsaken till att Du som ESR-företrädare, som jag upplevt det i alla fall, försöker driva en linje som till och med ifrågasätter effektgränsen 1 kW.

Eller har jag missupfattat dig Karl-Arne?

73 de Mats LRR
 
Last edited:
LRR skrev; "Se mitt inlägg i debatten som min personliga uppfattning som möjligen kan delas eller inte delas av andra contesters eller DX-are (eller av andra)."
----

Precis så får du se vad Karl-Arne tycker i effektfrågan. Hans personliga uppfattning.

Frågan om effektens belopp finns inte på dagordningen i ESR och har överhuvudtaget inte diskuterats inom Föreningen om det nu mot förmodan skulle råda något tvivel om detta. Det som gäller för den fortsatta verksamheten är Föreningens måldokument som kan laddas ner från ESR.SE
 
Tack för förtydligandet Bengt.

Skillnaden mellan mitt inlägg och de uttalanden som Karl-Arne gjort (relaterat till hans syn om effektens belopp) är dock att AOM med all rätta gjort sig känd som kunnig teknisk debatör och att det är lätt att blanda ihop rollen "personlig tyckare" med den kostym han i många fall iträder - teknisk expert från ESR.

Nu har du som ordförande dock fastlagt ESR:s officiella position och det rmåldolkument som gäller. Vi får hoppas att det dokumentet inte revideras alltför mycket i effektfrågan framöver. Tills dess ser jag fortfarande ESR som en förening som lever upp till de förväntningar jag har.

Huvudproblematiken gällande störnningar vi har i Sverige är enligt min högst personliga uppfattning inte en "rätt använd kilowatt", utan snarare:

1. Störning riktad mot radioamatörer från elektronik som alstrar mer än tillåtna störnivåer
2. Okunskap bland vissa amatörer då det gäller att justera anläggningen så denna ger en ren signal på både telefoni och i vissa fall telegrafi.
3. Ett ökande missbruk av kraftiga slutsteg som ordentligt överskrider effektgränser som vi har nationellt och också i gentlemannamässiga överenskommelser = regler för tester.

Om det är några saker som en förening bör ägna sig åt är det enligt mitt menande ovanstående och inte en massa hypotetiskt småpetande i fältstyrkor i specifika fall. Att påvisa det olämpliga i att använda en vertikal antenn på balkongräcket i ett lägenhetsområde med effekten 1 kW torde för det flesta redan vara ganska uppenbart och borde rimligen inte leda till att debattören försöker hävda att en kW i normal miljö (med längre avstånd) är skadligt och något som borde minskas. Sådan argumentation är kontraproduktiv för amatörradion som sådan och förringar de verkliga problem som finns enligt ovan.


73 de Mats LRR
 
Last edited:
LRR skrev; "Nu har du som ordförande dock fastlagt ESR:s officiella position och det rmåldolkument som gäller. Vi får hoppas att det dokumentet inte revideras alltför mycket i effektfrågan framöver. Tills dess ser jag fortfarande ESR som en förening som lever upp till de förväntningar jag har."
----

Det är bra med tydlighet Mats. Chansen/risken att ESR skulle verka för sänkning av effekten är enligt min bedömning noll procent. Om ett Årsmöte skulle besluta en sådan inriktning så kommer jag själv att lämna Föreningen.

Sedan anser jag att alla medlemmar har rätt att debattera och försöka påverka utifrån sina egna personliga uppfattningar, Jag för min del önskar mig inget system där den rätten begränsas så som vi ser inom politiken där de som skulle få för sig att berätta vad de själva tycker i en fråga får smaka på partipiskan och åker ur partiet med huvudet före.

Så tycker jag. Kanske andra tycker något annat.
 
Status
Not open for further replies.
Back
Top