Vintage-radio nät?

Ja, lite skrala konds igår kanske men samtliga stationer var radio 5 här i Åmål och signalstyrkorna varierade från S8 från de svagaste stationerna till 10dB över S-9 från DFF som var starkast här.
 
Äsch. Nu blev det ju lite spännande, så CE20A fick komma upp på bänken för okulärbesiktning och beställning av kondensatorer.

Ser rätt ok ut. Byter ut elektrolyter samt tveksamma kopplingskondensatorer.

Blir även att byta mikrofonanslutning.
Någon som har en collins mikrofonkontakt över? Den som är snäppet mindre än 1/4"?IMG_20230305_114844.jpg
 
Den riktige elektronrörsmissbrukaren kan förr eller senare hamna i sitsen att
ett sådant Gerät har införlivats i samlingarna:


1678020054574.png
Den innehåller "bara" c:a 60 rör, varav runt 40 i syntesen. Dessutom har rören blivit riktigt dyra;
E810F (400 kr), ECC801S (1200 kr) och E88CC (mellan 2000 och 700 kr).
Injustering av en sådan apparat frestar tålamodet även hos personer rikt utrustade med sådant.

Flygvapnet använde dessa i diversitetspar inom Luftoperativa Radionätet LOPRA totalt c:a 80 under perioden 1965 till c:a 1985. De var en inkomstbringande verksamhet för Telub i Växjö som var "central underhållsresurs".

lopra_001.png


Den färgstarke Harald Thomsen på KFF

1678020479843.png
var drivande bakom upphandlingen, och hans motto var att
materielen helst skulle vara tysk och dyr. EK11-10 uppfyllde båda kraven.

Legenden påstår att han ursprungligen tänkt sig användning av Telefunkens 20 och 30 kW sändare
i LOPRA, men att de inte fick plats i de anläggningar som projekterats, så
han fick under viss protest bygga med Collins betydligt kompaktare 10 kW-effektsteg,
 
Last edited:
Den riktige elektronrörsmissbrukaren kan förr eller senare hamna i sitsen att
ett sådant Gerät har införlivats i samlingarna:
Då vet vi vad vi har att vänta, gerät mit treffsicherheit..... :)
Det gäller att ha ett ledigt rum stående.
 
Inte bara ett ledigt rum med ett stabilt golv behövs, utan även starka ryggar och armar...

"Treffsicherheit" hos EK11-10 var exceptionell för en rörmottagare, i varje mottagarstativ visades fasskillnaden mellan den inkommande pilotbärvågen och den lokala frekvensreferensen på ett oscilloskop, och denna Lissajousfigur kunde stå stilla i flera 10-tals sekunder.
 
@SA2CLC Självklart så stöder vi dig i dina rörförsök.... Mikrofonkontakten du söker är en 3/16" plugg och jag ha sådana av det rätta virket dvs från Switchcraft. Dom är vinklade och nya.

Kontakta mig på min mail på QRZ.COM
 
Jag som trodde att jag sett det mesta i HF-mottagare men den här var helt ny för mig.
Har den överhuvudtaget funnits ute på den vanliga begagnat marknaden? Vad blev det av dom som blev över när LOPRA nätet avvecklades?

"Treffsicherheit" är en ny radioparameter för mig, hade R&S personal med förflutet inom artilleriet? :)
 
Sådana mottagare såldes som överskott på SK7HW-auktionerna under slutet av 80-talet och början av 90-talet, Ett ganska lågt kilopris, men de flesta var rätt nedgångna. Sedan kom en del ut via FRO.

"Treffsicherheit" eller "Treff-Fehler" är en ganska beskrivande term för hur nära "bör-värdet" som "är-värdet" kommer när man ställt in en viss frekvens på mottagarens skala. "Konstanz" beskriver frekvensavvikelserna sedan en frekvens väl ställts in.

1678049463857.png

Vi som har fått vår radiotekniska fostran via "Taschenbuch der Hochfrequenztechnik", "UKW-Berichte" och "Telefunken-Zeitung"
känner till begreppen sedan tidigare.
 

Attachments

  • 1678049015139.png
    1678049015139.png
    34,1 KB · Views: 5
Last edited:
Med ord som "Speisespannungsschwankungen" så förstår man att dom inte tog några genvägar.. :)

 
"Speisespannungsschwankungen müssen vermeiden werden!"

LOPRA var annars oerhört ambitiöst uppbyggt. Om man tittar riktigt noga på den svart-vita bilden från "Freds-HS" radiorum så ser man HF-nivåindikatorerna till höger på EK11 frontpaneler. De har indelning i "storleksordningar" av µV, och de allra flesta pekar på 5000-10000 µV insignal, alltså 70-80 dB över bruströskeln. Systemet överförde upp till sex 50 Baud fjärrskriftkanaler per "via" och använde antenn- och sidbandsdiversitet, samma information sändes i både övre och undre sidbanden.

En av knutpunkterna i LOPRA (Us 11) fanns utanför Lindesberg, och använde ofta frekvenser i 3-4 MHz området.
När amatörer i Örebro-trakten rattade över dessa frekvenser hamnade S-metern vanligen i högra ändläget, vilket väckte viss uppmärksamhet. Det hävdas att någon till sist kontaktade Televerket och frågade. Kontrollstationen i Enköping förnekade då bestämt att det alls fanns några signaler från Sverige på dessa frekvenser.

Den som vill läsa mer om denna storsatsning från Kalla Kriget kan läsa detta FHT-dokument:

Har man ögonen med sig så hittar man en och annan radioamatör i framställningen.
 
Last edited:
"Feind hört mit",

Feind_h%C3%B6rt_mit.jpg


"Formschönes Stahlblechgehäuse" und "Das Ist Norm"...


Und der Gegentaktendstufe muss rauscharm sein....

Selbstverständlich!
Aber rauscharme Vorstufen haben eine größere Einfluß über die Empfangsfähigkeitseigenschaften.
 
Last edited:
Den som vill läsa mer om denna storsatsning från Kalla Kriget kan läsa detta FHT-dokument:
Mina ögon tårades vid anblicken av mottagaren MKL-940B på sidan 16 i dokumentet ovan. Beväpnad med denna tungviktare gav jag mig ut i jonosfären den 1 januari 1961. Den gav med tiden upp på frekvenser över 6 MHz, vilket fick mig att satsa helhjärtat på 3,5 MHz, som faktiskt var oväntat givande.

73,
Rolf, SM5MX
 
Det var tider det, när MKL940 var det som gällde, den Hammarlund Super-Pro kopia som SRA fick ta fram under lite
panikformer när leveranserna av Super-Pro SP-200 frös inne p.g.a avspärrningarna.

MKL-940A, som var SP-200-SX med frekvensområde upp till 40 MHz var en ovanlig radio, men MKL-940B var desto vanligare.

En ganska trevlig radio, många användes som MF bakom en Elfa-konverter för 144 MHz.
Även hos C-certinnehavare som initialt bara fick använda 7 MHz var den populär, när C-certet även fick 3,5 MHz
kom även detta väl till pass...

Som så många gånger tidigare konstaterats; riktiga radioamatörer danades när de fick utforska QRM-smeten
på 7 MHz med 5 W kristallstyrt och lite "trötta" surplusmottagare...
 
Rolf, du har stor förståelse från mig. Tio år senare än dig började jag styrketräna med en sådan på DX-safaris till stugor i obygden. Hade två ett tag. Vid ett inbrott i mitt uthus för drygt tjugo år sedan lyckades tjuvarna kliva i såväl mottagare som den stora nätdelen jag hade på livstidslån från FRO. Min fru lyckades först för ett par år sedan övertala mig att skilja mig från skrotet, vilket inte var lätt. Men hon saknade förståelse för de känslor som dröjer kvar efter "den första". Även om 940Berta var dåligt målad, omodern och överviktig så blev hon snabbt het, och jag kommer aldrig att glömma de rattarna :)
 
På något sätt saknar jag de redovisningar av input, mottagare och ibland antenn som fanns i resultatlistorna
under amatörradions storhetstid.

1678208420430.png

För oss sentida ger de en bild av "gårdagens" utrustningsstandard, samt
det viktiga budskapet att en duktig operatör kunde uppnå goda resultat även
med enkla medel.

Hittade igen det snart 62 år gamla tillkännagivandet om att den 16-årige unge hr. Salme
passerat Televerkets nålsöga.

1678208095666.png

Som under tiden fram till 1/9 1961 endast fick frekventera frekvensbandet 7035-7050 kp/s, så det kanske sammanföll med att bandet 5-10 Mp/s slutade fungera i MKL-940B som 80-m bandet äntligen öppnades för C-amatörer.
 
Last edited:
"Därom kan jag ge besked, om Herr'n så vill, ty jag var med" (Runeberg)

QSL, Karl-Arne, det var nog 5 MHz och uppåt som lade av i min MKL-940B. Men jag körde aldrig 3,5 MHz förrän jag blev B-amatör och kunde köra där. Förlusten av 7 MHz var därför inte helt katastrofal.

Jag tycker jag lärde mig väldigt mycket i yngre dar genom att köra med låg effekt och en föga selektiv mottagare. Min 40 m-xtal låg på 7036 kHz, där jag alltså körde CW i ädel kamp med Radio Peking, Radio Cairo "i närheten" som hade betydligt mer än de 4 watt, som jag hade.

Var det inte också så att B-amatörerna fick 21 MHz någonstans i den vevan? Som ändå var helt oåtkomligt för mig, jfr ovan. Krutet lades alltså ned på 3,5 MHz. Två dagar före julafton 1961 blev min verkliga julafton, då jag körde W3KA på 3,5 MHz.

73,
Rolf
 
Back
Top