Vridtrafo med eller utan....

SM7FBJ

SM7FBJ

Radiotelegrafist och halvdansk
Är det ett måste, eller bara "bra" att ha en fulltrafo inkopplad till en vridtrafo, för att använda till att försiktigt dra på upp till 230VAC, till tex ett slutstegsbygge eller liknande? Går det bra att använda bara vridtrafo? Jag förstår att det i vissa fall kan vara bra med fulltrafo, speciellt om man som SM7EQL har byggt ett slutsteg av lättviktsmodell, där man likriktar strömmen ur väggen direkt....

Tacksam för synpunkter, vad man kanske bör tänka på när man som jag tänker bygga ihop en vridtrafo med möjlighet att se ström/spänning med hjälp av 2 panelinstrument. Kommer att använda en ISKRA vridtrafo 0-250VAC på sekundären och en ström på 5A.

73 de Bjarne/SM7FBJ
 
Det är ett måste att nyttja fulltrafo, ingen hemförsäkring i världen täcker skador som uppkommit på grund av hembyggen som inte följt elsäkerhetsverkets riktlinjer.
För att inte tala om personfaran som man utsätter andra för (förutom en själv förstås)

Att likrikta strömmen direkt ur väggen (som i gamla rörradios) är ju direkt livsfarligt, inte bara för att slutstegets chassie kan bli strömförande, tänk på att antennkabelns mantel och antennen kan plötsligt bära 230V! -inte så barn- och djurvänligt kanske..

Däremot att nyttja en vridtrafo före sin befintliga fulltrafo i ett ex. rörbygge är i mitt tycke helt OK, för att inte säga bra till att "formatera" gamla kondingar i gamla rörpytsar som inte använts på länge.

Om jag skulle bygga en egen vridtrafo-kub så skulle jag nyttja nätfilter, jordfelsbrytare, säkringar förstås och ett isolerat skaft på vridtrafon, eller plastratt utan metallskruv.
 
En transformatorlös nätdel behöver inte nödvändigtvis vara farligare att bygga och använda än en dito bestyckad med transformator. Som i alla konstruktioner där höga spänningar/strömmar förekommer gäller det att se till att tillräckliga skyddsåtgärder finns och att spänningsförande delar inte kan nås utifrån. Nätdelen som FBJ refererar till är tänkt för tillfällig användning under kontrollerade former. Nätdelen är försedd med polariserad anslutningskontakt, jordfelsbrytare och fast monterad skyddsjord.

Trots allt är en extra varning på sin plats.

Om du inte känner att du har de fackkunskaper som krävs för att på ett betryggande sätt koppla in, bygga eller reparera nätanslutna apparater - låt bli!

Även att öppna locket på ett fabrikstillverkat PA-steg för att byta slutrör är en livsfarlig övning - om man inte vet vad man gör. Låt bli!

/Bengt
 
Som SM7EQL skriver, förekomemr faktistk transformatorlösa nätdelar, eller förekom, TV apparater från början av 60 talet till kanske 1985 hade spänningsförande chassi. det förekom även sk allströmsradio. Alltihopa isolerades av ett stort trä eller plasthölje, som därmed stog för elsäkerheten. Att öppna dessa och tassa i dem var livsfarligt. För att antennen inte skulle bli nätspänningsförande fanns en HF trafio elelr balun på antenningången. Dvs hela isolationen från elnätet skedde med en liten sockerbitstor balun med tunn tråd. Dessa var S-märkta.
Att bygga så som modern radioamatör är väl inte att rekommendera.
Själv tycker ja att man skall ta eläskerheen med största allvar, och idag kan ju familjen, barnen, och katten komma in i radiorummet.
 
Har en vridtrafo i en uppkoppling där fulltrafon 380in/230ut sitter efter vridtrafon och matas på sekundärsidan, detta för att kunna få ut typ i närheten av 400VAC. Vridtrafon sitter i en trälåda. Jag funderar ett tag till på hur det kommer att bli i slutändan. Så länge jag vet att det är farligt, och att fingrar som är obehöriga inte ska vara i närheten, fungerar det utan isolation (fulltrafo) Får återkomma med hur det blev och eventuella bilder.

73 de Bjarne/SM7FBJ
 
SM7FBJ said:
Har en vridtrafo i en uppkoppling där fulltrafon 380in/230ut sitter efter vridtrafon och matas på sekundärsidan, detta för att kunna få ut typ i närheten av 400VAC. Vridtrafon sitter i en trälåda. Jag funderar ett tag till på hur det kommer att bli i slutändan. Så länge jag vet att det är farligt, och att fingrar som är obehöriga inte ska vara i närheten, fungerar det utan isolation (fulltrafo) Får återkomma med hur det blev och eventuella bilder.

73 de Bjarne/SM7FBJ
Click to expand...

Har du inte funderat på att ha fulltrafon först? :p
/Ingvar
 
Jo Ingvar, men den här koppling fanns färdig, från ett projekt på jobbet. Har använts vid olika tester. Hela klumpen väger ganska mycket, och fulltrafon bör ju vara av typen 220/220. Jag har ingen sådan med A som matchar vridtrafons A

Eventuellt kommer jag att bygga ihop det (bara vridtrafo) in en kraftfullt isolerad
låda där ingenting som skulle kunna bli strömförande kan nås utifrån.
 
Last edited:
Dum fråga kanske...

Jag är ju absolut ingen el-säkerhetsexpert, men jag vill gärna lära mig. Tanken slog mig att man kanske kunde bygga in en jordfelsbrytare i lådan för extra säkerhet.

Skulle det kunna funka?
 
Jordfelsbrytare skall i så fall sitta före skyddstransformatorn, dvs på inkommande. Den mäter strömmen i fasen och nollan, så länge dessa är lika är allt ok.
Om en del av strömmen från fasen går genom den experimenterande radioamatören, så blir det ju olika ström i fas och nolla genom jordfelsbrytaren, och den bryter då strömmen.
Den skall bryta om 30 mA går fel väg, exvis genom radioamtörens finger och ut i foten som har kontakt med det fuktiga jordgolvet....
Att ha en jordfelsbrytare i chacket är en bra ide. Jag håller själv på att installera en i mitt pannrum där jag har groverkstad, till alla 8 vägguttag. Men den kommer ju att sitta på elcentralen.
30 mA är ändå en rejäl smäll, som man minns. Många ghamla radiogrejer med avkopllingskondingar kan få en jordfelsbrytare att lösa ut. Det beror på att man förr bara satt in en avkopplingskonding från fas till chassiet. Kondingen kan ge felströmmen.
En skyddstrafo efter en jordfelsbrytare gör att jordfelsbrytaren inte bryter för fel ström sekundärt, det kan ju inte bli en felström sekunderärt på en skyddtrafo, även om man tar i båda parter från skyddstrafon, och får en smäll. man måste veta vad en jordfelsbrytare kan skydd mot.
 
Jag är lyckligt lottad med att ha en jordfelsbrytare installerad i lägenheten av fastighetsägaren. Tyvärr så finns det inte jordade uttag utom i kök och på balkong......:mad:
 
Vanligen ligger jordfelsbrytaren på en av lägenhetens eller villans säkringsgrupper.
En jordfelsbrytare funkar även på vägguttag utan jordledning, dvs utan gulgrön.
Felströmmen genom kroppen har ju inte med gulgrön att göra.
Dock om man har jordade vägguttag och apparater som kräver jordat vägguttag så kan man slippa en smäll. exvis en dator, amatörradiostation skall vara ansluten till jordat om en leveraras med jordad stickpropp. Om det blir ett isoaltionsfel i en sådan apparat kommer strömmen att ta vägen genom gulgrön och den vanliga säkringen löser ut.
Således gulgrön, dvs jordat vägguttag och jordfelsbrytare är olika skydd.
Det vore intressant, SM7FBJ, att veta vilka uttag din jordfelsbrytare är avsed för. Kanske du har en enda fas i lägenheten och den ändå täcker alla uttag.

Vad kan då hända om man ansluter an apparat, dator exvis, som kräver jordat vägguttag till ett ojordat. Ja då kan jordfelsbrytaren faktiskt rädda dig, dvs om höljet blir strömförande, och du får dig en smäll. Dock funkar inte störningsfilter som kontruktören avsett. Finns ingen jordfelsbrytare är det livsfarligt att köra datorn utan jordat uttag.

Att testa en jordfelsbrytare är enkelt, dels finns en knapp på densamma som kopplar in ett motstånd, det ger 30 mA felström och den skall lösa ut.
I radiorummet tar du c:a 4,7 kOhm och kopplar fasen i vägguttaget till ett element, eller ett jordspett, det ger drygt 30 mA felström och jordfelsbrytaren skall slå av strömmen. Så snabbt att motståndet inte hinner brinna upp, om det är litet.

30 mA är dödligt om det pågår länge, dvs tiotals sekunder.

En radioamatör bör dock tåla 30 mA i minst en minut, det borde ingå i kravet för att få cert. Träning ger färdighet, och på bifogad länk kan du se hur man bygger en strömgenerator för 230 VAC att just träna strömtålighet med. Första veckan är ynka 10 mA outhärdligt.
 
Last edited:
Ja Roy, tyvärr så är det så att varken datorn eller radion är inkopplade till ett jordat uttag, vilket de ska vara. Jag utgår ifrån att jordfelsbrytaren täcker alla uttag i lägenheten. Jag har dock ännu inte testat jordfelsbrytaren. Helsingborgshem förordar att hyresgästen minst en gång om året testar den själv med knappen som finns på den.

Får göra detta en dag då så lite som möjligt är inkopplat på nätet. Jag har dock "jordat" riggen i elementet, så blir höjet strömförande, går säkringen förmodligen ändå.



Bjarne
 
Last edited:
Ja det är väl vad som går att göra om man saknar jordat vägguttag.

Förr eller senare når rören från elementen pannan och den brukar ju vara jordad med Gulgrön.
Bara att hoppas att rörmokaren såg till att göra rörskarvarna elektrist ledande, med så låg resistans att det kan lösa ut en säkrning utan att skarvtejpen börjar brinna istället. Moderna rörskarvar är chrimp typ, de består av kopparrör ihopträdda, inuti finns en gummipcakning och det hela kläms sexkantigt, med största sannolikhjet blir det elektriskt ledande, åtminstone innan det oxiderat. Halvgamla rörkopplingar är jängade med jängtejp, dessa kan mycket väl bli isolerade. Äldsta rörskarvarna är tätade med lin och klet, (kattskit) de leder ström ibland rätt bra, men kan torka och bli lättantändliga om de tvingas leda stora strömmar.
Ett prov kan genomföras, lägg helt enkelt fasen från ett vägguttag direkt till elementet och se om säkringen löser ut. Man kan oxo mäta resistansen från elementet till nollan. Den pol i vägguttaget som inte ger spänning mot elementet. Men samtidigt är det inte tillåtet att leda ström genom rörnätet....

Säkerhet är inte att tro att ett element är jord och förmår bränna av en 10 eller 16 Ampsäkring. Men finns inget annat är det förståss bättre än inget.

Elelement bruka ha en gulgrön, men den tillhör just den säkringsgruppen och det är inte tillåtet att använda andra gruppers gulgröna som skyddsjord.

Hur man än vänder sig är rumpan bak.....
 
Ok Roy. Då har jag en fråga....varför får jag en stöt när jag tar i elementet och riggens hölje samtidigt? Detta händer bara om riggen är kopplad till vägguttaget. Samma sak brukar hända om jag tar i antennenkontaktens skärm och riggens hölje när jag eventuellt byter antennkabel...anter att antennen då är "jordad" i sin skärm.

Lägenheten är byggd på tidigt 80-tal

Bjarne
 
Förlåt att jag lägger mej i, Bjarne! Hur kraftig är "stöten"?
Jag antar att du har en modern radio, så jag tycker det låter lite skumt. Jag har varit ute för något liknande, dock kallar jag det inte för "stöt", men minns att då jag strök med handen över höljet på den radion så "brummade" det i handen. Särskilt om jag stod i strumplästen. Efter en kontroll av nätkablarnas väg i radion upptäckte jag att de båda ingående trådarna från nätkontakten hade var sin kondensator ansluten till chassiplåten. Jag forskade inte vidare sedan utan tog det som en "avkoppling".
Kan det vara något liknande hos dej? I mitt fall hjälpte det förklarligt nog inte att vända nätkontakten ett halvt varv. Hur är det hos dej? Kanske Roy har en förklaring till detta. :p
/Ingvar
 
Last edited:
SM7FBJ said:
...varför får jag en stöt när jag tar i elementet och riggens hölje samtidigt? Detta händer bara om riggen är kopplad till vägguttaget...
Click to expand...
Det råkar man alltså ut för om det i nätaggregatet finns avkopplingskondensatorer mellan nätsladdens båda poler och chassit. Då blir spänningen mellan chassit och (element)jord 120 V. Kondensatorvärdet (kapacitansen) bestämmer sedan vilken ström som kommer att flyta till jord och därmed dels hur stor stöt du initialt kan råka ut för, dels vilken ström som passerar genom dig till jord. Det hjälper inte att vända stickproppen (nätkontakten), eftersom givetvis ingen av ledarna är (eller ens får vara) ansluten till chassit. Om så vore, hade du varit död vid det här laget!

När du nu inte har tillgång till något annat än ett ojordat vägguttag, se då till att apparatchassit alltid är "jordat" i värmeelementet. Om det sedan skall göras direkt eller via en HF-drossel, det resonemanget överlåter jag med varm hand åt Roy eller Karl-Arne.

73 / Göstha
 
Last edited:
Tackar för upplysningarna Göstha. Det är numera alltid jordat direkt i elementet.

73 Bjarne
 
Se bra ut SM7FBJ, roligt att se lite bygglädje.
Trälådan kan ses som dubbelisolation, den kan ju inte bli strömförande. Men tål heller inte fukt, då kan den bli ledande. men du tar den väl inte med i duschen.
Lednigar inuti en pparat skall vara så dragna och fixerade att de inte kan, med måttlig kraft från en "provfinger", komma i kontakt med varma och vassa ytor, exvis trafon. Dessutom skall dessa ledningar vara dubbelisolerade, dvs man bör ha en slang över dem som tål 120 grader. det finns således lite mer att göra om man nu skall vara petig....

Jo på SEMKO hade man en mekansk "provfinger".

Hr på SRS har vi testat nätaggregat från olika tillverkare, ett Italienskt florerade på markanden i SM ett tag, CE märkt och därmed skulle det vara elsäkert.
På dess närtsladd stog det att den tålde 70 grader, efte en halvtimme med halv last var kylaren, som var mycket vass 130 grader, om nätsladden hade legat mot den hade den ju smällt, och vips hade vi 230 VAC på kylaren som dessutom var förbunden med utspänningen. samma sak invändigt, plastsladdar som smölter av temperaturen, enkleisolerade, och som låg emot varma saker.
detta visar att man ibland bara klistrar på ett CE märke. Nätagget försvann från markanden. Om inte skulle det ha hamnat på Elsäkerhetsverkets hemsida.
Sådan här detlajer är elsäkerhet i allmännhet och ibladn i synnerhet.
 
Trevligt Roy. Du har gått händelserna i förväg...jag ska bara ha tag i de rätta slangarna så fixar det sig...den är inte helt klar. Jag fick ju flytta stömbrytaren till andra sidan eftersom svängarmen på rafon tog emot den...:(

Så de kommer en bild med "rätt" kabeldragning senare...blir glassiliconslang som vi använder i våra produkter.

Bjarne
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top