Key Pattern Number 310

SM7EQL

Kortvågs- och UKV-tekniker
Nyinkommet objekt till mitt radiomuseum är denna väl bepansrade telegrafinyckel som troligen använts i en gniststation i början av förra seklet.

attachment.php


Som storleksjämförelse ser vi en antik Ericsson mobiltelefon. Telegrafnyckeln är av robust konstruktion. National Museum in Australia har en sådan nyckel i sina samlingar som flyktigt beskrivs:

"A brass rectangular morse key with a copper-riveted rear-hinged lid. A hole in the lid allows the black plastic morse key to be accessed when the lid is closed. Under the lid is a black plastic base with shafts, nuts and bolts. The morse key is labelled "Key Pattern Number 310". Arms protrude from the side of the box."

Jag finner dock ingen ytterligare information som kan tala om vem som tillverkat nyckeln och var denna använts. Sannolikt inom det brittiska imperiet som ju hade ett väl utvecklat världsomspännande nät av gniststationer på den tiden det begav sig - men det är bara spekulationer.

attachment.php


Som synes så är mekaniken väl tilltagen. Notera särskilt kabelavlastningarna som är dimensionerade för 10-12 mm kabel. Grova grejor alltså.

attachment.php


Märkningen är tydlig "Key Pattern Number 310" men trots detta finner jag ingen information mer än den på National Museum i Australien. Någon här som vet mer?

attachment.php


Hävarmen påverkar en annan hävarm via en isolator. Det tyder på att nycklingsspänningen/ström varit så hög att det bedömts vara nödvändigt att skydda operatörerna från elchocker och brännskador. Om kabelarean dessutom haft koppling till den verkliga nycklingsströmmen så har det nog gnistrat ordentligt i kontakterna.

attachment.php


En trevlig "liten" nyckel är det. med locket i utfällt läge mäter den hela 48,5 cm. Bredden är 10,5 cm och höjden 7,5 cm. Nyckel är inte invägd ännu men är väldigt tung!

Inne i locket står tydligt inristat MHO och något mycket svagt som jag tyder som G8CT. MHO kan möjligtvis ha varit den radiostation som nyckeln använts vid?

Vad tror vi om detta?

UPDATE

Gräver vidare på nätet och finner att MHO kan ha kopplingar till stationen "Duc de Bragance. Cie Gen. Transatlantique." enligt en lista på Wireless Telegraph Stations of the World: January 1, 1912

S S Duc de Bragance 1889-1921 Compagnie Gnrale Transatlantique - French Line

1910 Annual Report of the Commissioner of Navigation: Radio Extracts

Mer att fördriva tiden med United States Early Radio History

/Bengt
 

Attachments

  • a1.jpg
    a1.jpg
    84 KB · Views: 509
  • a2.jpg
    a2.jpg
    98,7 KB · Views: 485
  • a3.jpg
    a3.jpg
    50,3 KB · Views: 477
  • a4.jpg
    a4.jpg
    78,4 KB · Views: 562
  • a5.jpg
    a5.jpg
    87,9 KB · Views: 522
Last edited:
Onekligen en vacker pjäs, och jag väntar med spänning på invägningen. Dock förstår jag inte riktigt vad "Pattern" gör i namnet.

Har du förresten någon uppfattning om vad det kan ha varit för spänningar och effekter som nycklades?
 
Key pattern har nog att göra med själva principen som används för att forma teckendelarna medelst hävarm kanske?

"....He also represented Jesse H. Bunnell on his historic 1881 steel-lever key patent, which became the standard telegraph key pattern used in the U. S. He was frequently hired as an expert witness and was present at some the more important patent cases during the 19th century. Interesting though, he was seldom called to the stand....." F L Pope

Läs även om Keystroke Dynamics där "key pattern" beskrivs.

/Bengt
 
Last edited:
TLH skrev; "Har du förresten någon uppfattning om vad det kan ha varit för spänningar och effekter som nycklades? "
--------

Nja, i små QRP-stationer handlade det om 5-20 Ampere eller så. I litteraturen nämns t ex 8 Ampers-nycklar etc.

På länken nedan finns ritningar och mer fakta på hur bl a kustradio-gniststationerna var uppbyggda i början av 1900-talet. Finns även flera färgskisser på en s k Key Pattern som är snarlik min. Samma typ av låda och väl tilltagen mekanik. Häftiga prylar.

Här talar man om Hand Operated Key. Intrerssant historiskt dokument som får lusläsas.

http://www.rnmuseumradarandcommunications2006.org.uk/1910%20two.pdf

Här i Sverige kallade LM Ericsson m fl tillverkare sina nycklar för morsetangenter på 1800-talet så det är kanske samma sak som Key Pattern. Fritt för funderingar....

/Bengt
 
Last edited:
Direkt översättning av orden var för sig blir det nyckel och mönster.. slår jag upp ordet mönster i en gammal ordbok i bokhyllan hittar jag verben forma, efterbilda och teckna... det kanske kan ge en ledtråd?

Trevlig nyckel förresten!
 
Ja det stämmer bra med en del info jag grävt fram i Annual Report 1913. Bl a nedanstående där faktiskt Pattern 310 nämns i texten.

attachment.php


attachment.php


Och i 1912 års Manual finns ritningen till den nya Pattern 310 som skulle tillverkas och ersätta de tidigare modellerna.

attachment.php


Av beskrivningen framgår att den nya hand opererade nyckeln ersatte den stora som var allt för tung att använda vid långa meddelanden. Det nya var att Pattern 310 styrde en s k solonoid med krafiga kontakter som klarade att nyckla den höga strömmen direkt. Skärmkpåan över Pattern 310-nyckeln hade två funktioner. Dels att förhindra elektriska chocker och dels att skärma av gnistorna så att mottagardetektorerna inte blev störda. Man kan bara föreställa sig hur det gnistrade och larmade i apparaterna på den tiden.

attachment.php


Här ser vi nycklingsreläet som manövererades av Pattern 310.

"New pattern Morse key - designed so as to avoid the sparking/arcing experienced on the current key. This one has silver contacts and the fixed lower contact is now mounted on a spring lever, so instead of the key-bar banging the contact it now rubs against it. Again, the key sits inside a metal box with a hinged lid and the lead-cased cables are connected directly to it. The box is there to protect the operator from severe electrical shocks [especially in DC ships] and to protect the receivers detector from any sparks/arcs [shouldn't be any of course] which might occur. It has but one operators key and not the two of the key it takes over from and note that springy bottom contact."



/Bengt
 

Attachments

  • a6.jpg
    a6.jpg
    61,1 KB · Views: 346
  • a13.jpg
    a13.jpg
    93,8 KB · Views: 411
  • a12.jpg
    a12.jpg
    94,6 KB · Views: 416
  • a14.jpg
    a14.jpg
    48,1 KB · Views: 366
Last edited:
Wow! Kanske hade dom en sådan nyckel ombord på Titanic? 1912 verkar ju stämma med beskrivningen av nyckeln.
Känner jag dej rätt Bengt, så "renoverar" du upp nyckeln till nyskick...

73 Bertil SM6AAL
 
Wow! Kanske hade dom en sådan nyckel ombord på Titanic? 1912 verkar ju stämma med beskrivningen av nyckeln.
Känner jag dej rätt Bengt, så "renoverar" du upp nyckeln till nyskick...

73 Bertil SM6AAL

Låt nycklen vara i detta skick ,tänk på patinan,man kan damma av den det är en sak men inte mer

Stig SM7DYZ
 
Last edited:
Jag skulle prova att blåsa ren den med tryckluft, eller möjligen tvätta en i varmt diskvatten, sen spola med hett vatten så den torkar fort.
Då är risken att förstöra något minimalt och den blir ändå ren från damm och smuts.

Det ser ut som mycket kraftiga sladdar som går ut vid varsin sladdanslutning. Är det kraftiga kontakter, dvs den är avsedd för stora strömmar?

Makanlsöst snygg ritning, det är annat än en CAD ritning det. En tavla! Och ritat med SI standard projektion. Inte SAE projektion som ju ändå numera gäller i USA.

de
Roy
 
Jag nöjer mig med en lätt rengöring som FPD föreslår eftersom det ju är ett museiföremål i gott skick dessutom. Nyckeln skall komma till användning å radiostationen Gamlemark Radio tillsammans med den helrenoverade gnistsändaren från 1926 som är driftklar på 600 metersvågen.

I mindre gnistinstallationer var nyckeln inkopplad direkt i kraftkabeln till gnsistsändaren. Det förekom både AC- och DC-drift. Vanligt var att man använde en motoromformare. Nycklingsströmmen kunde vara upp till 10...20 A med handnyckel och i några fall ännu mer. Driftspänning i häradet 40-100 V.

Till min gnistsändare behövs en nyckel som klarar c:a 8 Ampere och här nycklas sekundären från en motoromformare som lämnar 65 V 500 p/s. Systemet är Telefunkens Tönende Funken och eftersom det blir två gnistöverslag per period i de fyra seriekopplade gnistgapen så skapas en 1000 periodig ton som låter sig detekteras i dåtidens blyglans-detektorer. Tonen blir tydlig och genom att justera matningsspänningen så kan hesheten minimeras. Vid för låg spänning fås 500 p/s med dålig ton liksom för hög spänning orsakar multipla slumpvisa gnistöverslag längs sinuskurvan. Låter förskräckligt.

I större sändare 25 kW-100 kW lät man nyckeln manöverera ett nycklingsrelä som klarade höga strömmar och höga spänningar. Det var också vanligt att man lät nyckeln utgöra en del i antennomkopplingen och i Pattern Number 310 är några av kontakterna avsedda för att koppla in antennen till mottagar-detektorn. Full QSK var alltså möjlig redan 1912

/Bengt
 
Last edited:
Jag skulle kunna tänka mig att det krävs lite handkraft att "pumpa" på denna sak?
Ett skift som telegrafist ger säkert bra träning och snar musarm....

Man skulle inte kunna tänka sig att få en mer högupplöst bild av ritningarna Bengt???
Som direkt mejl, roy.nordqvist@srsab.se

de
Roy, FPD
 
Mer info på väg via mail Roy.

Jo jag såg förresten på en bild från med en tidig högeffektgniststation en enormt stor "telegrafnyckel" med en c:a 50...60 cm lång arm försedd med handtag och skyddsring ungefär som de gamla knivbrytarna med vaximpregnerade trähandtag. Det har nog varit rena rama muskelbyggaranordningarna. Fick telegrafisterna inte s k "glasarm" så fick de nog Karl Alfred muskler? :D

/Bengt
 
Back
Top