Långvåg

[SM0AOM]

En relaterad fråga är varför man sänder på långvåg, och det
traditionella svaret är att det åtminstone gav många "kvadratkilometer per krona".

Så i tredje-världen länder byggde man gärna sådana sändare för att täcka stora landområden med ett program. I dag har lyssnarna även i sådana länder blivit ganska kräsna och vill ha både fler program och bättre kvalitet.

Det har blivit allt svårare att motivera driftskostnaderna för mellanvågs- och långvågssändare i dag.

 

[SA5GHZ]

Det är stackade tjocka halvvågselement, vanligen fyra i sida och fyra i höjd, med en reflektorskärm bakom, eller på ITU-språk HR 4/4/1

View attachment 10666

Normalt är sådana antenner fasta, men här är de arrangerade så att
de är både eleverbara och roterbara.

Är det samma/liknande princip som "hackspetten" (Duga-1, den sovjetiska OTH-radarn i närheten av Chornobyl) använde?

 

[SM0AOM]

I princip, dock var Duga 1-antennen byggd med ett antal
delsystem vilka matades var för sig från var sin sändare.

Riktningen styrdes genom att variera fasen som varje delantenn
matades med.

 

[sm0ngl]

Vad är vitsen med stt lyssna på långvåg? Bara för att det går (DX:ing) eller av nostalgiska skäl eller annat? För den information man får där finns väl till mycket bättre kvalité via andra kanaler? Eller är innehållet unikt i dessa program?

När vi bilade till Warszawa i mitten på 80-talet kunde vi rulla runt på stan och lyssna på svenska P1 i "lokalkvalitet" mitt på dagen. Det kan man tack vare internet göra nu med men det var ganska kul att kunna skruva in hela europa utan problem. För de som pluggade svenska och andra skandinaviska språk i östeuropa var det nog en bra källa till både språk och information.

 

[QRP]

 

[SM0AOM]

Är det samma/liknande princip som "hackspetten" (Duga-1, den sovjetiska OTH-radarn i närheten av Chornobyl) använde?

ALLISS är mekaniskt roterbar och eleverbar, men Duga-1 var elektriskt lobstyrbar i azimutled, men hade
så stor öppningsvinkel i elevationsled att den inte behövde lobstyras i det planet.

 

[QRP]

 

[SM0AOM]

Man kunde urskilja mastkonstruktörern, professor Karl Ljungberg, i filmen.
Dessutom Telegrafverkets Radiobyrås representant byrådirektör Siffer Lemoine.

Hittade detta i minnesskriften om Luleå Långvåg:



Telegrafverkets och senare Televerkets personal var "beväpnad till tänderna" under krigsåren och Kalla Kriget. Minns fortfarande hur jag blev stolt förevisad av Radiokommissarie Hans Palmqvist samlingen av prisskjutningsbelöningar som personalen i
Grimeton hade åstadkommit under åren.

En av mina kollegor på Televerket Radio, den lätt excentriske linjemästaren Agne Larsson hade anställts i slutet av 50-talet hos Radiobyrån på Brunkebergstorg. Där samlades personalen ofta på lördagar för pistolskytte, och förkortningen "Rb" uttyddes av mer än en
som "Revolverbyrån", inte utan fog.

 

[sven-olof.nyman]

Har funderat var Luleå kustradio låg? Var det militärt ? eller låg det kanske här?
Har hört dem på 2182 under tidigt 70 tal??

 

[SM0AOM]

Någon Luleå kustradio med egen anropssignal har inte funnits.

Fram till 1970-talet var det Boden Radio som hade hand om Bottenviken på 500 kHz och 2182 kHz. När Härnösand Radio byggde ut det fjärrmanövrerade nätet under tidigt 70-tal så avvecklades Boden Radio, och fjärrstationer byggdes i Bjuröklubb för MF och efter kusten, bl.a. i Skellefteå, Måttsund och Kalix för VHF.

Dock hade Boden Radio en MF-sändare i Luleå under en period.

 

[sven-olof.nyman]

Någon Luleå kustradio med egen anropssignal har inte funnits.

Fram till 1970-talet var det Boden Radio som hade hand om Bottenviken på 500 kHz och 2182 kHz. När Härnösand Radio byggde ut det fjärrmanövrerade nätet under tidigt 70-tal så avvecklades Boden Radio, och fjärrstationer byggdes i Bjuröklubb för MF och efter kusten, bl.a. i Skellefteå, Måttsund och Kalix för VHF.

Dock hade Boden Radio en MF-sändare i Luleå under en period.

Tack för repliken. Jag har ett starkt minne av en ren och klar och tydligt artikulerad Lule dialekt på 2182. Lu-le-å radio. Bifogar klipp från en kusttelefonitabell från tidigt 70 tal och något fanns det som sagt i Luleå. Men det var nog en fjärrstyrd sändare från SDJ. Fast inte i detta fallet med de vanliga rösterna från SDJ som man kände igen efterhand på något vis. Någon kustradioexpedition fanns det väl inte och fartygen visste ju inte var operatörsplatsen fanns som svarade. Har ingen annan förklaring än att en lokal norrländsk Televerkare ”radio-fjärrnät ” som förstås även kunde modulera från Luleå för test?

 

[SM0AOM]

Intressant.

Det här var före min tid, och sannolikt har detta med Boden Radios nedläggning att göra.
Innan Härnösand fick sin fjärrmanövrerade station i Bjuröklubb så fick man improvisera en interimslösning för att täcka Bottenviken, och detta måste ha varit hur detta åstadkommits.

Någon form av radioexpedition, sannolikt på telefonstationen i Luleå, vilken passade 2182 kHz och som förmedlade ev. samtalsbeställningar vidare till Stockholm Radio hade uppenbarligen ordnats.

Man kan tänka sig att det fanns en uppringd förbindelse till gränsvågssändaren i Luleå vilken gick till radioexpeditionen i Stavsnäs. Arrangemanget kan ha liknat de i Malmö och Karlstad, men med skillnaden att Luleå inte hade någon egen anropssignal som användes i trafik. I de internationella frekvenslistorna stod MF-kanalen i Luleå som SDF.

Förbindelserna var ett ständigt bekymmer för kustradion, fast uppkopplade fjärrförbindelser var fruktansvärt dyrt, och man gjorde stora ansträngningar för att kunna spara in på dessa.
Initialt var t.ex. VHF-trafikkanalerna efter Norrlandskusten parallellkopplade.

Genom att "trolla med knäna" lyckades man undvika att Stockholm och Härnösand Radio lades ner under andra halvan av 70-talet. En tanke hade varit att Göteborg skulle ta över Malmö+Stockholm trafikområden på MF och VHF, och militärerna ta över Härnösand som sjöräddningscentral, vilket inte Sjöfartsverket direkt uppskattade.

Dock ville Marinen inte hålla på med kommersiell trafikhantering, och "Molle" SM3AKW(SK) tillsammans med Seth Myrby SM7AGP(SK) utnyttjade detta och lyckades få gehör hos ledningen att istället modernisera Stockholm och Härnösand Radio och anlägga nya MF-sändarannex.

Tyvärr finns inga av mina kollegor kvar i livet som haft förstahandsuppgifter om detta.

De förhållanden som finns i tabellen visar etapp 2 i VHF-utbyggnaden, som min kollega Ragne Grundberg(SK) hade ansvarat för. Det fanns fortfarande en del luckor i VHF-täckningen efter kusterna men de täpptes till under slutet av 70-talet.

 

[sven-olof.nyman]

Fotnot. Luleå delade mottagningsfrekvens med Malmö och sändningsfrekvens med Ostende resp. Reykjavik.

 

[QRP]

Minnesskrift om Boden Radio 1916 – 1975

https://www.fht.nu/bilder/FMGem/samband/radio/minnesskrift_om_boden_radio.pdf

//QRP

 

[SM0AOM]

Bekanta namn...


Major Kinnman var SM2ZD, signalingenjör Föllinge(r) SM2AXO sedermera SM4AXO
som jag hade en del med att göra i Örebro-klubben.

Tidigare ägaren till Enköping Radio stationshus hustru är från Föllinge i Jämtland,
och var uppvuxen i granngården till Bengt Föllinger. Världen är liten.