Reparation av en signalgenerator R&S AM-FM Messsender SMDA (BN41314)
- Thread starter SM0GLD
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
IM kan du rimligen tnte ha i en entons-generator. Det måste vara fråga om harmoniska övertoner.
Min erfarenhet är att förstärkarstegen som finns i spolrevolvern "åldras oskönt"
Ifall arbetspunkterna förskjuts mot lägre strömmar så stiger övertonshalten.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Min erfarenhet är att förstärkarstegen som finns i spolrevolvern "åldras oskönt"
Ifall arbetspunkterna förskjuts mot lägre strömmar så stiger övertonshalten.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM5XUN
░░░░░░░
Du kanske redan har manualen, och inte för att det är en servicemanual men några mätpunkter finns omnämnda längst bak iallfall.
http://www.ko4bb.com/manuals/90.227.189.56/Rohde_Schwarz_SMDA_Man_Engl_RF_AM_FM_SigGen.pdf
Lytarna i nätdelen hade jag kollat i ett tidigt skede om det förvärras när den lastas.
Tantaler kanske förekom i dessa generatorer, känns som det är rätt tidsålder för sådana...de är alltid misstänkta
http://www.ko4bb.com/manuals/90.227.189.56/Rohde_Schwarz_SMDA_Man_Engl_RF_AM_FM_SigGen.pdf
Lytarna i nätdelen hade jag kollat i ett tidigt skede om det förvärras när den lastas.
Tantaler kanske förekom i dessa generatorer, känns som det är rätt tidsålder för sådana...de är alltid misstänkta
SM0GLD
Vänsterhänt
Tack Ludvig men dokumentation saknas inte, jag har alla permarna.
Tyvärr är det ganska mycket att leta igenom och med tips som "förstärkarstegen i karusellen" kanske felsökningen kan gå lite fortare.
Ska även kolla lytarna.
Detta skulle varit fixat för länge sedan, men , men...
tacksam för tips som kan leda till ett snabbt tillfrisknande
/Micke
Tyvärr är det ganska mycket att leta igenom och med tips som "förstärkarstegen i karusellen" kanske felsökningen kan gå lite fortare.
Ska även kolla lytarna.
Detta skulle varit fixat för länge sedan, men , men...
tacksam för tips som kan leda till ett snabbt tillfrisknande
/Micke
SM0GLD
Vänsterhänt
Solid Tantalum capacitors har ingen kännd åldringsegenskap förrutom lödbarheten.
Om man under drift lägger på för hög spänning kan det bli kortis i dom likaså om man polvänder dom.
Det har tidvis producerats "dåliga" batcher av torra tantaler, dom ska vi nog inte räkna in i åldrandet.
Tyvärr har dessa "dåliga" tärt hårt på tantalernas ibland dåliga rykte.
....detta är min erfarenhet.
Om man under drift lägger på för hög spänning kan det bli kortis i dom likaså om man polvänder dom.
Det har tidvis producerats "dåliga" batcher av torra tantaler, dom ska vi nog inte räkna in i åldrandet.
Tyvärr har dessa "dåliga" tärt hårt på tantalernas ibland dåliga rykte.
....detta är min erfarenhet.
SM5XUN
░░░░░░░
Jag har några dåliga erfarenheter av tantaler som kortat eller skjutit, oftast kortat.
Jag minns ett särskilt nätaggregat till en radioväxel där tantalen vid spänningsregulatorn gjorde kortis, bytte man kondensatorn så gjorde den kortis lika fort igen...??
- efter att ha svingat oscilloskopproben en stund så visade det sig att silkondensatorn inte alls gjorde sitt jobb, den var nämligen lika torr som ett sandpapper vilket resulterade i att spänningsregulatorn svängde till och levererade en sjuhelvetes spik på utgången innan den lugnat sig, det var den spiken som dödade tantalkondensatorn.
Ett annat objekt som jag bytt tantaler i är radioamatörens bästa vän, stängselaggregatet,
en modell hade tantaler i pulsgeneratorn, säkert en bra applikation men inte när höga statiska laddningar från stängseltråden hade härjat i appararen, jag bytte de uppenbart smällda tantalerna i ett antal apparater men fick ingen att pulsa som den skulle, efter mycket felsökande så insåg jag att den lilla dioden som satt ca. 1mm från tantalen uppvisade konstiga värden eller avbrott, eftersom det var en 1N4148 så gissar jag att smällen från tantalen spräckte den taniga lilla glaskroppen och inte den statiska laddningen.
tips, är du rädd att tantalen smäller i ansiktet på dig när du felsöker, värm på en bit krympslang innan du skjuter den så slipper du splitterskador
För att vara helt rättvis så får man väl säga att tantalkondensatorer är väldigt stabila och mycket lämpliga i vissa kopplingar men det förutsätter att det är i en koppling där den inte utsätts för några större påfrestningar som spänningsspikar eller stötströmmar då den inte har så lågt ESR, den utgör alltså ingen bra ersättare för en vanlig elektrolyt.
Jag är övertygad om att tantalernas dåliga rykte beror på att de har använts i applikationer som legat utanför specarna, där spänningarna varit för höga eller för nära max eller där strömmarna varit för höga för det verkar de tåla dåligt.
Moderna tantalkondensatorer har jag däremot inget emot, dimensionerar man bara rätt så finns det inget att oroa sig för.
Jag minns ett särskilt nätaggregat till en radioväxel där tantalen vid spänningsregulatorn gjorde kortis, bytte man kondensatorn så gjorde den kortis lika fort igen...??
- efter att ha svingat oscilloskopproben en stund så visade det sig att silkondensatorn inte alls gjorde sitt jobb, den var nämligen lika torr som ett sandpapper vilket resulterade i att spänningsregulatorn svängde till och levererade en sjuhelvetes spik på utgången innan den lugnat sig, det var den spiken som dödade tantalkondensatorn.
Ett annat objekt som jag bytt tantaler i är radioamatörens bästa vän, stängselaggregatet,
en modell hade tantaler i pulsgeneratorn, säkert en bra applikation men inte när höga statiska laddningar från stängseltråden hade härjat i appararen, jag bytte de uppenbart smällda tantalerna i ett antal apparater men fick ingen att pulsa som den skulle, efter mycket felsökande så insåg jag att den lilla dioden som satt ca. 1mm från tantalen uppvisade konstiga värden eller avbrott, eftersom det var en 1N4148 så gissar jag att smällen från tantalen spräckte den taniga lilla glaskroppen och inte den statiska laddningen.
tips, är du rädd att tantalen smäller i ansiktet på dig när du felsöker, värm på en bit krympslang innan du skjuter den så slipper du splitterskador
För att vara helt rättvis så får man väl säga att tantalkondensatorer är väldigt stabila och mycket lämpliga i vissa kopplingar men det förutsätter att det är i en koppling där den inte utsätts för några större påfrestningar som spänningsspikar eller stötströmmar då den inte har så lågt ESR, den utgör alltså ingen bra ersättare för en vanlig elektrolyt.
Jag är övertygad om att tantalernas dåliga rykte beror på att de har använts i applikationer som legat utanför specarna, där spänningarna varit för höga eller för nära max eller där strömmarna varit för höga för det verkar de tåla dåligt.
Moderna tantalkondensatorer har jag däremot inget emot, dimensionerar man bara rätt så finns det inget att oroa sig för.
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Tantalelektrolyter finns i många former och färger.
Den ursprungliga cylindriska sorten från bl.a. Kemet och Sprague ger ganska få problem,
medan dropptantalerna kan uppvisa systematiska brister.
Det verkar som om marginalerna i dessa är väsentligt mindre, och att åldringsfenomen eller klimatpåverkan
när apparaten inte är i drift kan utlösa kortslutningar när spänningen åter läggs på.
Av någon anledning så finns det rapporterat systematiska problem med kortslutningar i dropptantaler efter flygfrakt med
icke-klimatkontrollerade lastrum. Ett ganska känt sådant är när Watkins-Johnson sålde några hundra signalspaningsmottagare
WJ-8718 och WJ-8616 till Kina i början av 80-talet. Vid SAT uppstod det kortslutning i dropptantaler på ungefär 1/3 av kretskorten i apparaterna.
WJ fick improvisera en "rework-line" på ett antal pingisbord i ett konferensrum på ett hotell i Peking och byta ut 100-tals dropptantaler.
Även hos Collins HF-80 har liknande problem rapporterats. För snart 15 år sedan fick jag mig tillskickat ett utdrag ur en "service bulletin" i samband med att HF-80 skulle sluta supportas där man uppmanade användare att byta ut dropptantaler till cylindriska på några kort i exciter och mottagare som hade visat sig problematiska.
Så kan det gå.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Den ursprungliga cylindriska sorten från bl.a. Kemet och Sprague ger ganska få problem,
medan dropptantalerna kan uppvisa systematiska brister.
Det verkar som om marginalerna i dessa är väsentligt mindre, och att åldringsfenomen eller klimatpåverkan
när apparaten inte är i drift kan utlösa kortslutningar när spänningen åter läggs på.
Av någon anledning så finns det rapporterat systematiska problem med kortslutningar i dropptantaler efter flygfrakt med
icke-klimatkontrollerade lastrum. Ett ganska känt sådant är när Watkins-Johnson sålde några hundra signalspaningsmottagare
WJ-8718 och WJ-8616 till Kina i början av 80-talet. Vid SAT uppstod det kortslutning i dropptantaler på ungefär 1/3 av kretskorten i apparaterna.
WJ fick improvisera en "rework-line" på ett antal pingisbord i ett konferensrum på ett hotell i Peking och byta ut 100-tals dropptantaler.
Även hos Collins HF-80 har liknande problem rapporterats. För snart 15 år sedan fick jag mig tillskickat ett utdrag ur en "service bulletin" i samband med att HF-80 skulle sluta supportas där man uppmanade användare att byta ut dropptantaler till cylindriska på några kort i exciter och mottagare som hade visat sig problematiska.
Så kan det gå.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM0GLD
Vänsterhänt
Sent omsider en uppdatering
1. Ett litet tungelementrelä hade slutat fungera. Signalen skulle i vissa fall gå igenom en blandare, i andra fall förbi blandaren.
Det jag såg var massor av blandningsprodukter. Man fick borra ur tungelementet och stoppa i ett nytt. Spolen var helt ok.
2. Ett motstånd i en spänningsdelare hade brunnit av. Kondingen, en tantal, som var monterad i mittpunkten blev felpolariserad pga motståndsfelet.
En tantal som sitter "felvänd" i flera år börjar bete sig illa till slut.
Dessa fel orsakade dålig uteffekt på vissa områden, kass AM, dålig stabilitet och intermittenta ryckningar i utsignal.
Nu funkar dom båda
1. Ett litet tungelementrelä hade slutat fungera. Signalen skulle i vissa fall gå igenom en blandare, i andra fall förbi blandaren.
Det jag såg var massor av blandningsprodukter. Man fick borra ur tungelementet och stoppa i ett nytt. Spolen var helt ok.
2. Ett motstånd i en spänningsdelare hade brunnit av. Kondingen, en tantal, som var monterad i mittpunkten blev felpolariserad pga motståndsfelet.
En tantal som sitter "felvänd" i flera år börjar bete sig illa till slut.
Dessa fel orsakade dålig uteffekt på vissa områden, kass AM, dålig stabilitet och intermittenta ryckningar i utsignal.
Nu funkar dom båda
SM0GLD
Vänsterhänt
Ja så är det.
Inte heller SWOB Polyskop bör saknas.
Jag avstog dock att baxa upp den klumpen ur källaren bara för bildens skull.
Annars hade det sett snyggt ut.
SM0AOM
Well-Known Member
Polyskop SWOB är ett "Gerät" värt namnet och med ett ganska svårslaget kilopris i dag...
Såg ett sådant för första gången på SRA i Kumla vilket användes för trimning av ingångsfilter i "komradio".
1969 måste det ha varit.
ETA-verkstaden på Chalmers hade ett SWOB II
som gick till 1200 MHz, vilket mer än en kavitet för 432 MHz trimmades med. Om man vred frekvensinställningen till högra ändläget och lite till så hamnade 1296 MHz i ena hörnet av bildröret. Min första varaktortripplare gjordes med hjälp av denna. Det har hänt mycket inom nätverksanalysatorer på 65 år...
Såg ett sådant för första gången på SRA i Kumla vilket användes för trimning av ingångsfilter i "komradio".
1969 måste det ha varit.
ETA-verkstaden på Chalmers hade ett SWOB II
som gick till 1200 MHz, vilket mer än en kavitet för 432 MHz trimmades med. Om man vred frekvensinställningen till högra ändläget och lite till så hamnade 1296 MHz i ena hörnet av bildröret. Min första varaktortripplare gjordes med hjälp av denna. Det har hänt mycket inom nätverksanalysatorer på 65 år...
Last edited:
SM0GLD
Vänsterhänt
en sådan har jag aldrig stött på
SM0AOM
Well-Known Member
Sagt om Polyskopen: "Tausende von Polyskopen haben ihren Benutzern viele Millionen von Arbeitsstunden gespart und den Namen POLYSKOP zu einem Begriff für ein rationell arbeitendes Meßgerät werden lassen".
Ett Polyskop III är dock lite fusk, det är nästan helt halvledarbestyckat. Men är rätt tungt ändå.
"Z-g Diagraph" ZDU visade mycket riktigt komplexa impedanser som Smith-diagram och var ett stort genombrott när det kom i början av 50-talet.
Elkretsteori-institutionen på Chalmers hade en sådan, vilken användes i ett par av laborationerna.
Rent allmänt ska man nog inte försöka lyfta sådana Gerät, med tanke på vikten 55 kg. Sedan tillkommer signalkällan, t.ex. SLRD, "bara" 38 kg.
Nätverksanalysatorerna har definitivt blivit mindre, "nättare" och billigare...
Ett Polyskop III är dock lite fusk, det är nästan helt halvledarbestyckat. Men är rätt tungt ändå.
"Z-g Diagraph" ZDU visade mycket riktigt komplexa impedanser som Smith-diagram och var ett stort genombrott när det kom i början av 50-talet.
Elkretsteori-institutionen på Chalmers hade en sådan, vilken användes i ett par av laborationerna.
Rent allmänt ska man nog inte försöka lyfta sådana Gerät, med tanke på vikten 55 kg. Sedan tillkommer signalkällan, t.ex. SLRD, "bara" 38 kg.
Nätverksanalysatorerna har definitivt blivit mindre, "nättare" och billigare...
Last edited:
SM0YDO
Well-Known Member
Offtopic kanske men jag har en Sentec tuner där frekvensräknaren inte fungerar som den ska och jag har provat med att byta ut drivkretsen till displayen men den bara lyser utan att det händer något när man ändrar frekvensen så nu misstänker jag några dropptantaler i närheten så jag funderar jag på att klippa bort ena benen på dom för att se om det blir någon skillnad om det händer något med räknaren