Rördata för 6JB6
- Thread starter SM0GLD
- Start date
R&T 5/1965 ska det vara. IMD-produkter redovisas inte i linjärdrift, endast effekt vid klippningsgräns. En tabell över vad man kan förvänta sig för linjäritet för några amerikanska linjeslutrör finns i 20:e upplagan (1975) av Radio Handbook på sidan 21.14. IMD-värdet avser endera av två toner, alltså 6 dB lägre än PEP-värdet. Boken kan hämtas på https://worldradiohistory.com/Bookshelf-Handbooks.htm
Lennart
Lennart
SM0AOM
Well-Known Member
Kör man "hårt" med tetroder, får de som använder grannkanalerna stå ut med en del...
"Bill Orr Radio Handbook" kan hämtas här:
En rätt användbar sida:
SM0AOM
Well-Known Member
Det behövs inte så mycket data för att kunna avgöra prestanda hos ett
elektronrör i både klass AB1 och klass C.
Man börjar med att titta på anodförlusten och maximal anodtoppström, tillsammans med högsta
tillrådliga anodspänning.
Vi kan använda 6JB6 som exempel och börjar med klass C:
Anodförlusten anges till 17,5 W och anodspänningen till 770 V.
Sedan gör man en uppskattning av vilken HF-effekt som kan genereras från
ett rör som arbetar med 770 V anodspänning och där 17,5 W kan förloras som anodförlusteffekt.
En rörverkningsgrad i klass AB eller C av 80% kan anses rimlig, så den kontinuerliga tillförda effekten ska inte överskrida 17,5/(1-0,8) = 82 W. anodströmmens medelvärde blir då 82/770 = 115 mA. Toppvärdet är då ungefär π gånger större, eller 350 mA. Detta ligger innanför maximaldata av 500 mA.
Sedan uppskattas den belastningslinje som röret vill se för att leverera 65 W, och den är (anodspänningssvinget)^2/(2*uteffekten), och anodspänningssvinget brukar sättas till 0,9 gånger
anodlikspänningen, alltså 770*0,9 = 690 V. Belastningslinjen blir då c:a 3700 ohm.
Nu vet vi vilken lastimpedans röret vill se och hur mycket toppström som behövs.
Även utan gallerström så går det att dra 400 mA anodström, så 500 mA är nog inte omöjligt,
och då ökar uteffekten med 20% till runt 75 W, och anodimpedansen sjunker något.
Sedan behöver man bestämma gallerförspänningen tillsammans med erforderlig gallerström,
och µg2g1 anges till 4,4 som vi kan runda av till 4. Alltså behövs det - 50 V vid 200 V skärmgallerspänning för att strypa röret, och man bör lägga på minst 50 % för klass C, alltså minst -75 V totalt.
Det finns inga kurvor över gallerström som funktion av gallerspänning, men erfarenhetsmässigt
så ska medelvärdet för gallerströmmen hålla sig runt 4 mA för rör av den här storleken, vilket medför
ett toppvärde av runt 20 mA. För att få en spänningsfall av 75 V vid en ström av 4 mA behövs 18 kohm resistans.
Klass AB gör det hela enklare, man behöver välja gallerspänningen så att en viloström som ger c:a 2/3 av tillåten
anodförlust flyter, alltså c:a 15-20 mA. Denna blir då c:a - 40 V. Eftersom gallerström inte får flyta blir maximalvärdet
av gallerspänningen 0 V. Då minskar toppströmmen något så ineffekten minskar lite, och belastningslinjen blir lite mer högohmig, runt 4000 ohm.
Sedan kan man driva röret lite hårdare i klass AB, men då blir linjäriteten sämre.
elektronrör i både klass AB1 och klass C.
Man börjar med att titta på anodförlusten och maximal anodtoppström, tillsammans med högsta
tillrådliga anodspänning.
Vi kan använda 6JB6 som exempel och börjar med klass C:
Anodförlusten anges till 17,5 W och anodspänningen till 770 V.
Sedan gör man en uppskattning av vilken HF-effekt som kan genereras från
ett rör som arbetar med 770 V anodspänning och där 17,5 W kan förloras som anodförlusteffekt.
En rörverkningsgrad i klass AB eller C av 80% kan anses rimlig, så den kontinuerliga tillförda effekten ska inte överskrida 17,5/(1-0,8) = 82 W. anodströmmens medelvärde blir då 82/770 = 115 mA. Toppvärdet är då ungefär π gånger större, eller 350 mA. Detta ligger innanför maximaldata av 500 mA.
Sedan uppskattas den belastningslinje som röret vill se för att leverera 65 W, och den är (anodspänningssvinget)^2/(2*uteffekten), och anodspänningssvinget brukar sättas till 0,9 gånger
anodlikspänningen, alltså 770*0,9 = 690 V. Belastningslinjen blir då c:a 3700 ohm.
Nu vet vi vilken lastimpedans röret vill se och hur mycket toppström som behövs.
Även utan gallerström så går det att dra 400 mA anodström, så 500 mA är nog inte omöjligt,
och då ökar uteffekten med 20% till runt 75 W, och anodimpedansen sjunker något.
Sedan behöver man bestämma gallerförspänningen tillsammans med erforderlig gallerström,
och µg2g1 anges till 4,4 som vi kan runda av till 4. Alltså behövs det - 50 V vid 200 V skärmgallerspänning för att strypa röret, och man bör lägga på minst 50 % för klass C, alltså minst -75 V totalt.
Det finns inga kurvor över gallerström som funktion av gallerspänning, men erfarenhetsmässigt
så ska medelvärdet för gallerströmmen hålla sig runt 4 mA för rör av den här storleken, vilket medför
ett toppvärde av runt 20 mA. För att få en spänningsfall av 75 V vid en ström av 4 mA behövs 18 kohm resistans.
Klass AB gör det hela enklare, man behöver välja gallerspänningen så att en viloström som ger c:a 2/3 av tillåten
anodförlust flyter, alltså c:a 15-20 mA. Denna blir då c:a - 40 V. Eftersom gallerström inte får flyta blir maximalvärdet
av gallerspänningen 0 V. Då minskar toppströmmen något så ineffekten minskar lite, och belastningslinjen blir lite mer högohmig, runt 4000 ohm.
Sedan kan man driva röret lite hårdare i klass AB, men då blir linjäriteten sämre.
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Du kan använda klass AB1 data ur rörkurvorna för LF direkt, men prestanda blir ganska "trista"
om inte modulatorn går i push-pull.
Man kan snegla på denna konstruktion ur ARRL-handboken 1963, som använder 6BQ6 som är en föregångare
till 6JB6.
Problemet blir att hitta en lämplig modulationstransformator i dag.
Något som kan vara lämpligt att leta efter är modulationstransformatorn ur BC-375
som åtminstone förr gick att hitta som surplus.
om inte modulatorn går i push-pull.
Man kan snegla på denna konstruktion ur ARRL-handboken 1963, som använder 6BQ6 som är en föregångare
till 6JB6.
Problemet blir att hitta en lämplig modulationstransformator i dag.
Något som kan vara lämpligt att leta efter är modulationstransformatorn ur BC-375
som åtminstone förr gick att hitta som surplus.
Last edited: