Lite offtopic kanske - men har inte privatradion egentligen mer släktskap med mobiltelefoni. Så vitt jag förstår var syftet att "vanligt folk" utan kunskaper i radioteknik skulle kunna kommunicera med utvalda mobila enheter. Det är det behov som mobilerna i dag uppfyller.
Alltså bör väl då 27-folket försöka "sluta" sig till mobilindustrin
Detta är en helt riktig iakttagelse. PR-bandet skapades för att kunna hålla kontakt mellan en basstation och en eller flera mobila stationer, vilka tillhörde en och samma ägare, som kunde vara ett företag eller en familj.
Avstånden som man skulle kunna kommunicera över var "små" och endast markvågsutbredning var tänkt.
Det intressanta är det nutida privatradiobandets föregångare, vilken var ett litet frekvensområde runt 460 MHz som temporärt avsattes för samma användningar under tidigt 50-tal. Detta blev ingen framgång mest beroende på att UHF-materiel med "någorlunda" prestanda var
ganska dyrt vid denna tid.
När försöket skulle upprepas några år senare valde "makthavarna" ISM-frekvenserna runt 27,12 MHz. Det skulle man inte ha gjort,
därför att dessa frekvenser är kapabla av jonosfärisk utbredning. Dessutom var ett slutsteg för 27 MHz ett betydligt enklare projekt än ett för 460 MHz. Resultatet blev en helt annan användning av bandet än vad som var tänkt, och efter bara några år var merparten trafik av ren amatörradiokaraktär. Detta försvårade den seriösa användningen av PR-bandet.
Med få undantag (läs t.ex. SM6APQ:s berättelse i en annan tråd
http://www.ham.se/allmant-om-amator...ur-en-icke-amators-synvinkel-4.html#post49284) valde "makthavarna" att titta åt andra hållet, och lät denna olagliga amatörradiotrafik fortsätta. Under senare delen av 60-talet blev "27 MHz-amatörerna" en faktor att räkna med genom sin numerär.
Varierande försök gjordes att locka över dem till den legala amatörradion genom olika former av "tekniska licenser".
Tanken var att locka över PR-amatörerna till amatörradiobanden och där "göra folk av dem".
Samtliga upplägg byggde på antaganden om att det inom privatradiokåren fanns 10000-tals missförstådda radiotekniska genier vilka hindrades att bli radioamatörer genom telegrafikravet. Dessa antaganden visade sig föga förankrade i verkligheten, och anstormningen av sådana som ville bli radioamatörer för att förkovra sig tekniskt uteblev. Däremot attraherades ett klientel som ville ha så stora privilegier som möjligt utan motsvarande motprestation, och privatradiobandets trafiksätt flyttades över till amatörbanden, med början inom VHF-området.
Jag vill påstå att ifall privatradiobandet legat kvar på de 460 MHz där det var från början hade vi förskonats från utvecklingen under 1960 och 70-talen, vilken sedan kulminerade i avskaffandet av telegrafikravet även i HF-spektrum.
Det hade helt enkelt inte funnits några "privatradioamatörer".
73/
Karl-Arne
SM0AOM