1KW SSPA HF/6M - byggtråd

Det gick bra med 9 av 10 hål. Sedan bröt jag borren :mad:. Och den går ju inte att få ur kylblocket.
Även om det funkar elektriskt / termiskt så skär det i hjärtat att inte få "allt rätt". Du har ingen du känner som kan gnista ut borret?

Kan du med ström genom borrbiten glödga biten så den tappar härdning och kan borras ut? Ström för detta får man från att lägga ett par varv kopparband runt kärnan runt en transformator på någon KVA. Att avhärda med ström har jag använt många gånger och funkar riktigt bra. Tänk på att även kopparbanden blir ganska varma, så svetshandskar är bra att ha.

Det finns borr slipade för vänstervarv, och tar då med sig borrbiten när momentet ökar.
Det finns slipstift med diamant som kan slipa bort centrum på borrbiten och sedan kan borret knäckas "bit för bit".

Skärvätska i koppar brukar vara fotosken (lacknafta kan funka), men beroende på legering kan det behövas lite mineralolja oxo.
Sitter borret bara i kopparen, eller i både al-blocket - kopparen?
 
Inget hindrar väl dig från att borra och gänga ett nytt hål precis jämte
den avbrutna borren, säg 5-6 mm från?

Inte för att jag tror det skulle vara någon större skillnad.

Då måste jag göra ett nytt hål i kopparen också. För att bearbeta koppar behöver man jag nog en stativborr (står på inköpslistan någon gång). Jag tror det är svårt att få till exakta hål på 4mm i koppar med handverktyg. Dessutom bör jag nog sära kretskortet och kopparn i så fall, vilket leder till att trillorna behöver lossas. Och dessa är dragna med momentnyckel till 0.09nm. Vet inte viktigt det är med exakt rätt moment? Men en sådan nyckel har jag inte.
 
Även om det funkar elektriskt / termiskt så skär det i hjärtat att inte få "allt rätt". Du har ingen du känner som kan gnista ut borret?

Kan du med ström genom borrbiten glödga biten så den tappar härdning och kan borras ut? Ström för detta får man från att lägga ett par varv kopparband runt kärnan runt en transformator på någon KVA. Att avhärda med ström har jag använt många gånger och funkar riktigt bra. Tänk på att även kopparbanden blir ganska varma, så svetshandskar är bra att ha.

Det finns borr slipade för vänstervarv, och tar då med sig borrbiten när momentet ökar.
Det finns slipstift med diamant som kan slipa bort centrum på borrbiten och sedan kan borret knäckas "bit för bit".

Skärvätska i koppar brukar vara fotosken (lacknafta kan funka), men beroende på legering kan det behövas lite mineralolja oxo.
Sitter borret bara i kopparen, eller i både al-blocket - kopparen?

En enklare lösning kan nog vara att köpa en ny kylfläns, utan fastsittande/avbrutna borr...

:)
 
Snyggt.


Vid byggen som dessa skall med fördel antingen insex eller torx användas och då tillsammans med fjädrande brickor för att förankra "palletten" i kylflänsen. Innan detta göres skall ett ytterst tunnt lager av värmeledande pasta appliceras. Efter det dras skruvarna åt korsvis. I det här faller är det nog inga problem en tjock kopparplatta är svår att deformera.

Jo, jag började använda rostfria insexor med fjärderbricka. Jag fick ned dem i mina hemgängade hål. Men när jag skulle få upp dem så vred jag av dem, trots litet fett på sylen :oops:. Rostfritt är ju styvare än vanligt stål som ju är litet elastiskt. Så jag har redan två misslyckade hål med avvridna skruvar som jag fick planslipa bort :mad:.
Antagligen saknar jag bra verktyg... :(
 
En enklare lösning kan nog vara att köpa en ny kylfläns, utan fastsittande/avbrutna borr...

:)
Jo. Jag har redan tidigare i tråden fått lära mig att min kylfläns inte är idealisk. Så om jag skaffar en ny så borde den vara av en annan typ. Kostar många, många tusen kronor om man inte hittar en surplus...
 
Jo, jag började använda rostfria insexor med fjärderbricka. Jag fick ned dem i mina hemgängade hål. Men när jag skulle få upp dem så vred jag av dem, trots litet fett på sylen :oops:. Rostfritt är ju styvare än vanligt stål som ju är litet elastiskt. Så jag har redan två misslyckade hål med avvridna skruvar som jag fick planslipa bort :mad:.
Antagligen saknar jag bra verktyg... :(

Nja, det låter som om det snarare är brist på nåt annat :oops: rostfria skruvar, smorda och lagom åtdragna i aluminium, går normalt inte av "bara sådär", och det är ingen större skillnad på rostfritt och kolstål i en sån här applikation.

Då det verkar vara lite för svårt med borrandet och gängandet, har du möjlighet att orientera kopparbiten så att hålbilden hamnar i "dalarna" på kylflänsen, så du kan köra med genomgående skruv/bricka/låsmutter istället? Den längre skruvlängden hjälper till att upprätthålla inspänningstrycket, gärna tillsammans med kupade brickor, "Belleville washers", som dras till de blir plana.
 
Last edited:
Även om det funkar elektriskt / termiskt så skär det i hjärtat att inte få "allt rätt". Du har ingen du känner som kan gnista ut borret?

Kan du med ström genom borrbiten glödga biten så den tappar härdning och kan borras ut? Ström för detta får man från att lägga ett par varv kopparband runt kärnan runt en transformator på någon KVA. Att avhärda med ström har jag använt många gånger och funkar riktigt bra. Tänk på att även kopparbanden blir ganska varma, så svetshandskar är bra att ha.

Det finns borr slipade för vänstervarv, och tar då med sig borrbiten när momentet ökar.
Det finns slipstift med diamant som kan slipa bort centrum på borrbiten och sedan kan borret knäckas "bit för bit".

Skärvätska i koppar brukar vara fotosken (lacknafta kan funka), men beroende på legering kan det behövas lite mineralolja oxo.
Sitter borret bara i kopparen, eller i både al-blocket - kopparen?

Alla tips är bra. Men jag har suttit med det här förut. Att borra ut en borr är väldigt svårt då borret redan i sig är väldigt hårt. Den nya borren knäcks den också när man försöker borra i borr.
De flesta metoder för att få ut knäckta borrar bygger på att de är rätt stora. Typ M8 och större. Då kan det funka med motgängade borrar eller sk. grisbit. Men att få ut M4:or... det är tufft....
 
Har man tillgång till en "biffig" effektdämpare är det den allra bästa lösningen, och sedan
sätter man ytterligare dämpare efter tills man kommer upp i 60-70 dB totalt.

Tyvärr är 1 kW+effektdämpare fruktansvärt dyra, räkna med 10000 kr, och det näst bästa är då en transformatorkopplad riktkopplare med konstant och känd kopplingsfaktor.

Den bästa sådan som jag har, Werlatone C5425, är specad för 1500 W "CCS" och har en kopplingsfaktor som är känd inom +/- 0,2 dB inom hela HF- och låga VHF-området.

1735587279363.png

Som Ulf varit inne på är stabilitet A och O, och även att inte råka ut för effektspikar.
Vissa ICOM-modeller har ett ganska dåligt rykte i detta avseende tillsammans med en del andra.

För över 25 år sedan hade jag korrespondens med Collins serviceavdelning om hur
man skulle kunna felsöka de 300 W effektmoduler som sitter i bl.a. HF-80 och Spectrum-2000 effektstegen i fält om det skulle bli nödvändigt.

Jag blev strängt tillhållen att göra en testrigg sådan att den börjar med en effektdämpare med tillräcklig dämpning att 5 W ineffekt till modulen inte kunde överskridas när man använder en "amatörrigg" som drivsändare. Nu blev det så att någon testrigg aldrig behövde byggas, eftersom någon modul aldrig gått sönder, trots H24 drift av totalt 80 moduler.

För att kunna testa och utvärdera en sådan här 1kW effektförstärkare under kontrollerade former är ett en 10 eller 13 dB effektdämpare, ett par bra effektmetrar, gärna sådana som visar fram- och backeffekt samtidigt, ett oscilloskop med minst 50 MHz bandbredd samt en eller ett par spektrumanalysatorer ganska nödvändiga utöver konstlasten och drivsändaren.
 
Nja, det låter som om det snarare är brist på nåt annat :oops: rostfria skruvar, smorda och lagom åtdragna i aluminium, går normalt inte av "bara sådär", och det är ingen större skillnad på rostfritt och kolstål i en sån här applikation.
Kanske Class-Olle-kvalitet? Jag brukar köpa på Sifvert i Västberga i normalfallet. Men de var helgstängt idag. Kanske hade funkat bättre... :confused:
 
Borra djupare i aluminium utan pelarborr och kylning/smörjning är vanskligt.

Jag köper enbart kvalitetsborr och smörjer/kyler med isopropanol vid borrning. Funkar även med spolarvätska eller rödsprit.

Har man lite tur kan det gå att peta på den avbrutna borren med någon vasst, tex en spik eller liknande och lyckas juckla ur den.. Men oftast har de skurit fast för hårt..

Ett annat trix kan vara att borra från motgående sida om möjligt, ytterst försiktigt. Och möta den avbrutna borren, sen med ett smalt don knacka ur den. Men är det en stor kylfläns kan det vara svårt. Det finns extra lång borr att köpa för sådana tillfällen så man kommer ner mellan flänsarna.
 
Last edited:
Jag brukar använda självrensande gängtappar (med en spralformad dal
utefter tappen som för metallflisorna bakåt/uppåt).
Det samt generöst med T-röd som smörj/kyl-vätska.

En pelarborr gör "ont i plånboken" och man skall undvika de billigaste.
Vid tiden strax för pensioneringen frågade arbetsgivaren vad jag möjligtvis
ville ha i pensionspresent. man kunde få en fin servis, en klocka, presentkort
på saker, etc. Jag framförde då åsikten om att en fin pelarborrmaskin med fräsmöjlighet
skulle bli väldigt uppskattad.

Och så blev det. Jag hade aldrig haft vare sig tålamod eller handlag
för att kunna borra kylflänsar, frontpaneler eller allt annat nödvändigt
i en liten ham-verkstad utan en sådan.

Bäst vore en gängmaskin. Ser ut som en äldre kontorslamps
mekanik men med ett trycklufts- eller eldrivet verktyg i ändan.
Detta kan justeras in för smidig med- och moturs vridning och momentbegränsare.
Verktyget ser till att man inte vickar på tappen. Gängorna blir raka
och perfekta.

Att gänga blir ett nöje med en sådan apparat...
 
Jag brukar använda självrensande gängtappar (med en spralformad dal
utefter tappen som för metallflisorna bakåt/uppåt).
Det samt generöst med T-röd som smörj/kyl-vätska.

En pelarborr gör "ont i plånboken" och man skall undvika de billigaste.
Vid tiden strax för pensioneringen frågade arbetsgivaren vad jag möjligtvis
ville ha i pensionspresent. man kunde få en fin servis, en klocka, presentkort
på saker, etc. Jag framförde då åsikten om att en fin pelarborrmaskin med fräsmöjlighet
skulle bli väldigt uppskattad.

Och så blev det. Jag hade aldrig haft vare sig tålamod eller handlag
för att kunna borra kylflänsar, frontpaneler eller allt annat nödvändigt
i en liten ham-verkstad utan en sådan.

Bäst vore en gängmaskin. Ser ut som en äldre kontorslamps
mekanik men med ett trycklufts- eller eldrivet verktyg i ändan.
Detta kan justeras in för smidig med- och moturs vridning och momentbegränsare.
Verktygen ser till att man inte vickar på tappen. Gängorna blir raka
och perfekta.

Att gänga blir ett nöje med en sådan apparat...
Man kan göra väldigt fina hål i panelen med en fil och tålamod :)
Men visst, jag önskar mig både pelarborr och CNC-fräs när jag fyller jämnt.
 
Jag kan rekommendera gängpressande skruv (MRT) för att slippa gänga. Gängpressande skruv är inte att samma sak som gängskärande skruv.

Precis som vid gängning är det lite kinkigt med rätt borrdiameter.
 
Gängpressande maskinskruv MRT-GP är jättebra, men vad gör man med de övriga 450 skruvarna man inte förmår använda under en livstid?
Dvs var hittar man gängpressande skruvar i hobbyförpackning? Själv brukar jag återvinna dessa från annan utrustning, men då brukar det sedan alltid fattas två st...
 
Jag kan rekommendera gängpressande skruv (MRT) för att slippa gänga. Gängpressande skruv är inte att samma sak som gängskärande skruv.

Precis som vid gängning är det lite kinkigt med rätt borrdiameter.
Intressant! Dessa kände jag inte till.
Måste prova till nästa projekt.
 
Gängpressande maskinskruv MRT-GP är jättebra, men vad gör man med de övriga 450 skruvarna man inte förmår använda under en livstid?
Dvs var hittar man gängpressande skruvar i hobbyförpackning? Själv brukar jag återvinna dessa från annan utrustning, men då brukar det sedan alltid fattas två st...

Hittade på Sifverts. Där kan man köpa lösvikt och styckvis. Åtminstone när man är i Stockholm.
Sök på "taptite"
 
MRT är lätt koniska så det är lämpligt att provborra i en provbit för att ta reda på exakt borrdiameter innan man borrar i sin detalj. Justering i 0.1mm steg brukar jag göra. Borrdiametern kan skilja en del beroende på hur djupt man vill att skruven skall ner. Någon form av smörj behövs första gången man drar i skruven. WD40 eller gängolja fungerar bra. När man har sin "process" klar går det väldigt smidigt!
 
Idag testar vi kontrollerkortet. Det verkar fungera. Temperaturen på kylflänsen verkar rimlig eftersom paletten inte är spänningssatt. Spänningen är dock inte rätt. PSU:t levererar 53.5 volt men displayen visar 43.7. Men jag gissar att mätpunkten är på paletten så jag oroar mig inte så mycket förrän alla delar är inkopplade.
Strömbrytaren längst ned till höger i bilden spänningssätter hela konstruktionen via switch-kretsarna på kontrollerkortet som syns längst ned i bild. Däremot inser jag att PSU:t kommer att vara konstant inkopplat så jag måste fundera på en "huvudströmbrytare" som kan remote-styras. Eller så får PSU:t snurra konstant. Det är ju ingen som störs på ljudet på mitt remote-QTH :) :cool:

controllertest.jpeg
 
Bygget har tappat litet fart nu när man jobbar igen och barn skall köras till träningar osv.
Men litet har hänt.
13dB dämpning har monterats. Kortet har en utfasning för en dämpare. Men min awx-dämpare från hyllan var litet för stor för att passa. Så jag köpte istället en kinesisk sak från Ali. Kostade inte mycket och kom 4 dar. Kanske kinesisk kvalitet. Men det kommer nog att funka. Ytterligare 3dB åstadkoms med en 3dB-dämpare som monterades på sidan av kylflänsen.
Gänghålen för kopparspridaren har jag gängat om med gängpressande skruvar som jag fick tips om tidigare i tråden. Mycket bra skruv. Sådana kommer jag att köpa fler av!
Spridaren med palett har nu monterats slutgiltigt med kylpasta. Jag hoppas inte jag kommer att behöva lyfta den igen.
Utgången från paletten ansluts med en bit RG401. Många använder den. Men det borde nog gå lika bra med RG142 tänker jag. Men den blå hade jag på hyllan är och litet lättare att montera, framför allt i kikar-kärnor.
Det som dock förbryllar mig litet är att tillverkaren av paletten vill att det skall vara 70 cm kabel mellan paletten och filtret för att uppnå bättre anpassning. Jag kan ju då undra varför inte utgångstransformatorn designats med bättre anpassning? Men detta är litet ovanför min kompetensgrad. Någon annan kanske har en teori? I vilket fall så är det många som byggt på det här sättet med lyckat resultat.
Nästa steg innan provkörning är att testa switchningar för TX/RX-reläet, löda fast spänningsmatning till paletten och kolla alla parametrar. Sedan tänkte jag testa att driva den med 0.5 watt, vilket är det lägsta jag kan komma ned till med min drivradio som har 10 watt på lägsta inställningen.

signal-2025-01-16-203326_002.jpegsignal-2025-01-16-203308_002.jpegsignal-2025-01-16-203302_002.jpeg
 
Back
Top