Amatörspråk

Jag har för mig att vi i Hemvärnet talade om att "bygga ledning" när det var fråga om att anordna en telefontrådsförbindelse genom terrängen. Inte för att det var fråga om att "bygga" nåt egentligen, men det var själva uttrycket. Språket utvecklas och invecklas ständigt, rent frånsett att det även kontamineras av inlån från andra språk. Jag skulle nog inte säga, att jag "bygger en dipol" om nån frågade vad jag höll på med uppe på en stege. Däremot kanske jag skulle säga "bygger en antenn" om nån kom på mig i verkstan med att linda en trafo, eller mäta/klippa/terminera antennledare. "Tillverkning" känns lite mer som fabriksverksamhet (här tillverkas antenner (för försäljning)). I mina öron då alltså...
 
Jag har för mig att vi i Hemvärnet talade om att "bygga ledning" när det var fråga om att anordna en telefontrådsförbindelse genom terrängen. Inte för att det var fråga om att "bygga" nåt egentligen, men det var själva uttrycket. Språket utvecklas och invecklas ständigt, rent frånsett att det även kontamineras av inlån från andra språk. Jag skulle nog inte säga, att jag "bygger en dipol" om nån frågade vad jag höll på med uppe på en stege. Däremot kanske jag skulle säga "bygger en antenn" om nån kom på mig i verkstan med att linda en trafo, eller mäta/klippa/terminera antennledare. "Tillverkning" känns lite mer som fabriksverksamhet (här tillverkas antenner (för försäljning)). I mina öron då alltså...
Linjebyggnad brukar det kallas både inom militären och kraftdistribution.
 
Tur att det finns folk som säger till om man skriver eller säger, något språkligt eller tekniskt fel.

"Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta"

"Tillverkning" känns lite mer som fabriksverksamhet (här tillverkas antenner (för försäljning))

Man kan tala om tillverkning även när ett enda exemplar åstadkoms, ordet "prototyptillverkning" används ofta.
Linjebyggnad brukar det kallas både inom militären och kraftdistribution.
Av tradition brukar telefonlinjer och kraftledningar betraktas som "byggnadsverk" analogt med vägar.

Min far som var byggmästare talade om att man tillverkar en byggnadsdel eller komponent som t.ex. fönster och dörrar, medan man bygger huset med dessa delar.

Antennen kan betraktas som en komponent i radiotelegrafstationen, varför den tillverkas av radiokommissarien eller hans underställda personal.
 
Lite märkligt när mjukvarufolket säger "bygge" om sin senaste kompilering. Men det är väl en försvenskning av engelskans "build". Bygger man verkligen ett datorprogram kan man undra...
 
Håller med.
"Build" på engelska har en betydligt vidare mening än svenskans "bygga".
Det här är nog ett ytterligare inslag i svenskans allt tydligare närmande till engelskan.
 
Lite märkligt när mjukvarufolket säger "bygge" om sin senaste kompilering. Men det är väl en försvenskning av engelskans "build". Bygger man verkligen ett datorprogram kan man undra...
Ja, man sätter ihop olika programdelar till ett (ofta) exekverbart program (app). Jag vet inte om det finns något bättre uttryck för det. Oavsett det, så kommer "bygge" av programvara inte försvinna för det.
 
Riktiga programmerare "assemblerar och länkar"...
Nja...

Jag associerar assemblera med verktyget "assembler". Dvs. den funktion som skapar cpu/maskininstruktioner från assemblerkod (som ofta är ett mellansteg i ett "bygge"). I tidernas begynnelse var en assembler ofta det enda verktyget man hade (och kanske en länkare) för att skapa program. Som input hade man en källkodsfil skrivet med assemblerinstruktioner (specifikt för varje typ av cpu), från vilket assemblern genererade maskininstruktioner, som kunde laddas till cpu:n

Om man ska använda buzz-words, så har jag själv använt ordet "kompilera" mer än "bygge". Om ska vara petig är dock kompilering inte hela bygg-processen, Men jag antar det är högst subjektivt vilket ord man använder. Finns säkert något korrekt ord för detta.

Sedan behöver ett "bygge" inte innebära att man genererar maskinstruktioner för en cpu. Bygge kan även betyda att man skapar någon annan typ av programvarukomponent. Som i sin tur är en del av annat "bygge".

Diskussion om ordet "bygge" är korrekt eller inte, är dock inget problem för "de invigda". Beroende på vad man diskuterar, vet alla vad som menas. För icke programeringskunniga kanske det är ett större problem.
 
För att få en så entydig hantering av programmeringsterminologi som möjligt kan man med fördel, som brukligt, gå till den exakta tyskan.

Det följande bygger på Prof. Dr. Assmanns vid Technische Universität Dresden framställning.

Assembler-kodning är den lägsta form av abstraktion som fortfarande förekommer inom programmeringshantverket, och det är på funktioner realiserade i assembler som många (de flesta) högnivåspråk bygger på.


1692773551115.png


1692773964902.png
Ingenstans i dessa framställningar så används "Bau" så man kan med visst fog påstå att "bygga" när det gäller programmering har blivit en av många anglicismer i svenskan.
 
Last edited:
Nja...

Jag associerar assemblera med verktyget "assembler". Dvs. den funktion som skapar cpu/maskininstruktioner från assemblerkod (som ofta är ett mellansteg i ett "bygge"). I tidernas begynnelse var en assembler ofta det enda verktyget man hade (och kanske en länkare) för att skapa program. Som input hade man en källkodsfil skrivet med assemblerinstruktioner (specifikt för varje typ av cpu), från vilket assemblern genererade maskininstruktioner, som kunde laddas till cpu:n

Om man ska använda buzz-words, så har jag själv använt ordet "kompilera" mer än "bygge". Om ska vara petig är dock kompilering inte hela bygg-processen, Men jag antar det är högst subjektivt vilket ord man använder. Finns säkert något korrekt ord för detta.

Sedan behöver ett "bygge" inte innebära att man genererar maskinstruktioner för en cpu. Bygge kan även betyda att man skapar någon annan typ av programvarukomponent. Som i sin tur är en del av annat "bygge".

Diskussion om ordet "bygge" är korrekt eller inte, är dock inget problem för "de invigda". Beroende på vad man diskuterar, vet alla vad som menas. För icke programeringskunniga kanske det är ett större problem.
Jag tänker på programmering som ”bygge” snarare än ”skriva kod”. Känns mer strukturerat att bygga rutiner som är delar av det större programmet.
 
Där håller jag med.
När man ser programmet i sin färdiga form som en form av
"byggnadsverk" är ordet "bygga" relevant.

"Kodslaveri" kan på sitt sätt beskrivas som de forntida egyptiernas
stretande på pyramiderna, där varje enskild medarbetare (eller vad vi nu ska kalla dem) inte hade speciellt mycket koll på helheten, medan byggherren och arkitekten såg den, och därmed "byggde" pyramiden.

Programvaruarkitekten eller "systemprogrammeraren" ser helheten och utformar sedan modulerna eller byggstenarna vilka därefter "kodslavarna" tillverkar. Detta kännetecknar "top-down" arkitektur och programutveckling, där man först drar upp riktlinjerna för vad helheten ska uträtta och sedan bryter ner det i allt mindre undermoduler.

Att göra tvärt om, att börja med enskilda sub-program och sedan försöka foga ihop dem till en helhet har mycket mindre utsikt att lyckas. Dock finns det ett inslag av båda lägren i framgångsrika utvecklingsprojekt.
 
Jag brukar i bland kalla mig mjukvarukonstruktör, då blir bygga mjukvara lite mer naturligt.
 
Nu när ordet kod dök upp måste jag säga att jag retar mig på utrycket "koda telefonen" som verkar vara vedertaget för att knappa in en hänvisning eller vidarekoppling på jobbtelefonen...
 
Nu när ordet kod dök upp måste jag säga att jag retar mig på utrycket "koda telefonen" som verkar vara vedertaget för att knappa in en hänvisning eller vidarekoppling på jobbtelefonen...
Ja det låter som en konstig formulering. Det handlar väl i det läget om att "programmera" (typ instruera) telefonen att på egen hand vidta åtgärder när nåt speciellt händer (IF THEN). "Kod" är väl meddelanden som skyddas med nån form av kryptering (chiffer e.d.). Jag tycker Wikipedia har en rätt bra beskrivning av sådana aktiviteter.
 
"Kod" är väl meddelanden som skyddas med nån form av kryptering (chiffer e.d.). Jag tycker Wikipedia har en rätt bra beskrivning av sådana aktiviteter.
Man kan nog påstå att detta är en ytterligare "anglicism".

Det kommer nog ur det ganska vanliga bruket av "källkod", "objektkod" och "exekverbar kod" som steg i programutveckling, och det är ju i sin tur försvenskningar av "source code", "object code" samt "executable code".

Jag som själv är svårt "assembler-skadad" tenderar ofta att beskriva världen i sådana termer.

Som sagt,

”Varför använda sig av svåra främmande ord när det finns en adekvat inhemsk nomenklatur?"

Tillskrivet finansminister Gunnar Sträng
 
Gesundheitswiederherstellungsmittelzusammenmischungsverhältniskundiger lär ha varit adekvat inhemsk arisk nomenklatur för "apotekare", som inte fanns i den ariska ordboken. Lite tungt, kanske...
 
"Gesundheitswiederherstellungsmittelzusammenmischungsverhältniskundiger" är, kanske felaktigt, tillskrivet "järnkanslern", och föregriper därmed "Lingua Tertii Imperii" med nära ett halvsekel.

Dock är det ett utslag av strävan i Tyskland att renodla språket och i möjligaste mån hålla det rent från lånord. Något som jag minns från Dr. Roberts framställning i åk 8 är "der Briefumschlag" istället för " das Kuvert", även om båda förekom. Bruket ska ha härrört från tiden runt Tysklands enande.
 
Back
Top