Armens trådantenner

Sven.Erik

Active Member
Har ett vagt minne om att de som skötte radio i det militära hade en lång sladd som antenn med någon form av motstånd, magnet/järnbit eller liknande, som de kastade upp i närmsta gran för att få mottagning. För den normala hemmafixaren borde det inte alls vara svårt att bygga en liknande då för valfritt nät beroende då på längd på kabeln, men hur ser den ut/är kopplad i slutet av kabeln? (terminering/motstånd etc)
 
Last edited:
Har ett vagt minne om att de som skötte radio i det militära hade en lång sladd som antenn med någon form av motstånd, magnet/järnbit eller liknande, som de kastade upp i närmsta gran för att få mottagning. För den normala hemmafixaren borde det inte alls vara svårt att bygga en liknande då för valfritt nät beroende då på längd på kabeln, men hur ser den ut/är kopplad i slutet av kabeln? (terminering/motstånd etc)
Klumpen som man "kastade upp i närmsta gran" hette på militärspråk "kastlod" och satt fast i änden av en mycket tunn och stark lina som var uppvindad på en "kastrulle" (skämten om att hålla "kastrullen" i vänster hand var legio). Avsikten var att kastlodet skulle ta mark bortom granen sedan den passerat över lämplig gren så att man sedan kunde använda linan till att hissa upp själva antennen. Kastlodet hade alltså ingenting med antennens funktion att göra.
 
Det har funnits många olika sorters trådantenner i försvaret.
Från de ändmatade trådarna till 2W Br m/40 och Ra200,
till "Hallén-antennerna" som togs fram för Ra120-serien och
fortfarande används som Riktantenn 237.

1695134463495.png

Det som sitter efter antennwiren är seriekondensatorer som ger antennen
sitt stora frekvensområde 30-80 MHz utan något annat avstämningsnät.

Konstruktionen skapades i slutet av 40-talet av den store Erik Hallén, då nybliven professor i elektromagnetism på KTH med assistans av en annan känd antennprofil, Erland Cassel SM5FS som sedermera konstruerade hos Allgon och Philips.
 

Attachments

  • 1695134193664.png
    1695134193664.png
    291,3 KB · Views: 23
Detta är en helt annan utvecklinglinje; en ändmatad 1/2-vågsantenn.
Genom den höga matningsimpedansen så minskar kravet något på jordplanet, men till priset
av att den behöver anpassas till använd frekvens.
 
Övningarna med kastrull(e) och kastlod var de enda där användning av hjälmen var påtagligt nödvändig, såvitt jag kan minnas. Det var svårt i början att kasta med nån sorts precision...

Trådantenner för VHF har jag sluppit ifrån, det var mest discone-antenner eller sprötdipoler. För HF användes inom hemvärnet (ännu idag) några olika, men den som är enklast att använda med ALE (som innebär täta frekvensbyten ibland) är deras TFD (TF2D), den så kallade FRA-antennen. Den är ju mer än bara tråd, iofs, men mest tråd.
 
Det har funnits många olika sorters trådantenner i försvaret.
Från de ändmatade trådarna till 2W Br m/40 och Ra200,
till "Hallén-antennerna" som togs fram för Ra120-serien och
fortfarande används som Riktantenn 237.

View attachment 10752

Det som sitter efter antennwiren är seriekondensatorer som ger antennen
sitt stora frekvensområde 30-80 MHz utan något annat avstämningsnät.

Konstruktionen skapades i slutet av 40-talet av den store Erik Hallén, då nybliven professor i elektromagnetism på KTH med assistans av en annan känd antennprofil, Erland Cassel SM5FS som sedermera konstruerade hos Allgon och Philips.
Ligger en sådan i garaget :), har aldrig provat den.
 
Kastlodet försvann ofta och fick då erättas av en skiftnyckel som man lånade från den verktygssats som ingick i Radiopersonterrängbil 915. Det hotades alltid med att man var ersättningskyldig för bortkastade kastlod.
//QRP

kastlod.jpg
 
Vem behöver fiender när det finns kastlod och högantenner?

Det är ju inte första gången en har misslyckats med ett kast eller att det rasat spröt från antennen ...
 
När jag på repmöte blev telegrafist användes tunn polysplitlina som civilt säljs som hushållssnöre istället för kastrullen. Det var en grön plastburk med ett väl avrundat hål mitt i locket som huserade polysplit-nystanet. Linan togs från mitten av nystanet ut genom hålet, var engångs och förpassades till tältkaminen efter rivning. På ett repmöte var kollegan fantom på att kasta lod, nästan varje gång seglade lodet över en talltopp och gav kanonsignaler till motstationerna. Jag lärde mig aldrig den tekniken...
/Jan
 
Rohde&Schwarz "trådloggar" var riktiga doningar.
En sådan med 2 MHz undre gränsfrekvens är ganska stor.

1695327629660.png
En tidigare arbetsgivare blev erbjuden två sådana av Flygvapnet 1988.
Tyvärr fanns det inte några möjligheter att anlägga några nya sådana, varken i Karlsborg eller Grimeton.
 
"Bassängantenn" = "Erdebene Kurzwellen-Sende-Steilstrahlantenne".
"NVIS-antenn" med modernt språkbruk.

1695328201681.png
 
Man kan låta Google Translate ge en "hint":

"Kortvågsantenn som sänder brant strålning på marknivå"

Varje ord för sig:

Erdebene = i marknivån
Kurzwellen = ganska självklart :)
Sende = för sändning
Steilstrahlantenne = antenn med hög strålningvinkel

Hela konceptet har sina rötter från Kalla Krigets höjdpunkt, när
militärerna planerade för att kunna vinna ett kärnvapenkrig.
Då kom man fram till att inga vanliga uppstickande antenner skulle finnas kvar oskadda, och att NVIS skulle bli det dominerande arbetssättet.
Genom att göra en avstämd kavitet med en elektrod över en urgröpning i marken som kläddes med koppar invändigt åstadkom man en antenn som inte sticker upp och som dessutom är ganska okänslig för EMP. Verkningsgraden var enstaka procent, men ansågs tillräcklig.

Hela konceptet beskrevs av Dr. Axel Stark från Rohde&Schwarz vid en FMV "Antenndag", 1984 har jag för mig.

I mer modern tid har liknande konstruktioner använts för NVIS-antenner på örlogsfartyg av "stealth-typ". Ifall de fungerar är en mer öppen fråga...
 
Misstänkte det var sådana överväganden ...

Kanske finns utrymme föe experiment om man har pool på tomten ;)
 
Så om jag fattade det hela korrekt användes alltså ett ledande material (koppar/aluminium) som en slags matta som man klär hela bassängen med som då i sin tur var kopplad till jord? Min tyska är lite ringrostig, har inte använt den sedan gymnasiet (Huu, det blir dyrt idag även om det är folie)

2.20m djup
67m lång
ca 32,2m bred
 
Last edited:
Om längd och djupmåtten delas med 10 så är det rätt.
Dock blir det dyrt oavsett.

Kombinationen trådar + kopparklätt hålrum + antennanpassningsenhet
utgör en avstämd krets som strålar ut en, ganska liten, del av den tillförda energin.
 
Om längd och djupmåtten delas med 10 så är det rätt.
Dock blir det dyrt oavsett.

Kombinationen trådar + kopparklätt hålrum + antennanpassningsenhet
utgör en avstämd krets som strålar ut en, ganska liten, del av den tillförda energin.
ja, det förändrar en del att dela dem måtten med 10 :)

Inbillar mig nog, men själva antennen ser inte jättesvår att bygga, bortsett då för pengarna som behövs för materialet & hårdvaran. I teorin tror jag en stor rektangulär plastpool, beklädd med klistrad folie skulle eventuellt kunna vara "good enough" och en bra början. Dessutom för att täcka fler frekvenser skulle jag nog försöka med ytterligare ett lager med trådar (skulle läsa på om det ens vore möjligt) för att täcka ett större frekvensområde
 
Last edited:
Back
Top