Att ta emot TV2

Den uppmärksamme hittar bilder från tornresningen i Grimeton, samt även av nycklingsreläerna till alternatorn. Även Flettners rotorseglare Buckau finns i bild.

Sedan ser man att "foliehattar" har äldre anor än man tror.

TV-2 tillsatserna från Servex fick en kortvarig popularitet.

1717955674737.png

Det var bättre förr...
 
Last edited:
Allt upprepades sedan när digitalboxarna kom. "Robertboxen" för marksända nätet och diverse andra för paraboler och IP-teve.
Minns inte riktigt hur lång tid det tog för en rörbestyckad dumburk att vakna till liv men i stort sett alla digitalboxar tog avsevärt
längre tid. Minns en box för marksända nätet jag köpte till sommarstugan. Där var det 12V-el som stod till buds = måste vara
strömsnålt. Upptäckte att det enda av vikt som fjärrkontrollens av/på-funktion gjorde var att tända och släcka en röd lysdiod på fronten.
Ja, bilden försvann också vid "stand by". Men boxen drog precis lika mycket ström oavsett av eller på. Det fick bli en sladdströmbrytare
som bröt helt och man fick leva med "rörkänsla" vid påslaget.


Missa inte det spännande "På jakt efter TV2":
 
Det var mycket bilder från Rf i Farsta på R&S dopplerpejlen.
En av de utsända "teknikerna från Televerket" verkade mycket bekant,
kan ha jobbat på Rof Öa "när det begav sig".

Tänk bara att man kunde ringa till Televerket och få hjälp med
både störningar och dålig mottagning om man hade betalt licens.
En viss skillnad mot idag...
 
När jag började på "Televerkets Frekvensförvaltning" i Sundsvall 1987 var den omnämnde Evert Rhudin chef där...
 
Jag kommer osökt att tänka på den gamle TV-reparatören på Gotland som självsäkert förklarade det här med VHF och UHF.

VHF = Vanligt hål för antenn.
UHF = Underligt hål för antenn

På bandkabeltiden var nämligen stiften för det nya UHF intaget vinklade 90 grader!
 
Det måste ha funnits byggbeskrivningar på TV2-tillsatser. I R&T kanske? Jag byggde en som fungerade utmärkt i många år. Jag hittade den nu i "braattha"-lådan. Den innehåller ju 3 st 40237-trissor och fina trimrar :).
 

Attachments

  • TVkonverter.jpg
    TVkonverter.jpg
    1,7 MB · Views: 21
Har aldrig hört att det skulle fram till införandet av Tv2 1961, skulle varit olagligt med UHF-mottagare. 4CB96BF9-5BE6-4CAC-AADC-13FD80EE9CC6.jpeg
 
Det som var "olagligt" verkar vara att det såldes apparater
som saknade UHF-kanalväljare och påstods vara "förberedda".
Dock var de S-märkta utan denna, och eftermontering hade gjort
S-märkningen ogiltig.

Den Luma 23" TV som familjen skaffade 1967 i god tid innan TV2 införandet
hade en UHF-kanalväljare inmonterad från början, så den var redan godkänd.
 
Har det någonsin funnits några restriktioner vad man som svensk får ta emot? I USA fick man inte sälja mottagare som kunde ta emot mobiltelefoni på den analoga tiden. Förut fick radioamatörer skiva på något för att intyga att man inte skulle vidarebefordra sådant man råkat höra. Men vad gällde för kreti & pleti som inte skrivit under något?

Jag tror att FCC i USA införde ett krav att från ett visst årtal var man tvungen att kunna ta emot UHF. Kanske såg man en risk att tillverkarna skulle snåla in på UHF för att ligga bra till i prisracet på marknaden. Det blev säkert proppfullt snabbt på VHF och då ville väl FCC styra över till UHF.

Hos min farmor och farfar stod länge en gammal svartvit apparat med enbart VHF. På bakstycket fanns ett runt streckat område som väl var menat att sågas upp för att en UHF-ratt skulle sticka ut. Frågan är då om man missat S-märkningen eller om det kan ha varit så att apparaten var S-märkt med ett kompletteringskit som redan fanns. Tunga frågor som vi säkert aldrig får svar på. Minns inte ens vad det var för fabrikat på apparaten. Att jag minns detaljen om kanalväljaren beror på att den lille (pre-UKE) redan då var nyfiken på apparaters innehåll och beväpnad med en skruvmejsel smög upp på övervåningen och beskådade innanmätet.
 
Jag misstänker att denna gamla apparat var tysktillverkad.
Där försågs apparaterna med möjligheten att montera in UHF i efterhand
under en period på 60-talet, men jag är rätt övertygad att denna modifieringssats
inte såldes i SM.
I USA tog VHF-kanalerna slut ganska tidigt, så redan på 50-talet började reguljära
UHF-sändningar med början i storstadområdena.

Radioreglementets krav på "secrecy of communications" gäller i princip alla, och stod
tidigare i villkoren för rundradiolicens som återgavs sist i telefonkatalogen, jämte
"Om kriget kommer".

I SM har man dock aldrig begränsat vilka frekvensområden som "publikum" får ha mottagare för. T.ex. i OZ och DL fick man endast ha VHF/UHF mottagare som täckte rundradio och amatörbanden utan särskilt tillstånd.

När det gällde DL så uppstod en "svart marknad" för kabel-TV tuners vilka täckte 47-900 MHz i ett svep under 1970-talet. De salufördes som "Eingangsteil für Spektrumanalysatore" i den mindre nogräknade fackpressen.

Man kan bara spekulera i vad som hände den som trotsade förbudet och använde en sådan tuner och blev upptäckt. Möjligen fick vederbörande besök av en Fernmeldeoberinspektor som konfiskerade das Gerät samt överlämnade ett bötesföreläggande.
 
Har det någonsin funnits några restriktioner vad man som svensk får ta emot? I USA fick man inte sälja mottagare som kunde ta emot mobiltelefoni på den analoga tiden. Förut fick radioamatörer skiva på något för att intyga att man inte skulle vidarebefordra sådant man råkat höra. Men vad gällde för kreti & pleti som inte skrivit under något?

Jag tror att FCC i USA införde ett krav att från ett visst årtal var man tvungen att kunna ta emot UHF. Kanske såg man en risk att tillverkarna skulle snåla in på UHF för att ligga bra till i prisracet på marknaden. Det blev säkert proppfullt snabbt på VHF och då ville väl FCC styra över till UHF.

Hos min farmor och farfar stod länge en gammal svartvit apparat med enbart VHF. På bakstycket fanns ett runt streckat område som väl var menat att sågas upp för att en UHF-ratt skulle sticka ut. Frågan är då om man missat S-märkningen eller om det kan ha varit så att apparaten var S-märkt med ett kompletteringskit som redan fanns. Tunga frågor som vi säkert aldrig får svar på. Minns inte ens vad det var för fabrikat på apparaten. Att jag minns detaljen om kanalväljaren beror på att den lille (pre-UKE) redan då var nyfiken på apparaters innehåll och beväpnad med en skruvmejsel smög upp på övervåningen och beskådade innanmätet.

Hmm.... radar från polispistolerna var väl sånt man inte fick ta emot.... när de användes..
 
Det var "radarvarnarfunktionen" som var olaglig, inte mottagaren i sig.
Man kunde ha en separat mottagare för 8-12 GHz så länge som man inte använde den
för att ta emot polisens radarfartmätare.
 
I USA tog VHF-kanalerna slut ganska tidigt, så redan på 50-talet började reguljära
UHF-sändningar med början i storstadområdena.

USA har ju haft en helt annan tv-kultur än oss i Europa. Jag har själv lite dålig koll men som jag har fattat det så har kanalnumret (frekvensen) haft en stor betydelse för stationernas marknadsföring. Och att sända på en VHF-frekvens lär har varit stor status.
 
En f.d. kollega berättade en anekdot om hur han en gång blev stoppad av polisen som trodde att han hade en radarvarnare i bilen. Nu var det visst bara några kassett band som låg bakom vindrutan.

-Vet du vad en radarvarnare är för något?
- Nej ingen aning.
-Ja , då får du åka
-Tack.

Nu hör det till saken att han hade jobbat i flera år med JAS:ens motmedelsystem så troligen var han väl insatt i ämnet men insåg att det nog här var bäst att spela dum.:)
 
1) Ibland är det bättre att vara tyst och verka dum än att öppna munnen och bevisa det ...
2) Att vara dum är lite som att vara död, man vet det inte själv men alla andra vet ...
enligt okända tänkare.
/p-a
 
USA har ju haft en helt annan tv-kultur än oss i Europa. Jag har själv lite dålig koll men som jag har fattat det så har kanalnumret (frekvensen) haft en stor betydelse för stationernas marknadsföring. Och att sända på en VHF-frekvens lär har varit stor status.
Eftersom alla etermedia i USA är kommersiella* (nåväl, med något undantag) så är
lyssnar/tittarunderlag och täckningsområden av största betydelse, då det styr hur stora
annons- eller sponsorintäkter man kan få in.

Det krävs betydligt flera UHF-siter för att få ett givet täckningsområde, så om man kan få större yttäckning genom att använda lägre frekvensband tar man emot detta tacksamt.

* Att tala om "tv-kultur" i USA kan i bästa fall betecknas som en "grov överdrift".
Vi äldre anar inte hur tacksamma vi ska vara för att ha sluppit kommersiella etermedia så pass länge.
 
Back
Top