Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Note: This feature may not be available in some browsers.
Har det någonsin funnits några restriktioner vad man som svensk får ta emot? I USA fick man inte sälja mottagare som kunde ta emot mobiltelefoni på den analoga tiden. Förut fick radioamatörer skiva på något för att intyga att man inte skulle vidarebefordra sådant man råkat höra. Men vad gällde för kreti & pleti som inte skrivit under något?
Jag tror att FCC i USA införde ett krav att från ett visst årtal var man tvungen att kunna ta emot UHF. Kanske såg man en risk att tillverkarna skulle snåla in på UHF för att ligga bra till i prisracet på marknaden. Det blev säkert proppfullt snabbt på VHF och då ville väl FCC styra över till UHF.
Hos min farmor och farfar stod länge en gammal svartvit apparat med enbart VHF. På bakstycket fanns ett runt streckat område som väl var menat att sågas upp för att en UHF-ratt skulle sticka ut. Frågan är då om man missat S-märkningen eller om det kan ha varit så att apparaten var S-märkt med ett kompletteringskit som redan fanns. Tunga frågor som vi säkert aldrig får svar på. Minns inte ens vad det var för fabrikat på apparaten. Att jag minns detaljen om kanalväljaren beror på att den lille (pre-UKE) redan då var nyfiken på apparaters innehåll och beväpnad med en skruvmejsel smög upp på övervåningen och beskådade innanmätet.
I USA tog VHF-kanalerna slut ganska tidigt, så redan på 50-talet började reguljära
UHF-sändningar med början i storstadområdena.
Eftersom alla etermedia i USA är kommersiella* (nåväl, med något undantag) så ärUSA har ju haft en helt annan tv-kultur än oss i Europa. Jag har själv lite dålig koll men som jag har fattat det så har kanalnumret (frekvensen) haft en stor betydelse för stationernas marknadsföring. Och att sända på en VHF-frekvens lär har varit stor status.