Auto-AT för stege?
- Thread starter SE5X
- Start date
Jag rekommenderar en chokebalun framför järnkärnebalun. Då slipper man vara ängslig för att "krossa" kärnan med för hög effekt.
Men jag ska erkänna att jag just nu provar en "järnkärnebalun". Den är på 2,5 kW och jag kör aldrig mer äm 400 watt så det känns som jag har marginal! He!
Rent tekniskt fungerar den lika bra som chokebalunen.
Nej, jag har inte hört talas om en automatisk avstämmare med balanserad, symmetrisk utgång. Men den går alldeles säkert att bygga. Med 2 stegmotorer kan man fjärrstyra de 2 gangade rullspolarna med den ena motorn och vridkondesatorn med den andra motorn. Sen är ju inte steget långt att helautomatisera den avstämmaren. Vem blir först att bygga en sådan?
Jag lovar att skriva om den om Du inte vill själv! En sådant bygge är bästa stoff för en artikel!
I princip kan Du ju använda vilken ATU som helst i balanserat system bara Du ser till att HF-mässigt isolera antenn, stege och avstämmaren från någon form av jord.
Det gör man enklast med en chokebalun efter sändaren direkt före avstämmaren. Enda frågetecknat är ju att de allra flesta avstämmarna, båda manuella och automatiska, är osymmetriskt uppbyggda och det kan ju påverka balansen ogynnsamt. Den ena sidan i den balanserade utgången blir ju då apparatlådan som i sin tur omsluter den andra sidan av den balanserade utgången. Det känns och låter väldigt ogynnsamt. I högsta grad osymmetriskt! Men kanske dags att mäta och kolla?
Men Du kommer ju under alla omständigheter åt en lösning med låga förluster med stegmataren då det gäller att överföra energin till antennen.
Tore SM7CBS
Men jag ska erkänna att jag just nu provar en "järnkärnebalun". Den är på 2,5 kW och jag kör aldrig mer äm 400 watt så det känns som jag har marginal! He!
Rent tekniskt fungerar den lika bra som chokebalunen.
Nej, jag har inte hört talas om en automatisk avstämmare med balanserad, symmetrisk utgång. Men den går alldeles säkert att bygga. Med 2 stegmotorer kan man fjärrstyra de 2 gangade rullspolarna med den ena motorn och vridkondesatorn med den andra motorn. Sen är ju inte steget långt att helautomatisera den avstämmaren. Vem blir först att bygga en sådan?
Jag lovar att skriva om den om Du inte vill själv! En sådant bygge är bästa stoff för en artikel!
I princip kan Du ju använda vilken ATU som helst i balanserat system bara Du ser till att HF-mässigt isolera antenn, stege och avstämmaren från någon form av jord.
Det gör man enklast med en chokebalun efter sändaren direkt före avstämmaren. Enda frågetecknat är ju att de allra flesta avstämmarna, båda manuella och automatiska, är osymmetriskt uppbyggda och det kan ju påverka balansen ogynnsamt. Den ena sidan i den balanserade utgången blir ju då apparatlådan som i sin tur omsluter den andra sidan av den balanserade utgången. Det känns och låter väldigt ogynnsamt. I högsta grad osymmetriskt! Men kanske dags att mäta och kolla?
Men Du kommer ju under alla omständigheter åt en lösning med låga förluster med stegmataren då det gäller att överföra energin till antennen.
Tore SM7CBS
Du som redan har en ATU kan ju prova genom att göra om koaxmataren mellan sändaren och ATU:n till en chokebalun. Ska Du inkludera 80 meter och uppåt bör den vara ca 5 meter lång och du rullar upp den på något isolerat rör av något slag. Papptub, VVS-rör eller liknande passar och diametern är okritisk. Men den har du åstadkommit balanserad utgång på 50 ohm. Där ansluter Du nu ATU:n och i koaxkontaken på utgången sätter Du stegens ena banankontakt och den andra banankontakten sätter du via en krokodilklämma till det nu hf-mässigt "ojordade" chassiet. Efter avstämmning ska Du nu ha låg "knasternivå" och inga störningar i dina och grannarnas elektroniska apparater (om du haft det tidigare). Då har Du sannolikt bra balans. Stör Du vid sändning blev det sannolikt inte bra balans i systemet. Men under alla omständigheter slipper Du förlusterna i koaxen.
Tore / SM7CBS
Tore / SM7CBS
SM4FPD
Well-Known Member
AH-4 är ju till skillnad mot andra automatiska antennavstämmare i det närmaste passiv när den har gjort jobbet.
Eleketronik, CPU antennanalysatorkretsar etc är bortkopplade. Därför tål den väl at köras "flytande".
Under avstämning får den bara 10 Watt och internt finns -10 dB så avstämmningen sker med en Watt.
Man kan göra en strömbalun på matande koax och en på manöversladden, exvis 10 - 20 varv, diamter 10 cm, på vardera kabeln nära AH-4, eller ännu helre lindad på ferriter.
Man kan även använda en balun efter AH-4 men då måste den ju hantera ett stort impedansområde, vilket de felsta baluner klarar bra, likt vanliga trasfos gör.
de
Roy
SM4FPD
Eleketronik, CPU antennanalysatorkretsar etc är bortkopplade. Därför tål den väl at köras "flytande".
Under avstämning får den bara 10 Watt och internt finns -10 dB så avstämmningen sker med en Watt.
Man kan göra en strömbalun på matande koax och en på manöversladden, exvis 10 - 20 varv, diamter 10 cm, på vardera kabeln nära AH-4, eller ännu helre lindad på ferriter.
Man kan även använda en balun efter AH-4 men då måste den ju hantera ett stort impedansområde, vilket de felsta baluner klarar bra, likt vanliga trasfos gör.
de
Roy
SM4FPD
Hejsan alla!
Jag undrar om Du Kai, SM0RCL, har kollat balansen i stegen då Du kör på det sätt Du beskriver?
Det är klart att Du kan avstämma och har låga förluster men stegen strålar förmodligen och du riskerar störningar, både på ut- och insignaler pga obalans.
Sätter du en 1:1 balun före AH4-an så fixar Du normalt sett obalansen och minskar störningsrisken. Precis på det sätt som Roy, SM4FPD, beskriver ovan.
Som Du, SE5X, beskriver det så fungerar också avstämningen och Du har låga förluster i stegmataren. Du kan mycket väl ha god balans också.
Däremot känner jag tveksamhet att använda en 1:4-balun efter avstämmaren. Den är ju vanligtvis beräknad för omsättning från 50 till 200 ohm och vad händer då den ska omsätta t ex från 1000 till 4000 ohm som mycket väl kan inträffa då Du använder samma antenn med stegmatare på flera band? AH4 klarar ju naturligtvis att ta ner 1000 ohm till 50 ohm men hur "feldimensionerad" kan en balun vara innan det blir värme och förluster? Och hur mycket förluster?
Balunen är ju beräknad för 50 till 200 ohm men hanterar i exemplet 1000 till 4000 ohm. Man brukar kalla dessa baluner för bredbandsbaluner men det är då det gäller frekvensområde, ej impedansomsättningar vid fasta varvtal på lindningarna. Den ska troligen lindas med andra varvtal vid högre impedansomsättningar än vid lägre. Det vore intressant om någon kan berätta mer om detta. På ESR:s hemsida har SM6ENK skrivit om detta i sin mytlista. Kolla gärna där.
Personligen använder jag alltid en 1:1 chokebalun före matchboxen och dess enda uppgift blir då att skapa balans och matchboxen tar hand om impedansomsättningen. På det sättet slipper man det "okända" problemet ovan.
Min loop är ca 90 meter i omkrets och stegen är 18 meter lång. Matningsimpedansen ligger in närheten av 150 ohm och stegens nedre ände har jag mätt den till ca 2800 ohm på CW-delen på 80-metersbandet. Så att höga impedanser kan uppträda får man räkna med om man ska använda antennen för flera band.
Trevlig midsommar alla!
Tore SM7CBS
Jag undrar om Du Kai, SM0RCL, har kollat balansen i stegen då Du kör på det sätt Du beskriver?
Det är klart att Du kan avstämma och har låga förluster men stegen strålar förmodligen och du riskerar störningar, både på ut- och insignaler pga obalans.
Sätter du en 1:1 balun före AH4-an så fixar Du normalt sett obalansen och minskar störningsrisken. Precis på det sätt som Roy, SM4FPD, beskriver ovan.
Som Du, SE5X, beskriver det så fungerar också avstämningen och Du har låga förluster i stegmataren. Du kan mycket väl ha god balans också.
Däremot känner jag tveksamhet att använda en 1:4-balun efter avstämmaren. Den är ju vanligtvis beräknad för omsättning från 50 till 200 ohm och vad händer då den ska omsätta t ex från 1000 till 4000 ohm som mycket väl kan inträffa då Du använder samma antenn med stegmatare på flera band? AH4 klarar ju naturligtvis att ta ner 1000 ohm till 50 ohm men hur "feldimensionerad" kan en balun vara innan det blir värme och förluster? Och hur mycket förluster?
Balunen är ju beräknad för 50 till 200 ohm men hanterar i exemplet 1000 till 4000 ohm. Man brukar kalla dessa baluner för bredbandsbaluner men det är då det gäller frekvensområde, ej impedansomsättningar vid fasta varvtal på lindningarna. Den ska troligen lindas med andra varvtal vid högre impedansomsättningar än vid lägre. Det vore intressant om någon kan berätta mer om detta. På ESR:s hemsida har SM6ENK skrivit om detta i sin mytlista. Kolla gärna där.
Personligen använder jag alltid en 1:1 chokebalun före matchboxen och dess enda uppgift blir då att skapa balans och matchboxen tar hand om impedansomsättningen. På det sättet slipper man det "okända" problemet ovan.
Min loop är ca 90 meter i omkrets och stegen är 18 meter lång. Matningsimpedansen ligger in närheten av 150 ohm och stegens nedre ände har jag mätt den till ca 2800 ohm på CW-delen på 80-metersbandet. Så att höga impedanser kan uppträda får man räkna med om man ska använda antennen för flera band.
Trevlig midsommar alla!
Tore SM7CBS
Last edited:
För att exemplifiera hur jag menar med "feldimensionerad" balun kan man tänka sig en vanlig 50Hz AC-transformator på 230V in och 920 V ut. Den omsätter ju 4 gånger.
Om vi nu tänker oss en annan 50Hz AC-transformator byggd för 2300V in och 9200 V ut så har den ju också en omsättning på på 4 gånger.
Den senare transformatorn kan ju användas för att få ut önskade 920 V ut då jag matar med 230v in eftersom omsättningen är 1:4.
Men hur funkar det?? Den är ju beräknad för 2300V in och jag ansluter bara 230V! Vad händer då vi belastar sekundären? Verkningsgrad?? Förluster??
Man kan ju tänka sig det omvända också. En transformator för 23 v in och 92 v ut. Den har ju också 1:4 i omsättning och den kommer sannolikt att bli väldigt varm(förluster) om vi sätter 230v in på den! Även obelastad! He!
Tänker jag rätt? Kommentarer?
Tore SM7CBS
Om vi nu tänker oss en annan 50Hz AC-transformator byggd för 2300V in och 9200 V ut så har den ju också en omsättning på på 4 gånger.
Den senare transformatorn kan ju användas för att få ut önskade 920 V ut då jag matar med 230v in eftersom omsättningen är 1:4.
Men hur funkar det?? Den är ju beräknad för 2300V in och jag ansluter bara 230V! Vad händer då vi belastar sekundären? Verkningsgrad?? Förluster??
Man kan ju tänka sig det omvända också. En transformator för 23 v in och 92 v ut. Den har ju också 1:4 i omsättning och den kommer sannolikt att bli väldigt varm(förluster) om vi sätter 230v in på den! Även obelastad! He!
Tänker jag rätt? Kommentarer?
Tore SM7CBS
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Transformatorer, både för låga och höga frekvenser, dimensioneras efter samma principer.
Det är den maximala flödestätheten i kärnan och storleken av primärinduktansen ("magnetiseringsinduktansen") som kommer att avgöra resultatet. Dessa båda storheter är dessutom relaterade.
Om man överskrider den maximala flödestätheten genom att ha för liten primärinduktans eller för få varv i primärlindningen för en given primärspänning uppstår det
mättning och förluster i kärnan. Dessutom kommer det att flyta en stor ström genom primärlindningen.
När man däremot använder en transformator för lägre spänningar och impedanser än den är konstruerad för kommer man att få lägre tomgångsförluster i kärnan, men högre förluster i belastat tillstånd genom att resistansen i lindningarna är högre. Lagom är som bekant bäst...
Huvudorsaken till att "baluner" blir ett sådant besvärligt problem är att man önskar täcka ett stort frekvensområde, ofta mer än 10:1. Då går det åt många varv för att få en tillräcklig primärinduktans
på låga frekvenser, men sedan kommer den stora induktansens egenkapacitans och fasvridning att försämra transformatorns egenskaper på höga frekvenser.
Ska man dessutom anpassa till höga impedansnivåer kommer kapacitanserna att få en ännu större inverkan. Kärnmaterialets egenskaper ändrar sig även med frekvensen.
Det är bl.a. av dessa orsaker som "avstämbara anpassare" med linkkopplade spolar, rullspolar och vridkondensatorer blir en så bra lösning. Då kan man helt enkelt låta strökapacitanser/-induktanser absorberas i de variabla elementen, och man slipper kärnmaterial i transformatorerna vars egenskaper är svåra att modellera.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Det är den maximala flödestätheten i kärnan och storleken av primärinduktansen ("magnetiseringsinduktansen") som kommer att avgöra resultatet. Dessa båda storheter är dessutom relaterade.
Om man överskrider den maximala flödestätheten genom att ha för liten primärinduktans eller för få varv i primärlindningen för en given primärspänning uppstår det
mättning och förluster i kärnan. Dessutom kommer det att flyta en stor ström genom primärlindningen.
När man däremot använder en transformator för lägre spänningar och impedanser än den är konstruerad för kommer man att få lägre tomgångsförluster i kärnan, men högre förluster i belastat tillstånd genom att resistansen i lindningarna är högre. Lagom är som bekant bäst...
Huvudorsaken till att "baluner" blir ett sådant besvärligt problem är att man önskar täcka ett stort frekvensområde, ofta mer än 10:1. Då går det åt många varv för att få en tillräcklig primärinduktans
på låga frekvenser, men sedan kommer den stora induktansens egenkapacitans och fasvridning att försämra transformatorns egenskaper på höga frekvenser.
Ska man dessutom anpassa till höga impedansnivåer kommer kapacitanserna att få en ännu större inverkan. Kärnmaterialets egenskaper ändrar sig även med frekvensen.
Det är bl.a. av dessa orsaker som "avstämbara anpassare" med linkkopplade spolar, rullspolar och vridkondensatorer blir en så bra lösning. Då kan man helt enkelt låta strökapacitanser/-induktanser absorberas i de variabla elementen, och man slipper kärnmaterial i transformatorerna vars egenskaper är svåra att modellera.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM4FPD
Well-Known Member
SM4INV, jag skrev att alternativet är att sätta en balun efter AH-4 i min förra text.
Att ha strömbalun före AH-4 på koax och manöverledning samt balun efter är helt ok.
En balun har större område än man tror, liksom vanliga transformatorer.
En 230 Volt trafo i 100 W klassen fungerar utmärkt vid 1 mV som mikrofontrafo. Så myten att en transformator bara klarar den spänning den är stämplad för håller jag inte med om.
Däremot kan man kanske liten gå upp i spänning på en 220 Volts trafo. Att jämför bredbandiga järntransformatorer för LF, 20 - 20 000 Hz och 50 Hz med baluner, nej..... Själv har jag använt mikrofontrafos som är avsedda för 1 - 10 mV vid 10 - 25 Volt utan prblm.
En HF balun klarar dock mer än man tror, många kör vanlig 50 Ohm till 200 OHm efter en antennavstämmare och jag har då aldrig hört talas om att den går hädan. Däremot bör man kanske ligga en nära vad den är avsedd för.
De
Roy
SM4FPD
Att ha strömbalun före AH-4 på koax och manöverledning samt balun efter är helt ok.
En balun har större område än man tror, liksom vanliga transformatorer.
En 230 Volt trafo i 100 W klassen fungerar utmärkt vid 1 mV som mikrofontrafo. Så myten att en transformator bara klarar den spänning den är stämplad för håller jag inte med om.
Däremot kan man kanske liten gå upp i spänning på en 220 Volts trafo. Att jämför bredbandiga järntransformatorer för LF, 20 - 20 000 Hz och 50 Hz med baluner, nej..... Själv har jag använt mikrofontrafos som är avsedda för 1 - 10 mV vid 10 - 25 Volt utan prblm.
En HF balun klarar dock mer än man tror, många kör vanlig 50 Ohm till 200 OHm efter en antennavstämmare och jag har då aldrig hört talas om att den går hädan. Däremot bör man kanske ligga en nära vad den är avsedd för.
De
Roy
SM4FPD