Automatisk avstämmare
- Thread starter SM0UAN
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
Det "hivades" stora mängder fartygsradio under andra halvan av 90-talet inför GMDSS-införandet. Alla "telegrafibåtars" och även "dispensbåtars" stationer skulle bytas ut, och andrahandsvärdet var i princip = 0. Även ganska nya grejor, som Sailor T-1127 och
SRT STR900-serien åkte ut från i synnerhet Östersjö-tonnaget.
Fick en nästan komplett STR950 från en Finlandsfärja 1996 eller 1997 när de satsat på Sailor gränsvågsstationer i stället.
Bröderna Thrane gick inte direkt back på DSC-utbyggnaden i Norden, man hade fått statsstöd för utvecklingen av både hårdvara och mjukvara i landsystemen, men tog rejält betalt ändå. I Norge hade Teledirektoratet köpt ett minidatorbaserat MF och VHF DSC-system från dem "för ett u-lands statsbudget", och samma systemlösning offererades till Sverige och Finland.
Min dåvarande chef, SM6DXK(SK), tyckte det var på tok för dyrt och for över till Søborg
och lyckades få ner priset betydligt. Dock var systemet rätt oflexibelt, så det byggdes aldrig ut i full skala. När kustradion reorganiserades 1992-94 inför avvecklingarna av SAH och SAG så ersattes T&T-systemet med ett nyutvecklat integrerat system från Garex i Norge där DSC-programvara från Standard Radio användes vilken utvecklats för STR2000.
SRT STR900-serien åkte ut från i synnerhet Östersjö-tonnaget.
Fick en nästan komplett STR950 från en Finlandsfärja 1996 eller 1997 när de satsat på Sailor gränsvågsstationer i stället.
Bröderna Thrane gick inte direkt back på DSC-utbyggnaden i Norden, man hade fått statsstöd för utvecklingen av både hårdvara och mjukvara i landsystemen, men tog rejält betalt ändå. I Norge hade Teledirektoratet köpt ett minidatorbaserat MF och VHF DSC-system från dem "för ett u-lands statsbudget", och samma systemlösning offererades till Sverige och Finland.
Min dåvarande chef, SM6DXK(SK), tyckte det var på tok för dyrt och for över till Søborg
och lyckades få ner priset betydligt. Dock var systemet rätt oflexibelt, så det byggdes aldrig ut i full skala. När kustradion reorganiserades 1992-94 inför avvecklingarna av SAH och SAG så ersattes T&T-systemet med ett nyutvecklat integrerat system från Garex i Norge där DSC-programvara från Standard Radio användes vilken utvecklats för STR2000.
När jag tänker på saken har jag nog bara sett en TT-3420 DSC-installation; i Radio Hollands utställningsmonter på ett RTCM-årsmöte 1990 eller 1993.
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Man slås av vilket "släkttycke" det fanns mellan generationerna och fabrikaten av japansk fartygsradio. Materielen var i stort sett stöpt i samma form, vilket ska ha med de japanska typgodkänningsbestämmelserna att göra.
Stationen på bilden var ganska representativ för en radiohytt på 80-talet, med huvudsändaren till vänster, huvudmottagare, audiopanel samt VHF i mitten och med reservsändaren, reservmottagaren samt auto-alarmen till höger.
Ja du har rätt angående placeringen. Vad som också var tråkigt är att det lagts mycket möda på att installera dessa stora fartygsradio enheter omborg. Om jag inte mindes fel är en enhet ofta en reservsändare för 500 KHZ cw. Pip göken samt dess mottagare tyck sitta som du säger till höger i mitten.
En gång i tiden i en fast radio, fanns förutom ra600 i mängd , fjärrstyrning av sändare, även en philips trafikmottagare. Varje gång man bytte fq på den tog det en evighet, sekunder, till den låste på fq, och den lilla lysdioden lock lyste. Saknar all info , någon som vet?
SM0AOM
Well-Known Member
De enda Philips trafikmottagare som använts i SM jag känner till var BX925.
Kan dock inte varit många, eftersom de prestandamässigt motsvarade BRT-400 och var betydligt dyrare. Dock fanns en annan Philips-enhet i fasta radionät; den av SM5PL konstruerade stabiliserade styroscillatorn eller "IGO"
som primärt användes för att få enklare mottagare frekvensstabila nog för radiofjärrskrift.
Dock var båda enheterna från "rörtiden".
Sedan kom RO150 och RO250, med Nixie och LED-displayer.
Veterligen hamnade inga sådana i SM.
Kan dock inte varit många, eftersom de prestandamässigt motsvarade BRT-400 och var betydligt dyrare. Dock fanns en annan Philips-enhet i fasta radionät; den av SM5PL konstruerade stabiliserade styroscillatorn eller "IGO"
som primärt användes för att få enklare mottagare frekvensstabila nog för radiofjärrskrift.
Dock var båda enheterna från "rörtiden".
Sedan kom RO150 och RO250, med Nixie och LED-displayer.
Veterligen hamnade inga sådana i SM.
SM0AOM
Well-Known Member
Detta hade en viss relevans med tanke på att det holländska kolonialväldet i Fjärran Östern ännu inte avvecklats.
BX925 hade faktiskt konstruerats på Philips danska filial i Köpenhamn av främst OZ8T, och de första prototyperna var byggda där.
Det finns en artikel om mottagaren här: https://www.esr.se/phocadownload/Resonans/ESR_Resonans_4_2013.pdf
Last edited:
Nej inte sådan ovan, hade en faslåst ögla, som det kallades en liten lampa tändes när den låsts och då kunde man lyssna på inställd fq, man lyssnade först på mt600 läste av fq ,ställde in 0hilipsen, väntade och lyssnade. Fanns bara en i radio rummet, de andra mt600 . Lampan satt strax ovan frekvensinställningsratten som satt mitt på mottagaren. Tror den täckte hela kv bandet vet 3,5 och 28 Mhz. Som avlyssnades vid sidan av trafiken sändarna fjärrstyrda manöverpanelen för detta har visats här på forum, en liten tgfnyckel på en manick ca 15 gånger 30 cm
Den lilla lampan höger om ratten med vev på, vad står det där?
SM0AOM
Well-Known Member
Det går inte att se på bilden tyvärr.
Har bara sett en sådan Philips-mottagare i verkligheten en enda gång,
på Madrid Radio EHY/EAD.
Den kunde dock avstämmas kontinuerligt utan att man behövde vänta på någon låskrets.
Beskrivningen av mottagaren passar inte in på någon som jag sett,
och ifall den ingick i ett system med gamla fjärrmanövrerade sändare (Fmr-4)
måste det ha varit senast slutet av 60-talet.
Dessutom, om man först måste ha letat upp frekvensen med en annan mottagare och sedan ställt in den på den andra så antyder det att den på något sätt var dekadiskt inställd.
En mottagare som fanns vid den tiden och som krävde att man väntade till den hade hittat frekvensen var Standard Radio CR1000 som fanns i ett litet fåtal fasta stationer i mitten/slutet av 60-talet. Den hade dekadrattar som drevs med stegmotorer bakom panelen. Sedan fanns ett servo som stämde av syntesen och preselektorkretsarna, och man hade ingen mottagning förrän det stannat.
Mot detta talar att man vanligen visste vilken frekvens en motstation använde.
Har bara sett en sådan Philips-mottagare i verkligheten en enda gång,
på Madrid Radio EHY/EAD.
Den kunde dock avstämmas kontinuerligt utan att man behövde vänta på någon låskrets.
Beskrivningen av mottagaren passar inte in på någon som jag sett,
och ifall den ingick i ett system med gamla fjärrmanövrerade sändare (Fmr-4)
måste det ha varit senast slutet av 60-talet.
Dessutom, om man först måste ha letat upp frekvensen med en annan mottagare och sedan ställt in den på den andra så antyder det att den på något sätt var dekadiskt inställd.
En mottagare som fanns vid den tiden och som krävde att man väntade till den hade hittat frekvensen var Standard Radio CR1000 som fanns i ett litet fåtal fasta stationer i mitten/slutet av 60-talet. Den hade dekadrattar som drevs med stegmotorer bakom panelen. Sedan fanns ett servo som stämde av syntesen och preselektorkretsarna, och man hade ingen mottagning förrän det stannat.
Mot detta talar att man vanligen visste vilken frekvens en motstation använde.
Mottagaren var inte fjärrstyrd sändarna var det. Man måste inte lyssna på mt600 och sedan ställa in fq på philipsen, gick utmärkt att ställa in fq om man på förhand visste den, gjordes bara när vi lyssnade på ham och pr, kontinuerlig täckning minst 3,5 till 29 Mhz, förmodligen mer. Mottagaren inte knuten till någon sändarplats så användes bara att lyssna på. Sändarna och mottagarna var belägna flera mil isär, sändarna användes civilt och militärt, kustradio. Mottagarna i källaren på en byggnad i en liten stad. Bredbandsantenner på taket matade mottagarna på sändarplatsen och philipsen. Tack för intresset
SM0AOM
Well-Known Member
När jag tänker på det så finns det en mottagare från mitten av 60-talet som passar in på beskrivningen, Siemens E311 som fanns både i civila och militära stationer.
Den var gjord så att man fick först ställa in MHz-siffran, sedan 100 kHz-siffran och till sist
10-tals och ental kHz. När båda lamporna lyste för 1 MHz och 100 kHz låsningarna så hade man mottagning.
Televerket använde ett par stycken i Stavsnäs och Malmö Radio under en period, och Marinen + FRA hade några. Vet att den var tilltänkt för fast trafik, men Collins 51S-1 ansågs vara mer för pengarna.
Den var gjord så att man fick först ställa in MHz-siffran, sedan 100 kHz-siffran och till sist
10-tals och ental kHz. När båda lamporna lyste för 1 MHz och 100 kHz låsningarna så hade man mottagning.
Televerket använde ett par stycken i Stavsnäs och Malmö Radio under en period, och Marinen + FRA hade några. Vet att den var tilltänkt för fast trafik, men Collins 51S-1 ansågs vara mer för pengarna.
Last edited: