Bedömning av "T" för CW i RST-skalan

SM3ZBB

SM3ZBB

Grumpy ol´man
Då rubricerat ämne så att säga drunknade i en annan tråd med andra preferenser så tog jag mig friheten att klippa och klistra lite för att starta en ny tråd enkom för detta eftersom jag vill ha full koll på hur man gör bedömningar enligt RST-skalan.

R och S vållar inga större bekymmer vilket däremot T-bedömningen gör. Dagens CW-trafik har till största delen så rena signaler att många av oss inte kan göra en korrekt bedömning för annat en en absolut ren och stabil likströmston, dvs bedömningen 9. Det vore till stor hjälp att få till ett slags tonreferens-bibliotek för bedömningarna.

Så här ser kodskalan ut för tonbedömningen (T):

1 Mycket rå växelströmston, ostabil och omusikalisk
2 Mycket rå växelströmston, stabil och omusikalisk
3 Rå växelströmston, ostabil och omusikalisk
4 Rå växelströmston, stabil, någorlunda musikalisk
5 Tydlig växelströmsmodulerad ton, ostabil men musikalisk
6 Tydlig växelströmsmodulerad ton, stabil och musikalisk
7 Nästan ren likströmston, ostabil, med tydligt brum
8 Nästan ren likströmston med spår av brum eller ojämnheter
9 Absolut ren likströmston, stabil

Dessutom kan följande tillägg förekomma:
9X Absolut ren likströmston, mycket stabil, "kristallklar" och mjuk i tecknen utan knäppar. X står för XTAL (kristall).
9C Absolut ren men ostabil likströmston. C står för CHIRP ("kipp").

Enligt ett äldre exemplar av SSA:s trafikhandbok jag har anges att man numer normalt endast använder 9, eller i de fall tonen är "dålig" sätter man en 8 men det tycker jag är att göra det för enkelt för sig.

/Lasse
 
Här är nu igen några exempel hämtade från:
The Antique Wireless Association, Inc.(tm), organized to promote interest in electrical and electronic communications history.

SM7CZR har hjälpt till med bedömningen av 3 av exemplen .

1. http://www.antiquewireless.org/media/VE2CUICQAWA.wav =T9C

2. http://www.antiquewireless.org/media/wa4iamTNT2005-1.wav

3. http://www.antiquewireless.org/media/wa4iamTNT2005-2.wav

4. http://www.antiquewireless.org/media/W1GIG80M.mp3 =T9C

5. http://www.antiquewireless.org/media/N90040M.mp3 =T4C

Hjälp gärna till att bedöma övriga ljudfiler. Det är också tacksamt om fler kan publicera ljudfiler med exempel på hur CW kan låta, både en absolut stabil 9:a och andra varianter.

Jag ser också gärna exempel på karaktäristiska ljud formerade av själva nycklandet, tänker då på mekaniska buggar etc.

/Lasse
 
Last edited:
Hej Lasse m fl
1 Håller med dig, T9C
2 och 3 är väl samma station, bara RX flyttad lite? T3
4 Håller jag inte med dig. T9 QRH tycker jag. Chirp är relaterat till nycklingen, det är inte frekvensvariationen i exemplet.
5 Tycker jag T5C QRH

QRH= Er frekvens varierar.

En gång har jag fått T9X-rapport! Det var på 70-talet på 80m när jag byggt gallerblokeringsnyckling på en gammal rörsändare som jag matade med en transistoriserad VFO byggd i en gammal TV2-kanalväljare. Georg SM4KM som bor en km från mitt dåvarande QTH sa den lät som nyjästa vetebullar, mjuk o fin.

/Jan
 
Min favorit rapport på CW är 59A där A står för aurora. Det finns väl någon bokstav för regnsscatter med?
 
SM4HFI said:
Hej Lasse m fl
1 Håller med dig, T9C
2 och 3 är väl samma station, bara RX flyttad lite? T3
4 Håller jag inte med dig. T9 QRH tycker jag. Chirp är relaterat till nycklingen, det är inte frekvensvariationen i exemplet.
5 Tycker jag T5C QRH

QRH= Er frekvens varierar.
Click to expand...

Hej!
Det är jag som givit de tre rapporterna till sm3zbb.
Men jag ändrar mig nu efter att ha sett den nyare kodlistan som -EQL efteråt levererade till den tidigare tråden.
Jag använde en betydligt äldre lista som skilde sig lite från denna.
QRH-tillägget är perfekt. Hade faktiskt inte en tanke på den.;)
Så dina rapporter är mera rättvisa, Jan!
/ Ingvar
 
Last edited:
Jag har laborerat en stund ikväll med tonkontrollen på nätdelen till BC458A sändaren.

Den inställning som ger fullständigt stabil ton (utan kippläget aktiverat) och en tydlig men inte allt för stark 100 Hz komponent från helvågslikriktaren kan nog närmast klassas som T6 enligt listan - men ändå inte riktigt.

(6 Tydlig växelströmsmodulerad ton, stabil och musikalisk)

Om jag släpper efter ytterligare på glättningen torde tonen närma sig T4.

(4 Rå växelströmston, stabil, någorlunda musikalisk)

Dock undrar jag om en helvågslikriktad anodspänning med låg glättningsgrad verkligen kan klassificeras som växelströmston. Jag kan tänka mig att förr i tiden då man använde frisvängande oscillatorer av typen Hartley så kunde nog en s k växelströmston uppstå delvis p g a frekvensmodulering eller induktiv koppling av brum från omgivande transformatorer till oscillatorspolen.

Vidare noterar jag att tonen enligt listan kan klassificeras som omusikalisk, någorlunda musikalisk samt musikalisk. Vari ligger det musikaliska här. Är det råheten i tonen, d v s avvikelsen från ren sinus som avses eller hur skall man resonera? Övertonshalten?

Låg glättningsgrad av anodspänningen amplitudmodulerar bevisligen sändaren men då med en sågtandsspänning som man ju får.

i definitionen av T8 nämns "ojämnheter". Vad kan det vara för ojämnheter som avses och hur låter ojämnheter?

/Bengt
 
Last edited:
SM7EQL said:
Vidare noterar jag att tonen enligt listan kan klassificeras som omusikalisk, någorlunda musikalisk samt musikalisk. Vari ligger det musikaliska här. Är det råheten i tonen, d v s avvikelsen från ren sinus som avses eller hur skall man resonera?
/Bengt
Click to expand...

En naturlig fråga framkommer i resonemanget; Måste man vara musikalisk för att rätt ange rapport? (Dra gärna parallellen till filmen)....:)
 
Ja det var just det jag funderade på Bjarne. Många ger ju direkt felaktiga rapporter och kanske är standardrapporten 5NN resultatet av tondöva radioamatörers försök till bedömning och rapportering.

Trots att jag kör helt oglättad anodspänning med kipp aktiverat så får jag för det mesta T9 i rapport. Ibland med tillägget BAD TX etc men tonen är ändå T9.
 
Hej!

Bengt, pröva att skippa likrikteriet helt, det förekom ju sändare som matades utan onödiga likriktare. De torde haft en något annorlunda "ton" jmf med sågtandsformen hos mer eller mindre dåligt glättade likspänningsmatningar?

Provade detta för si sådär 20 år sedan, minnesbilden är att brummet var lite mjukare än om anodspänningen var lite mer sågtandsformad. Men, det var länge sedan och kanske jag kommer i håg fel.
 
Ja det stämmer. Jag körde så ett tag med min träplattesändare med 6L6GT. 350 V växelspänning direkt på anoden. Det låter mjukare och naturligtvis dovare eftersom det blir 50 Hz modulering. Skulle tro att inslaget av FM-modulering i den frisvängande ECO:n var ganska stort och det hjälper så klart till att "mjuka till" tonen.

/Bengt
 
Jag har rotat lite i bokhyllan och fann en definition på T från 1940.

(T)
1 Extremely Rough, Hissing Note.
2 Very Rough A.C. Note - No Trace of Musicality.
3 Rough, Low-Pitched A.C. Note - Slightly Musical.
4 Rather Rough A.C. Note - Moderately Musical.
5 Musically Modulated Note.
6 Modulated Note - Slight Trace of Whistle.
7 Near D.C. Note - Smooth Ripple.
8 Good D.C. Note - Just Trace of Ripple.
9 Purest D.C. Note.

If the Note Appears to Be Crystal Controlled, Simply Add an X after the Appropriate Number.

Källa: The Radio Handbook, Published and Distributed by Editors and Engineers Limited 1940.

I Jones Radio Handbook från 1937 omnämns även begreppen Clicks and Thumps för att karaktärisera nycklingen.

Utöver detta borde en korrekt T-rapport innehålla information huruvida teckenformningen upplevs som mjuk, medel eller hård. Jag skriver UPPLEVS vilket har att göra med huruvida operatören på motstationen använder ett för smalt filter eller ej plus vad denne föredrar. En telegrafisändare som har tydliga nycklingsknäppar, är stenhård i nycklingen och där bärvågen har överlagrat 50 eller 100 Hz brum kan trots dessa defekter låta mjuk och fullständigt ren i en mottagare om ett allt för smalt MF- eller LF filter används.

Om man funderar ett par varv till kring allt detta kommer man snabbt fram till att T i RST-systemet är helt överflödig information för den sändande stationen där det rimligtvis måste förutsättas att vederbörande själv har möjlighet att lyssna på sin egen sändning och är tekniskt kompetent nog att kunna bedöma den utsända utsignalens kvalitet. Endast i de fall den sändande stationen inte har en aning om hur den egna sändaren låter är subjektiva bedömningar från vilt främmande personer av visst värde, d v s bättre än inget. Ungefär som igår kväll då det fjäderdrivna stationsuret i mitt radiorum stannat och jag var tvungen att fråga min motstation QTR? för att kunna logga kontakten i pappersloggen. Men hur vet jag att min motstations klocka gick rätt och den tid jag fick var korrekt. Tänk om den gick två minuter för fort eller sakta.

Samma sak gäller för telefoni FM/AM och SSB. En tekniskt högkvalitativ telefonisändning kan låta försräckligt tillplattad och burkig i en modern plastradio, med fel vald filterbandbredd och den inbyggda 2-tums högtalaren där pappen skorrar i takt med plasten. Slutsatsen blir att det finns en icke ringa risk för att motstationens rapportering är falsk, saknar substans och är helt utan värde.

/Bengt
 
Analogt med hur man i VHF-kretsar löst problemet med tonrapportering av Aurora och Rain Scatter-utbredda signaler (RST xyA resp. RST xyR) kan man generellt angripa det hela så att moderna opersonliga stationer får RST xyP där P står för "Plastic".

Radioapparater som man kan höra att de är hembyggda, äldre eller surplus kan rapporteras som RST xyV där V står för "Vintage". Vill man sedan utöka det hela är det bara att lägga till "C" för "Chirp" eller "K" för "Keyklick".

En liten minoritet av dagens radioamatörer har haft tillfälle att höra sina utsända signaler i "verkligheten", och en ännu mindre har erfarenhet och kunskaper att avgöra ifall det låter bra eller inte.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
SM7EQL said:
Trots att jag kör helt oglättad anodspänning med kipp aktiverat så får jag för det mesta T9 i rapport. Ibland med tillägget BAD TX etc men tonen är ändå T9.
Click to expand...

Jo, jag har hört dina mostationer ge en nia på slutet, jag har själv fått en tillsägelse om dålig nätdel när jag minskat på glättningen till rörsändaren vid något tillfälle. Men med kraftigt brum på tonen får jag konstigt nog en 9:a på slutet ändå. De vet nog inget annat än 9, eller vad de andra siffrorna står för.

Lite svårare att få till chirp när den är kristallstyrd.
 
Last edited:
AOM skrev; "Analogt med hur man i VHF-kretsar löst problemet med tonrapportering av Aurora och Rain Scatter-utbredda signaler (RST xyA resp. RST xyR) kan man generellt angripa det hela så att moderna opersonliga stationer får RST xyP där P står för "Plastic"."
----

Det måste provas redan i kväll. De som kör entonigt med bugg eller keyborard skall jag ge 599P i fortsättningen. Undrar hur många QSO:n det tar innan den första frågar vad P betyder - då jag kan svara din sändare låter som en plastradio, på svenska eller engelska. Inte negativt och inte positivt menat bara ett ärligt konstaterande i all sin enkelhet...

/Bengt
 
Är det helt enkelt så att tonrapporten i telegrafi har spelat ut sin roll?

Med nutidens moderna "plastradio" vet operatören att tonen är bra. Hembyggaren med moderna kretslösningar, eller labb med gammal utrustning, har troligtvis också god kunskap och full kontroll på sin verksamhet, och därmed också CW-tonen.Finns behov av att analysera tonen närmare så kan detta ske genom QSO med närboende sändaramatör.

Tonen kan i praktiken också vara svårbedömd vid kraftigt störd mottagning. Därför borde rapporten som i telefoni endast omfatta hörbarhet och signalstyrka.

73 Sven/SM6CDN
 
SM6CDN skrev: "Tonen kan i praktiken också vara svårbedömd vid kraftigt störd mottagning. Därför borde rapporten som i telefoni endast omfatta hörbarhet och signalstyrka."

Jo det är sant. Men det är också sant att inte bara tornrapporten utan också hörbarheten och signalstyrkan är färgad av mottagarstationens förutsättningar. Därför håller inte resonemanget om att förkasta tonrapporten men hålla fast vid rapport av hörbarhet och signalstyrka.

Däremot kan jag hålla med tidigare skribenter om att det är snårigt med T-skalans nuvarande utformning, det är ju därför jag startade denna tråd. Enligt SSA:s trafikhandbok kan man nöja sig med att använda antingen T=9 vid bra ton eller T=8 vid ton som avviker från T=9.

Utöver T-skalan har ytterligare rapportmodeller presenterats, t.ex. C för chirp, A för den karaktäristiska aurora svävningen och P för plastic :). QRH som tillägg tycker jag däremot inte har med tonen att göra utan uttrycker en annan parameter i lyssningen liksom QRM, QRN etc. Alltså snarare ger en förklaring till varför det kan vara svårt att tolka sändningen trots rapporten i övrigt säger att RST är fullgott.

/Lasse
 
59AM har jag gett i rapport vid några tillfällen då jag hört samma station både via aurora och samtidig tropo.

M för Multipath.
 
SM7FBJ said:
Hur skulle ni bedöma den här tonen som jag lyssnade på från en UA-station?
Jag tycker det låter 574 om det....
Click to expand...

"den va rå den..."!

Den horisontella telegrafin med "kniv" är kul, som musik inte tu tal om den saken.
Bra rytmträning "njutbar" men i längden tråkig, som att lyssna på country musik, kul en stund men sen vill man höra klssisk telegrafi distinkt, som hjärnan är inställd på. För radioamatörer - men inte för den som sitter timme efter timme... med konsentration på mottagning så man slipper fråga om. Men det är ju en annan femma. Tuta telegrafi och njut av hjärtans lust!
Promenadtakten ca 70 gillar jag, lugnt och avslappnat. Får man fråga om du är självlärd eller ...?
 
VG de FBJ

Självlärd på telegrafi eller kniv? Både och faktiskt, även "rak" nyckel...
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top