1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

CG-3000, atu med viss begränsning.

Discussion in 'Allmänt om Amatörradio' started by SM0GLD, Jan 16, 2020.

  1. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Jag använder min CG-3000 på alla hf-banden och det fungerar hyfsat bra.
    På 160m har jag råkat på en oväntad begränsning i tuningområde.

    160m_tune.jpg

    Smithdiagrammet visar.....
    1948kHz swr 3:1 (gul ring) antennen är induktiv.
    1862kHz swr 3:1 (blå ring) antennen är kapacitiv.

    Tunern har inga problem att stämma av vid 1862kHz
    Även i nedre bandkanten där swr ligger på 10:1 så går det fint att stämma av.

    Problemet uppstår vid 1948kHz eller redan vid ca 1930kHz.
    Tuner hittar ingen riktigt bra anpassning när antennen är för lång, detta på 160m.
    På övriga band fungerar det både vid +j så väl som -j.

    Är detta ett vanligt fenomen?
     
  2. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Många har läst men ingen har svarat.
    Jag omformulerar frågan.....

    Vad beror detta på?

    CG-3000 är en vanlig L-match bestående av spolar i serie och kondensatorer i shunt före alt. efter spolarna.
     
  3. SM0HXO - Sven

    SM0HXO - Sven Well-Known Member

    Vad är det för typ av antenn du använder? Vertikal eller annan, storlek - längd?

    /Sven.
     
  4. SA0BUX

    SA0BUX Old Member

    Det kan ju vara någon begränsning i mjukvaran som gör att den inte hittar resonans med denna impedans.
     
  5. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    110m dipol matad med 50m stege.
     
  6. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Jo, så kan det ju vara men varför kan den anpassa +j på högre frekvenser?
     
  7. SM0HXO - Sven

    SM0HXO - Sven Well-Known Member

    Kan det vara att feedern spelar ett spratt just där i segmentet 160m!?

    /Sven.
     
  8. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Jag har grävt lite djupare och förmodligen hittat problemet.
    För att kunna matcha antennen krävs det först en shunt-kondensator mot antennen och därefter en serie-spole.

    160m_smith.jpg
    Om vi startar i punkten TP1 och lägger till en shunt-kondensator på 1,7nF så hamnar vi i punkten TP2.
    Nu lägger vi till en serie-spole på 4,6uH och hamnar i punkten TP3 d.v.s. 50 ohm.

    Denna tuner måste ta sig denna väg till anpassning, det finns inget annat alternativ för en L-match.

    160m_sch.jpg

    När jag kollade i tuner-schemat ser jag att den sammanlagda kapacitansen mot antennen är endast ca 800pF.
    Det framstår nu tydligt att jag har nått gränsen för vad denna tuner klarar av på 160m.
    På högre frekvenser räcker den kapacitiva reaktansen för att anpassa "för långa" antenner.
     
    SA0BUX likes this.
  9. SM7NTJ

    SM7NTJ Well-Known Member

    Hej
    Trevligt med en välformulerad analys av matchningen.

    Ja, den interna kopplingen i turnern begränsar möjligheterna till matchning och valet av funktionsprincip ger tillverkaren en möjlighet att bygga billigare och med mindre storlek på ingående komponenters värden och har jag förstått rätt medför kombinationen parallell C - serie L de lägsta värdena på ingående komponenter för ett ganska stort matchbart område

    Den gamla logiska principen att matcha en induktiv antenn med en seriell kondensator först respektive att matcha en kapacitiv antenn med en seriell spole som första komponent är nog fortfarande giltig.

    I ditt fall skulle jag från antennen vilja se en seriell kondensator som första komponent in i turnern.

    Du får väl ta fram lödkolven och modifiera ett av stegen i turnern med en manuellt inkopplingsbar komponent som flyttar in antennen i det anpassningsbara området på den höga delen av 160m.

    Eller är turnerns in och ut internt vändbara, så när det ena inte fungerar så testar man det andra:)
    Fast klart det hänger på att turnern är "dum" nog att bara stega sig igenom alla steg ett efter ett och bara leta efter lägsta SWR.

    Om du söker efter anpassning av för korta antenner så finns det ganska många teorier om lämpligaste matchningen och diskussioner om att det ibland är bättre att matcha i "fel" ordning då det ger mindre komponentvärden för att komma till mitten av smith-diagrammet. Det vill säga de underkompenserar första steget vilket håller nere det totala reaktiva X och enligt teorin medför det mindre förluster och lägre spänningsnivåer i matchboxen.

    Samma princip borde vara användbar i ditt fall, dock i omvänd ordning.

    73 de SM7NTJ Lorentz
     
  10. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Jo det är ju så man tänker.

    Jag provade externa seriekondingar och det funkade.
    Troligtvis blir det så att jag lägger till extern kondensator för att förskjuta resonansen på 160m så att antennen blir "kort"
    Kondensatorns frekvensberoende reaktans gör att kondingen blir osynlig för högre frekvenser och kommer då endast påverka matchningen mycket litet, hoppas jag.

    Vet inte om det går att antingen byta en spole mot konding eller lägga till lite extra kapacitans på utgångsidan.
    Kanske får programmet tuppjuck!

    Tunern har faktiskt till skillnad från LDG en kondingbank på var sida om spolarna, alltså ett komplett Pi-filter.
    Tyvärr ser det ut som om man bara använder ett kondingbank åt gången och inte i kombination.
    På utgången sitter det högspännings kondingar och på ingången många fler kondingar med lägre spänningstålighet.
    Tydligt är att tunern i första hand är avsedd för "korta" ändmatade trådar.
     
  11. SM7NTJ

    SM7NTJ Well-Known Member

    För att fördjupa sig inom det här området finns det en riktigt bra artikel i fyra delar som förklarar principer i matchning och vilken metod som passar bäst beroende på var i Smith-diagrammet man hamnar.

    http://www.g3ynh.info/zdocs/z_matcing/part_1.html

    Del två är riktigt intressant
    73 de SM7NTJ Lorentz
     
    SM7NZB, SM6CJB, SM5KYH and 2 others like this.
  12. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Ojj! där fanns det mycket att läsa.
     

Share This Page