Dags att koppla upp lååångvågsgrejerna

Hörbar i Falkenberg på ett par våglängders avstånd, men alldeles för svagt så nu behöver jag er hjälp! Mottagaren är en RSPdx från SDRPlay. Antennen är en loop som jag svängde ihop för några år sen. Troligen en Möbius av något slag men tyvärr har jag tappat bort beskrivningen. Så här ser den ut i alla fall.
1733060654800.png

1733060673755.png

1733060693448.png


Diametern är ca 60 cm och jag hängde upp den vertikalt med smala sidan vinkelrätt mot Grimeton. Det märks en ganska tydlig riktverkan.
Det är 75 Ohms TV-koax, så redan där är det väl aningen suboptimalt. Sen minns jag tyvärr inte hur trafon är lindad och har ingen aning om vilket ferritmaterial det är. Plockade lite grejer ur skrotlådan helt enkelt.
Är det någon mening med att försöka förbättra denna antennen eller bör jag börja om från scratch?
 
Hej!

Jag hade slängt ut kanske 25 m tunn kopplingstråd på gräsmattan och dragit in tråden till mottagaren, en EKD500.
Kollade inte signalstyrkan, men den "var god".
 
Jag använde en SDRPlay RSPduo + SDRuno. Bästa antennen var min inv vee 80 metersdipol med spetsen på 20 m och matad som T-antenn och ansluten till högimpedansingången på RSPduo. SNR var ca 19 dB vid 150 Hz bandbredd. Matarledningen går upp längs en jordad mast, så kanske inte den bästa E-proben. Jag provade också mina MiniWhips och bävrar, men de var sämre. Antagligen dålig matning på 17 kHz.
Jag har inte lyssnat på några år. Tidigare använde jag samma antenn men inkopplad direkt på ljudkortet på PCn och programmet SAQrx. Det var ungefär samma resultat.
 
SA6APZ din transformator lär inte släppa igenom en enda "decibell" under 1 MHz.
Loopen kanske bör lindas med ett par hundra varv för att hamna i närheten.
Vi talar nu om 17,2 kHz

SM4FPD
 
Jag har letat men inte funnit information på webbsidan om den minst lika viktiga mottagarstationen. Det finns en Wikipediaartikel https://sv.wikipedia.org/wiki/Kungsbacka_radio men där nämns bara antennerna. Hur mottagarna var konstruerade hittar jag inte. Det närmaste jag kommit är "Två stycken högselektiva långvågsmottagare RCA fanns för amerikatrafiken, konstruerade av Ernst Alexanderson. Frekvensområde 4000-22000 m" hämtat från Radiomuseet.se. Jag gissar att de finns beskrivna i något av hans många patent.
 
Här finns en översikt av mottagarna, som väl bäst kan beskrivas som
"direktblandade". Ska försöka hitta igen den artikel i "Tekniska Meddelanden från Kungl. Telegrafstyrelsen" som innehåller översiktsschemat.

1733091957776.png

1733092469403.png

Att märka är att detektorn utgörs av två push-pull kopplade magnetroner.

1733092914860.png

Efter lite letande så återfanns den inbundna årgången som följde mig, SM6ECR(SK) och SM6EUP på den "radioarkeologiska expedition" vilken lyckades lokalisera vågantennens ändpunkt vid Lygnern försommaren 1981.
 
Last edited:
Här finns en översikt av mottagarna, som väl bäst kan beskrivas som
"direktblandade". Ska försöka hitta igen den artikel i "Tekniska Meddelanden från Kungl. Telegrafstyrelsen" som innehåller översiktsschemat.

View attachment 12802

View attachment 12803

Att märka är att detektorn utgörs av två push-pull kopplade magnetroner.

View attachment 12804

Efter lite letande så återfanns den inbundna årgången som följde mig, SM6ECR(SK) och SM6EUP på den "radioarkeologiska expedition" vilken lyckades lokalisera vågantennens ändpunkt vid Lygnern försommaren 1981.
I sanning en udda konstruktion för att kringgå ett patent. Borde nämnas på världsarvets hemsida tillsammans med hela mottagarstationen.
Jag har också letat efter rester efter vågantennen efter besök på SAQ, men utan framgång. Jag har varit en del i krokarna då XYL har en kusin som bor nära mottagarstationen SAK.
 
Jag låter hellre Förste Byråingenjören Siffer Lemoine vid Kungl. Telegrafstyrelsens Radiobyrå göra denna utveckling i "Tekniska Meddelanden":

1733130421799.png
1733130514793.png

1733130648598.png

1733130750746.png
som en liten övning i "Elfält B" och Teknisk Elektronfysik.

Detta var den ursprungliga användningen av magnetroner, som "switchelement" innan svängningsgenerering blev huvudanvändningen.

Framställningen bygger i sin tur på en uppsats i "Journal of the AIEE" från
september 1921 av Albert W. Hull:

 
Last edited:
Nej jag avsåg inlägg #29.
Den ser ut att ha väldigt många varv.

Själv har jag också en 2-varvs men den duger inte. Bara störningar.
Inte så mycket störningar i min men väldigt svag signalstyrka. Jag tror steg ett nu får bli att linda om trafon med lackad koppartråd istället för plastisolerad. Och kanske skaffa en ordentlig ferritkärna istället för den tvådelade ihoptejpade som sitter där nu. Loopantenner är fortfarande lite hokus pokus för mig men jag tänker att det inte kan bli sämre med en tätare lindad trafo (balun) i alla fall.
 
Back
Top