Detta tjat om att bara cw är riktig amatörradio

sa0ios

Member
Blir lite trött på den mycket kunnige SM0AOM:s ständiga tjat om att vi med nya certfikat inte är värdiga licenshållare. Och att bara cw är det som kan kallas amatörradio. Jag förmodar att SM0AOM lagar mat över öppen eld, spisar är bara ett modernt påfund som inte har något med riktig matlagning att göra, han åker heller inte bil/flyg/tåg utan använder fötterna som är det enda sättet att förflytta sig, allt annat är bara nymodigt tjafs. Maten lagras förstås inte i kyl/frys utan saltas in som man alltid gjort, allt annat är inte lagring utan bara massa nymodigheter. Datorer ska vi inte prata om, pergamentrullar är det som gäller för SM0AOM.
Jag förstår inte hur jag skulle gjort enligt SM0AOM när jag tog mitt cert för drygt ett år sen, tvingat SSA att testa att jag kunde morse? Om dom inte gick med på på det skulle jag inte blivit radioamatör? Skulle det hjälpa till att fylla banden med trafik att inga nya skulle tillkomma?
JAG tycker tex det förhatliga FT8 är riktigt givande att se hur långt jag kan nå. Har redan efter min korta tid i hobbyn nått alla kontinenter och 120 länder. Det utesluter givetvis inte att jag även deltar i ringar och ropar CQ så ofta jag hinner. Och jag kommer kalla mig radioamatör även om SM0AOM inte accepterar det. Och jag kommer försöka locka in så många jag kan i denna för mig fantastiska hobby, även de som inte kan se tjusningen i morse.
Nu ska jag köra lite SSB radio istället för att reta upp alla glada radioamatörer.

73 SA0IOS

 
Allt myntades nån gång på 60 talet när den tekniska licensen kom, och 27 MHz blev ritt för kommunikationsradio.
Myntades, kanske var ett svagt ord, det blev någon form av myt, en ond myt..
Jag vet, kände och talade med äldre radioamatörer redan då, vilka tydligen hade läst i QTC om det konstiga att vissa fick använda komradio utan att kunna något.
Ja det var riktigt förskräckligt det där med 27 MHz, men i Hagfors där jag växte upp fanns ingen som helst aktivitet, på 27 MHz. Jag minns att jag faktiskt kollade upp om vederbörande äldre radioamatör med viss Morsekunskap, hade möjlighet att lyssna och göra sig en egen uppfattning, men inte.... han mottagare täckte inte.....
Jag frågade mig redan då som kritiskt tänkande (redan då, i förmoped ålder) hur något man inte visste något om, eller ens kunde lyssna på själv var så hemskt.
Ja vist sker liknande fenomen idag, folk som inte ens vet vad oljeraffinaderierna gör, investerar eller kan, körs över av vissa..... som tycker sig kunna bestämma.
Nå, T licens blev det, och FM, samt bygge av en relästation.
FM var ju förskräckligt, enligt den gamla stammen.
Även om man inte ens kunde tekniken för FM, och hur ett FM spektra ser ut....
Att få svar på mina frågor om Fas eller Frekvens-modulering gick inte, det fick man lära sig själv.
Nog tycker man att verkligheten borde ha hunnit i kapp idag 50 år senare.
Dvs den verklighet vi ser hör och lyssnar. Dvs god kunskap ifrågasättande, och kritiskt tänkande radioamatörer som sköter sig mycket fint.
Ställer intelligenta frågor på forum, och lär sig massor.

Men vist är det kul at kunna lite Morse, ångrar inte att jag lärde mig det. Men att tycka att andra skall tycka lika är inte realistiskt. Möjligen om riktiga, välgjorda och relevanta motiveringar kunde framställas.

Vi bör faktiskt värna över de stora möjligheterna vi har att kunna välja vad vi vill hålla på med inom tekniken.

Och vad katten, nej vad sjutton har radioamatörer med komradio att göra.????? Skit i andra och gör något bra själv.

SM4FPD
 
Och jag kommer försöka locka in så många jag kan i denna för mig fantastiska hobby, även de som inte kan se tjusningen i morse.
Nu ska jag köra lite SSB radio istället för att reta upp alla glada radioamatörer.

Låter som ett bra mål. Var och en bestämmer själv vad som är intressant och kul. Var och en har väl också rätt till egna åsikter även sådana som inte delas av alla. Det stora problemet sett från min synvinkel är den lättkränkthet som brett ut sig i samhället och där allt avvikande ses som tjat, hot och ännu värre. Det gäller att förstå att vad andra tycker och säger inte nödvändigtvis behöver appliceras på en själv. Jag tycker liksom AOM att riktig amatörradio innefattar såväl hembyggd utrustning, gärna från scratch samt morsetelegrafi. Det är vad jag innerst inne verkligen tycker och om jag skulle skrivit något annat så vore det en lögn. Är detta en problematisk åsikt att ha?

Maten lagras förstås inte i kyl/frys utan saltas in som man alltid gjort, allt annat är inte lagring utan bara massa nymodigheter. Datorer ska vi inte prata om, pergamentrullar är det som gäller för SM0AOM.

AOM har råg i ryggen och kan svara för sig själv men här på denna kanten så loggar jag på pappersloggar istället för att använda nymodigheter som datorer och komplicerade loggprogram. Den som förstår vad industriellt tillverkad mat innehåller i form av kemikalier m m har nära till att använda sig av de gamla vedertagna metoderna för att bevara färsk riktig mat. Ingen vedspis här men egen surkål som jäses i krukor gör jag samt bakar riktigt surdegsbröd baserat på egenmald råg som odlas av en lantbrukare en bit härifrån. Ja, och så tar vi vara på egna jordgubbar, hallon, björnbär och äpplen m m som med de gamla metoderna kan bevaras länge och inte innehåller kemikalier som de flesta sätter i sig utan att blinka.

Försöker dra mig till minnes om jag någonsin tagit åt mig vad andra tycker om det jag håller på med men kan inte direkt komma på något. Nää, vad andra tycker är inte mitt problem och ett stalltips är att antingen bara läsa vad som skrivs och notera vad som skrevs - jaha - men utan att hetsa upp sig eller att helt enkelt låta bli att läsa inlägg från personer som man känner att man inte klarar av att hantera utan att blodtrycket ökar. Det är väl så vi gör i andra sammanhang. Tjatiga politiker på TV & Radio kan stängas av och vi behöver ju inte tvunget läsa allt i dagstidningar och slaskpressen.

FT8 är skit. För min del gäller CW och till viss del AM och SSB och en aning FM för den lokala trafiken på 2 m.
 
Det krävs skit för att det ska växa på åkern ;)

Jag föredrar som bekant cw, men kör mest FT8 för att fingrar och händer inte vill vara med :(

Nåväl, åt var och en hans eget, kag kan bara svara för mig själv när jag försöker hjälpa, stötta och vara en god medamatör ...
 
Det där att ha åsikter om något, utan att själv undersökt det, kan appliceras på mycket i dagens samhälle. Och även amatörradio. Många är "experter" utan ha någon verklig kunskap, utan för fram åsikter de har hört från någon annan. Och den som vågar sticka ut hakan med avvikande åsikt, åker oftast på en smäll direkt.

Jag själv har åkt på ett antal smällar när jag propagerade för FT8 i Facebook-Amatörradio. Genast dök ett par "experter" upp, som visste allt om hur hemskt FT8 var. Det visade sig senare att åtminstone en av dessa, aldrig ha sett hur man körde FT8, utan hade en massa vanföreställningar han hade hört från en "kompis". När jag försökte rätta till de mest grövsta feluppfattningar, fick jag till svar att han litade mer på sin kompis än mig. Att undersöka själv orkade han inte. Och enklast är ju det. Att ompröva sina åsikter, ligger inte i vår natur. För det vore ju nesligt om det visade sig att man hade haft fel förut. Inget man vill erkänna ens för sig själv.
 
Detta med alternativa sanningar, eller att det finns de som tar åsikter som sanningar utan egen analys, kan komma att bli ett av mänsklighetens stora problem. Allteftersom folkbildningsnivån sjunker minskar motståndskraften mot dumheterna. Snart är vi tillbaka till folktro och svartkonst...

Mer allvarligt talat är det min allmänna idé att försöka ge folk det spelrum de vill ha. Jag kan Morse, genomtränad, kan man nästan säga, men också miljöskadad av att använda det "yrkesmässigt", så jag har aldrig klarat av kallprat på CW, så det blir väldigt få sådana QSO, för mig gäller SSB/telefoni eller PSK31 eller liknande. Jag vill ändå kalla mig radioamatör och har inte "tagit åt mig" av kommentarer om "riktiga amatörer", fastän jag inte bygger rigarna själv - jag experimenterar däremot lite med antenner med egna recept och det är lite skoj - ibland...

Jag kan erkänna, att jag blev lite tagen av tonen här ibland, men efter ett tag har jag kommit att se det som ett exempel på "högt i tak" och det är värdefullt i en konformistisk omvärld. We may have to agree to disagree...
 
Det är ju för i helv...te bara en hobby, tygla era sarkasmer om andra utövare av hobbyn. Var och en som är certifierad äger på gott och ont rätten att utöva hobbyn som de finner lämpligt och är tillåtet enligt lagar och regler.
 
Telegrafikravet som symbolfråga har fortfarande en sprängkraft som uppriktigt sagt lätt förvånar mig.
Men sett i lite perspektiv, och om man även väger in amatörradiokårens sociala sammansättning
där lättkränkta och folk med stort kontrollbehov är överrepresenterade blir det inte fullt lika konstigt.

Att det har gått utför med amatörradion sedan dess storhetstid på 50 och 60-talen är ställt utom allt tvivel,
och det är även ett belagt faktum att "T-certifikatet" och i förlängningen avskaffandet av telegrafikravet
även orsakat en påtaglig kvalitetssänkning. Allt detta finns belagt i historiskt källmaterial och kan arkivforskas fram.

Det som man hela tiden önskar förneka är att amatörradio har kunnat behålla sina exceptionellt stora privilegier endast genom ett faktum; våra företrädare utgjorde en elit, vilka hade visat sitt värde i de allierades krigsansträngningar 1941-45. Detta kom att prägla den officiella inställningen i decennier framåt efter freden 1945. Radioamatörer världen över ansträngde sig dessutom rejält för att leva upp till förväntningarna, och framgångarna 1959 och 1979 blev i sin tur resultaten av detta.

Framåt 1980/90-talen började dock amatörradiorörelsen att "vila på gamla lagrar", och tog i allt högre grad privilegierna för givna. Minnena av på vilka grunder man faktiskt hade fått fortsatt förtroende att fortsätta efter 1945 hade börjat blekna.

Det borde vara uppenbart att man inte kan upprätthålla en elitstatus genom att sänka kraven, och mycket riktigt så fick kravsänkningarna så småningom effekterna att radioamatörerna mer och mer sågs som "ett störande inslag" i stället för en resurs. Att sedan företrädare för amatörradiorörelsen, och även enskilda radioamatörer, genom mycket kortsiktiga ageranden lyckades skada relationerna till myndigheterna, vilka numera ser amatörradio som något ungefär lika eftersträvansvärt som "en sten i skon", har inte gjort det bättre.

Dagens radioamatörer behöver förfoga över verkligt bärande argument för att kunna motivera tillgången till dyrbart radiospektrum, och sådana argument blir allt svårare att uppbringa. Under de senaste 2-3 decennierna
har man hela tiden propagerat för att sänka kraven, motiverat med att "det måste bli fler radioamatörer".
Dock har kravsänkningarna hittills fått rakt motsatt verkan, nyrekryteringen är nu nere på en historisk bottennivå.

Själv är jag helt övertygad om att myndigheterna globalt mycket hellre såge en kraftigt reducerad numerär, i utbyte mot en påtagligt förbättrad kvalitet, kanske t.o.m. även kopplad till ökade privilegier. De har även genomskådat argumenten för kravsänkningarna, och ser numera tydligt att det är omsorgen om de nationella föreningarnas medlemsantal och inte någon omsorg om amatörradions ställning i stort som blivit drivande. De ekonomer och jurister som administrerar spektrum idag har blivit helt oemottagliga för sådana argument. Genom att observera omvärlden har man kommit till den helt korrekta insikten att amatörradio numera agerar på en marknad utan efterfrågan.

Dagens amatörradio har dessutom fjärmat sig påtagligt från de definitioner som ligger till grund för att överhuvudtaget upplåta spektrum utan kostnad för hobbyändamål; där en utövare av amatörradio förutsattes vara
en "kvalificerad person, vilken av personligt intresse och utan vinningssyfte ägnar sig åt egen förkovran, informationsutbyte samt radiotekniska experiment".

Debattklimatet, där ytlighet, upprörda kränkta känslor, faktaresistens och förnekelse utgör bärande inslag, vilket råder i dag bidrar också till att det blir allt svårare att föra en nyanserad diskussion. När man inte gillar de åsikter som framförs så skjuter man gärna på budbäraren.
 
Last edited:
Telegrafikravet som symbolfråga har fortfarande en sprängkraft som uppriktigt sagt lätt förvånar mig.
Men sett i lite perspektiv, och om man även väger in amatörradiokårens sociala sammansättning
där lättkränkta och folk med stort kontrollbehov är överrepresenterade blir det inte fullt lika konstigt.

Att det har gått utför med amatörradion sedan dess storhetstid på 50 och 60-talen är ställt utom allt tvivel,
och det är även ett belagt faktum att "T-certifikatet" och i förlängningen avskaffandet av telegrafikravet
även orsakat en påtaglig kvalitetssänkning. Allt detta finns belagt i historiskt källmaterial och kan arkivforskas fram.

Det som man hela tiden önskar förneka är att amatörradio har kunnat behålla sina exceptionellt stora privilegier endast genom ett faktum; våra företrädare utgjorde en elit, vilka hade visat sitt värde i de allierades krigsansträngningar 1941-45. Detta kom att prägla den officiella inställningen i decennier framåt efter freden 1945. Radioamatörer världen över ansträngde sig dessutom rejält för att leva upp till förväntningarna, och framgångarna 1959 och 1979 blev i sin tur resultaten av detta.

Framåt 1980/90-talen började dock amatörradiorörelsen att "vila på gamla lagrar", och tog i allt högre grad privilegierna för givna. Minnena av på vilka grunder man faktiskt hade fått fortsatt förtroende att fortsätta efter 1945 hade börjat blekna.

Det borde vara uppenbart att man inte kan upprätthålla en elitstatus genom att sänka kraven, och mycket riktigt så fick kravsänkningarna så småningom effekterna att radioamatörerna mer och mer sågs som "ett störande inslag" i stället för en resurs. Att sedan företrädare för amatörradiorörelsen, och även enskilda radioamatörer, genom mycket kortsiktiga ageranden lyckades skada relationerna till myndigheterna, vilka numera ser amatörradio som något ungefär lika eftersträvansvärt som "en sten i skon", har inte gjort det bättre.

Dagens radioamatörer behöver förfoga över verkligt bärande argument för att kunna motivera tillgången till dyrbart radiospektrum, och sådana argument blir allt svårare att uppbringa. Under de senaste 2-3 decennierna
har man hela tiden propagerat för att sänka kraven, motiverat med att "det måste bli fler radioamatörer".
Dock har kravsänkningarna hittills fått rakt motsatt verkan, nyrekryteringen är nu nere på en historisk bottennivå.

Själv är jag helt övertygad om att myndigheterna globalt mycket hellre såge en kraftigt reducerad numerär, i utbyte mot en påtagligt förbättrad kvalitet, kanske t.o.m. även kopplad till ökade privilegier. De har även genomskådat argumenten för kravsänkningarna, och ser numera tydligt att det är omsorgen om de nationella föreningarnas medlemsantal och inte någon omsorg om amatörradions ställning i stort som blivit drivande. De ekonomer och jurister som administrerar spektrum idag har blivit helt oemottagliga för sådana argument. Genom att observera omvärlden har man kommit till den helt korrekta insikten att amatörradio numera agerar på en marknad utan efterfrågan.

Dagens amatörradio har dessutom fjärmat sig påtagligt från de definitioner som ligger till grund för att överhuvudtaget upplåta spektrum utan kostnad för hobbyändamål; där en utövare av amatörradio förutsattes vara
en "kvalificerad person, vilken av personligt intresse och utan vinningssyfte ägnar sig åt egen förkovran, informationsutbyte samt radiotekniska experiment".

Debattklimatet, där ytlighet, upprörda kränkta känslor, faktaresistens och förnekelse utgör bärande inslag, vilket råder i dag bidrar också till att det blir allt svårare att föra en nyanserad diskussion. När man inte gillar de åsikter som framförs så skjuter man gärna på budbäraren.
Själv har jag läst el-teleteknik med bla hur rör fungerar, hur man lagar tjocktv med rör osv. och byggt massa roliga saker i min ungdom (länge sen nu). Var ständig kund på ELFA när det låg på bakgatan vid Fridhemsplan och köpte ett eller några motstånd eller kondensatorer som ekonomin räckte till. Gjorde egna kretskort och borrade och lödde till föräldrarnas förtvivlan (sån kemi och "rök" kan inte vara hälsosam). Radio & Television var favoritlektyr men dyr innan man började arbeta. Det jag dock tycker är tråkigt är att du ofta i trådar av de mest skiftande frågor lyckas få in detta med "kör cw" som den enkla lösningen eller detta med att vi som inte behövt lära oss morse inte är nåt att ha. Jag har märkt att du är fantasiskt kunnig om detta område och respekterar denna kunskap djupt. Men tror inte att denna ständiga klappjakt på oss nya (som ibland råkar ha en hel del kunskap i ämnet) knappast hjälper till att hålla hobbyn levande. Skulle gärna lära mig morse när jag får tid, men samtidigt när jag pratat med folk som precis lärt sig själva "språket" så är man bara halvvägs, sen måste man lära sig alla olika förkortningar och sekvenser som man använder då tydligen hela ord och meningar är ovanligt (eller?) så det känns som tröskeln är ganska hög. Menar inte att jag är kränkt av något av detta även om det är väldigt vanligt idag utan skulle gilla en mer nyanserad dialog.
 
Angående vad som avhandlas med telegrafering, så är det nog mycket olika. Lyssnar man så får man höra en massa hypersnabba, sannolikt automatiserade fraser som bara rör teknikaliteter (RST, QSL och 73), det mesta maskinsänt, och ibland manuellt med dålig handstil. Sen kan man råka på några "OM" som faktiskt samtalar med snygg, läsbar personlig handstil, och det är rätt kul. Vad man gör med sina Morsekunskaper är nog rätt beroende på hur man lärt sig. Jag hade förmånen att få den serverad genom professionell utbildning. Då behöver man inte nöta in fraser eller sekvenser, man tar tecknen rakt av och "ser" fraserna för sitt inre språkcentrum, vilka de nu råkar vara. Skillnaden är bara om man måste ta emot kod/krypto, för då måste man skriva, annars avdunstar det direkt (finns säkert undantagspersoner där också). Det är lite likartat med sändning. Vanliga ord går bara ut bokstav för bokstav till handen, man behöver inte lära in sekvenser eller hur ordet "kränkt" ska låta som en sekvens. Det skulle aldrig funka om man ska sända kod/krypto, för då måste det finnas en direktlina från öga till hand. Om man har sett ett femställigt bokstavskrypto (militär modell) nångång förstår man vad jag menar; grupperna går inte att memorera eller behandla som färdiga sekvenser. Så jag beundrar dem, som lär sig telegrafering på egen hand eller i grupp, på sin fritid - det skulle jag nog aldrig klarat av!

Men jag använder som nämnts inte mina telegrafikunskaper nästan alls. Fast jag är ju radioamatör...
 
Min far ansåg att en bilist som inte behärskade dubbeltrampningens ädla konst inte var en riktig bilist.
Ett riktigt fordon hade en osynkad växellåda. När bilar med nymodigheter som fyrhjulsbromsar och toppventiler
kom var måttet rågat för honom.

Jag känner igen vissa radioamatörer i honom.
 
Min far ansåg att en bilist som inte behärskade dubbeltrampningens ädla konst inte var en riktig bilist.
Ett riktigt fordon hade en osynkad växellåda. När bilar med nymodigheter som fyrhjulsbromsar och toppventiler
kom var måttet rågat för honom.

Jag känner igen vissa radioamatörer i honom.
Jag håller med din far. Idag kan ju folk inte ens bromsa utan ABS :-)
 
Jo man får tycka vad man vill.
Men det finns gränser.
Ett visst mått av ödmjukhet skulle inte skada i denna fråga.

SM4FPD
 
Vår går då gränsen?

Min gräns är direkta personpåhopp som absolut bör undvikas. Dock anser jag att sakfrågor måste kunna diskuteras. Det kan vara personliga åsikter om vad man gillar resp ogillar inom hobbyn och redovisning av händelser som påverkat utvecklingen inom hobbyn på ett negativt eller positivt sätt beroende på vad man själv tycker och vad man har för egna referensramar.

Liksom många ogillar morsetelegrafi av olika anledningar så finns det många som gillar denna fantastiska konstart liksom det finns de som brinner för digitala moder som FT8 medan andra som inte för allt smör i Småland skulle offra en minut på trådlös digital data kommunikation på amatörbanden.

Vad är problemet?

Allt för många (inte bara radioamatörer) är känsliga/osäkra/lättkränkta och har svårt att skilja mellan sak och person. De testar allt som skrivs på sig själv och tror på fullt allvar att allt som skrivs och går emot de egna åsikterna är ett personligt påhopp vilket inte kan hanteras utan att hoppa på budbäraren eller skriva långa klagoskrifter eller ropa på censur och avstängning.
 
Ja bra gränser där Bengt.
Vissa gränser dras av lagstiftning, andra av våra mänskliga egenskaper.
Ett annat ord som är viktigt när det gäller att människor emellan skall kunna samexistera, är empati.
Det betyder att man har en förståelse för hur andra tänker känner och fungerar, eller hur man behandlar andra.

Globalt har vi människor som saknar dessa egenskaper vilket ger katastrof resultat.

Men egenskaperna är linjära.

Vår hobby är ju avsedda att främja experiment.
Att bygga upp ett experiment för automatisk fjärrskift, är inte konstigare än att man byggde en radiosändare för Morse för 100 år sen.
Att sedan om man inte kn elle vet något om vad andra labbar med , borde det naturla vara att görhöra sig om vad dom gör, och inte hitta på jävelskap för att fördöma det man själv inte har ork att engagera sig i.


SM4FPD
 
Det är också ganska mycket tjat om "att vi måste bli fler". Jag känner att det är lika bra att inse fakta att vi inte kommer att bli speciellt många fler. Men medge möjlighet för de som är intresserade att bli radioamatörer. Att försöka värva de som inte är intresserade är meningslöst.
En annan vanlig tjatpunkt är "radioamatörer ska ligga i framkant av teknikutvecklingen". Det var nog länge sedan... Låt oss slippa onödig digitalisering som mest känns att det ska ligga i framkant för sakens egen skull utan att det egentligen innebär några fördelar. Jag minns att jag faktiskt gav PSK31 en chans men tyckte att allt skickande av F-makrotext blev intetsägande. FT8 har jag öht aldrig brytt mig om. Då tycker jag mer om RTTY.
Håll också teknikfanan högt - det är en teknikhobby och man behöver faktiskt teknikkunnande för att vara radioamatör och det gäller oavsett om det används hembyggen, plåtradio eller köpt plastradio. Orkar man inte lära sig finns PR, PMR, mobiltelefonen mm. Och JA, amatörradio är lite mer än PR-radio. Men överför det inte på användaren och det är väl där en massa som inte tål diskussion spårar ur.
 
Oavsett hur lättkränkt du anser någon vara så ger det dig inte på något sätt rätt Att kränka denna person!

Anser nog att det är essensen i det som förr kallades hamspirit.
 
Last edited:
Back
Top