Dimning av vägbelysning

Jag roade mig för några veckor sedan med att leta upp definitioner av meter och fot. Förr var ju en meter detsamma som längden av meterprototypen i Paris.

Nu är en meter definierad som "... längden av den sträcka som ljuset tillryggalägger i absolut vakuum under tiden 1/299 792 458 sekund" (Wikipedia). Detta innebär att vem som helst med tillräckliga ingenjörskunskaper kan bygga en egen meterprototyp, som är exakt likadan som alla andra meterprototyper.

Det roliga i sammanhanget är att en fot är definierad som "...exakt 0,3048 meter." (Wikipedia)

SM5OCI Per
 
SM5OCI said:
Det roliga i sammanhanget är att en fot är definierad som "...exakt 0,3048 meter." (Wikipedia)
Click to expand...
Om man multiplicerar 25,400 mm med 12 så får man 304,8 mm.
Så därför har både "inch" och "foot" exakta metriska definitioner.

I sin tur kan vi tacka C E Johansson för detta, eftersom han i sin roll av metrologichef hos Cadillac hade ett stort inflytande på att ensa tumdefinitionerna på ömse sidor av Atlanten. Det hade nämligen visat sig 1917 att USA-tillverkad ammunition kunde ge upphov till eldavbrott när den avfyrades i franska och brittiska eldrör och pipor. En kommission tillsattes som bestämde att en "inch" skulle vara exakt 25,400 mm som dessutom enkelt kunde reproduceras genom hans passbitar.

På 30-talet formaliserades detta vid en konferens, och därefter har "inch" en metrisk definition. Detta kunde varken Boris Johnson eller Brexit göra något åt... :)
 
Var det inte så att USA var på väg att bli metriska en gång i tiden men att någon president vägrade acceptera det?
I vetenskapliga/ingenjörsmässiga sammanhang märker man att det i stort sett är metriska enheter som gäller i alla fall. Fast
inte sällan blandas det frist, ska ett avstånd anges i en diskussion så kan det bli "somewhere between 1 metre and six feet" och
något som var menat som högst ungefärligt anges i metrisk form med hög noggrannhet. När jag för skapligt många år sedan åkte runt på Irland var det mph på bilens hastighetsmätare och km för avstånden på vägskyltarna. Här kan jag tycka att vi som Svenskar borde skrota våra "mil" som vi verkar vara i stort sett ensamma om och som skapar förvirring med utlänningar när svenskar säger "miles" eller "Swedish miles". Bättre då att säga km.
Märkligt nog anges här hemma alltid storleken på teveapparater och datorskärmar i tum. Tittar man i gamla svenska tidningar från televisionens barndom var det alltid metriska mått på bildrörets diagonal men sedan kom det av sig av någon anledning. Och själv har jag en cykel med 28" hjul.
 
SM4UKE said:
Var det inte så att USA var på väg att bli metriska en gång i tiden men att någon president vägrade acceptera det?
Click to expand...
Under Jimmy Carters presidentperiod stiftades en lag som skulle göra USA "metriskt".
Carter var något av ett unikum bland USA-presidenter, han var både ingenjör och en ganska anständig person. Hans efterträdare Reagan ansåg däremot att "metrification" var en eftergift åt världskommunismen och övergav tanken tämligen omgående.

Inom vetenskaperna har dock USA tvingats krypa till korset och acceptera SI-systemet.
Medicin och aerospace är de som kommit längst i detta avseende.
 
Det enda jag kan komma på med vettig praktisk funktion är flyget: ange höjder i fot och horisontella avstånd i meter ...
 
  • Like
Reaktioner: QRP
Civilflyg är en lite märklig blandning av SI och andra enheter.

Man anger fart i knop och avstånd i NM, vilket är kopplat till navigatörers världsbild.
Stig- och sjunkhastighet är i "feet per minute" eller "Fpm", vanligen som hundratalsmultipel.
Sedan anger man också höjder i fot, eftersom 1000 fot är c:a 300 m vilket är en passande minsta separation mellan flygplan i vertikalled, därav begreppet "Flight Level" eller FL där FL 300 motsvarar 30000 fot.

1668251175792.png

Barometriska höjdmätare använder referenslufttryck som refereras till som QNH eller lufttrycket vid marknivå vid den aktuella flygplatsen. I engelskspråkiga länder anges ibland QNH som "inches of mercury" istället för i millibar eller hektopascal.

Sedan anger man ofta vindhastigheter, banlängder och siktavstånd i meter och kilometer.

Det är tanken att civilflyget skulle anamma SI-systemet, och det finns t.o.m. en ICAO "Standard and Recommended Practices" som föreskriver att metriska enheter ska användas överallt. Dock har denna kommit alltmer i bakgrunden.

Militärflyg i Europa blev tidigt metriskt, med undantag av ett tidigare nämnt u-land, och i Sverige varade detta in i modern tid med höjder och avstånd i m och km, hastigheter i km/h och m/s, men NATO-anpassningen har numera medfört att svenska militärflygplan inte använder instrument graderade i SI-enheter, utan enligt civilflygets praxis.
 
Last edited:
För mig som tidigare laserspektroskopist var det praktiskt med 1'≈1ns. Värre var det med skillnaden mellan tumgängor och metriska i optikhållare och -bord, och ffa när man skulle montera längre saker med 25.00 mm delning mellan hålen på bord med 1" mellan dem.
 
SM7TLH said:
För mig som tidigare laserspektroskopist var det praktiskt med 1'≈1ns. Värre var det med skillnaden mellan tumgängor och metriska i optikhållare och -bord, och ffa när man skulle montera längre saker med 25.00 mm delning mellan hålen på bord med 1" mellan dem.
Click to expand...
Och det fanns förståss några gängor / mått som var precis så lika att de "passade" ?
Gissningsvis satt de på de dyraste prylarna där det gör mest skada ...
 
Tydligen dags att ta upp koaxialkontakernas gängor.
Hörde att de fortfaranade förekommer "felgängade" PL-259.
Då ju tumgängor kan vara rätt olika beroende på vem som tolkr måttet, och vilken maskin man använder för att ställa in gängningen så blir 5/8 tum lite olika.
Men tolkar man gängan som M16 så blir det ett lite större fel....

Jag är på jakt efter ett nödhjul till bilen, dvs ett mini-resevhjul, där då bultcirkeln är 108 mm, men det är skruvhål i vekligheten, navhålet 63,4 mm var katten kommer de måttet i från??? 63,4 kan det vara ett tummått tro?


ööööh, hur blev tråden om störninagr ffrån gtyúbelysning en tråd om konstiga måttenheter????

SM4FPD
 
SM4FPD said:
navhålet 63,4 mm var katten kommer de måttet i från??? 63,4 kan det vara ett tummått tro?
Click to expand...
Knappast.

I dag konstrueras även ganska simpla saker med CAD-program, vilka räknar ut optimal materialanvändning och vilka toleranser samt passningar som är nödvändiga för att kunna producera delarna på billigaste sätt.

Då kommer det ut värden som inte är avrundade utan blir exakt vad som är nödvändigt.
 
-VJE>Och det fanns förståss några gängor / mått som var precis så lika att de "passade" ?

Framför allt fanns det doktorander som tyckte att om man bara tog i litet så gick ju skruven i ...
 
SM7TLH said:
-VJE>Och det fanns förståss några gängor / mått som var precis så lika att de "passade" ?

Framför allt fanns det doktorander som tyckte att om man bara tog i litet så gick ju skruven i ...
Click to expand...
Ja, det finns ju några som är lika nog för att passa med övertalning och inte med våld...
Och det är väl någon enstaka som passar bra.

"In USA we have one standard. We calli the dollar"
 
Ja 63,5 är 2,5 tummar, om nu tum är 25,4 mm vilket den ibland är.
Det sades att Henry Ford beställde skruvar från olika tillverkare, exvis 3/8 tums skruvar och muttrar.
Men de passade inte ihop, bara de som kom från samma tilverkare gick att använda ihop.
Så det gick åt personal att sortera skruvarna, och reservdelslagret blev komplicerat.
Så 3/8 skruvar kan vara så olika att de inte går ihop.
Det var då CE Johansson kom med i spelet.

Ang navhålet på 63,5 mm så har jag nu fått lära mig att även Mondeos fälgar skulle passa.
Så Volvo har köpt fälgarna och naven från nån som gör delar till flera bilar men i 1800 talets måttenheter.
På husbilen, en FIAT DUCATO 1996, var bromsarna från LUCAS...... men mäter i SI enheter.

Någon nämnde TV måtten, det härrör från tiden då CRT var runda, (katodstrålerör) och sådan användes ju till de första TV-apparaterna.
Men hur man kan göra bildsensorer med bråktalstum med decimaltal till kameror är mer underligt.
Däremot var KODAK föres sin tid då redan när 35 mm biofilm kom vara just 35 mm.
Klipptes sen till små stumpar i stillbildskameror som sedan kallades för 35 mm kameror. Över hundra år sen!
Även före, då kameror laddades med plåt mättes de i cm.

Amerikanarna har någon konstig formel för att räkna ut antennlängden i fot, men blir det då decimalfot, eller bråkdelar eller fot och tum???
Sen skall antennen användas på 17 meter.....(dvs frekvensen,eller skonumret)

Såg på POLSTAR elbilen från Volvo. Där mättes motoreffekten i kW, 350 kW en mycket kraftfull motor, Men inom parentes stod det 475 hp.
Gäller det en bensin eller dieselbil mäts motorns effekt i hp, och möjligen inom parantes i kW.


SM4FPD
 
SM4FPD said:
Där mättes motoreffekten i kW, 350 kW en mycket kraftfull motor, Men inom parentes stod det 475 hp
Click to expand...
Vi som en gång har läst "tjockström" har fått lära oss att praxis för elmotorer är effektangivelse i kW, medan förbränningsmotorer av tradition anges i hp (eller i Tyskland "Pferdestärke" PS eller "metrisk hästkraft" = 735,5 W). En hp är härledd ur u-landsenheten "foot-pounds per second", och är 746 W.


SM4FPD said:
Det sades att Henry Ford beställde skruvar från olika tillverkare, exvis 3/8 tums skruvar och muttrar.
Men de passade inte ihop, bara de som kom från samma tilverkare gick att använda ihop.
Så det gick åt personal att sortera skruvarna, och reservdelslagret blev komplicerat.
Så 3/8 skruvar kan vara så olika att de inte går ihop.
Det var då CE Johansson kom med i spelet.
Click to expand...
Orsaken till att Ford satsade på precisionsmätningar och en ensad tumdefinition var inte skruvarna, utan hade sina rötter i den tidigare nämnda förbistringen vid masstillverkning av ammunition.

Däremot förstod Henry Ford att det var livsviktigt vid massproduktion av detaljer som verkligen krävde hög och jämn kvalitet. snäva toleranser och passningar, som t.ex. lager, vevaxlar och kugghjul, att samma standarder tillämpades överallt. Annars är man tvungen att passa in delarna för hand vilket är varken trivsamt eller lönsamt.

C E Johansson var även en av idégivarna bakom ISA (senare ISO) avmåtts- och passningssystemen, vilka revolutionerade maskintillverkning under 20 och 30-talen.


1668422950738.png


Avmåtts- och passningssystemen är en av orsakerna bakom varför "reverse engineering" av precisionstillverkade mekaniska produkter är så svårt. Har man inte tillgång till hur dessa har beräknats och tillämpats vid tillverkningen blir det ett "helt företag" att återskapa produkten.

Ett riktigt bra exempel är vad Svenska Flygmotor AB (senare Volvo Flygmotor) gjorde 1942 när man skulle serietillverka det svenskkonstruerade jaktplanet J22.

Från början avsåg man att försöka köpa Pratt&Whitney motorer, men blev nekade. Sedan fick man tag på ett antal reservmotorer till DC-3 som tagits som krigsbyte i Frankrike, men dessa var inte tillräckligt många.

Då skruvade man isär ett par originalmotorer och mätte upp alla delar samt lät SFA nytillverka olicensierade kopior av Twin Wasp-motorn, med överraskande goda resultat. Projektet var dock inte elementärt...
 

Attachments

  • 1668422727751.png
    1668422727751.png
    308,5 KB · Views: 4
Last edited:
SM0AOM said:
Däremot förstod Henry Ford att det var livsviktigt vid massproduktion av detaljer som verkligen krävde hög och jämn kvalitet.
Click to expand...
Samma sak var det med masstillverkningen av Bofors klassiska 40mm AKAN som licenstillverkades av en massa amerikanska företag under WW2. Originalritningarna fungerade bara för småskalig hantverksmässig tillverkning och det var många arbetsmoment som gjorde att delar bara passade ihop för olika individer. Det funkade när alla satt och jobbade i Karlskoga men inte alls när massor av tillverkare skulle tillverka sin del. Det blir också lättare när det handlar om reservdelar.
 
SM4UKE said:
Det funkade när alla satt och jobbade i Karlskoga men inte alls när massor av tillverkare skulle tillverka sin del. Det blir också lättare när det handlar om reservdelar.
Click to expand...

Det är just vid reservdelshållning och decentraliserad tillverkning som toleranssystem visar sin styrka.

T.ex. SKF:s lagerkataloger skulle vara ganska meningslösa ifall man inte kan lita på att ett levererat lager passar i sitt lagerhus eller på axeln, utan måste passas in i efterhand manuellt. Sådant blir oerhört tidsödande.

Min mentala nidbild av mekanister som "råbarkade figurer i oljiga overaller vilka löser problem genom att slå på dem med slägga" har blivit mer nyanserad. Det finns stora inslag av både sunt förnuft och vetenskap inom mekaniken.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top