Enkel direktkonverterande mottagare

Jag läste en artikel i SPRAT där man testat olika OP-ampar, den sitter ju ofta som första LF steg i en DC-mottagare.
Jag gjorde ett litet utdrag:

Typ nV/rtHz kategori

741 ej uppm. högt brus
TL061 42 lågt brus
CA3140 40 lågt brus
LF351 25 lågt brus
LF355 20 lågt brus
NE531 20 lågt brus
TL071 18 lågbrusig
TL081 15 lågbrusig
LM301 15 lågbrusig
OP97 14 lågbrusig
LF357 12 lågbrusig
OP07 10 lågbrusig
NE5534N 3,5 mycket lågt brus
AD743 3,2 mycket lågt brus
OP27 3,0 mycket lågt brus
OP37 3,0 mycket lågt brus
OPA620KP 2,3 mycket lågt brus
CLC425 1 ultralågt brus
LT1115 0,9 ultralågt brus
AD797 0,9 ultralågt brus
OPA847 0,85 ultralågt brus
MAX4106 0,75 ultralågt brus

Med 60 dB förstärkning (1000ggr) kan författaren fortfarande inte höra brus med AD797. Men med en TL071 kommer man ändå mycket långt. 741 brusar som ett vattenfall.

Obs att bruset nte står i dB, i så fall vore ju skillanderna extremt stora.
Utan är redovisat i brusspänning.
nV/rtHz

Är det någon som kan förklara nV/rtHz???? nanoVolt per rt Hetz???

Nå de finaste OP:arna är mycket dyra i alla fall.


För övrigt är artikeln om artikeln i senaste SPRAT inskannad, sände en med mejl till Metric fick du den?


De
SM4FPD
 
SM4FPD said:
Är det någon som kan förklara nV/rtHz???? nanoVolt per rt Hetz???
Click to expand...

Man anger hur mycket brus (noise density) man har vid en bandbredd av 1Hz.
Sedan är det upp till dig som användare att multiplicera med din aktuella bandbredd.


....Roy "fotpedal" .....kan du skicka SPRAT-artikeln till mej också så är du bussig :)


/Micke
 
SM4FPD said:
Jag läste en artikel i SPRAT där man testat olika OP-ampar, den sitter ju ofta som första LF steg i en DC-mottagare.
Jag gjorde ett litet utdrag:

Typ nV/rtHz kategori

741 ej uppm. högt brus
TL061 42 lågt brus
CA3140 40 lågt brus
LF351 25 lågt brus
LF355 20 lågt brus
NE531 20 lågt brus
TL071 18 lågbrusig
TL081 15 lågbrusig
LM301 15 lågbrusig
OP97 14 lågbrusig
LF357 12 lågbrusig
OP07 10 lågbrusig
NE5534N 3,5 mycket lågt brus
AD743 3,2 mycket lågt brus
OP27 3,0 mycket lågt brus
OP37 3,0 mycket lågt brus
OPA620KP 2,3 mycket lågt brus
CLC425 1 ultralågt brus
LT1115 0,9 ultralågt brus
AD797 0,9 ultralågt brus
OPA847 0,85 ultralågt brus
MAX4106 0,75 ultralågt brus

Med 60 dB förstärkning (1000ggr) kan författaren fortfarande inte höra brus med AD797. Men med en TL071 kommer man ändå mycket långt. 741 brusar som ett vattenfall.

Obs att bruset nte står i dB, i så fall vore ju skillanderna extremt stora.
Utan är redovisat i brusspänning.
nV/rtHz

Är det någon som kan förklara nV/rtHz???? nanoVolt per rt Hetz???

Nå de finaste OP:arna är mycket dyra i alla fall.


För övrigt är artikeln om artikeln i senaste SPRAT inskannad, sände en med mejl till Metric fick du den?


De
SM4FPD
Click to expand...

Att jaga futtiga nV/root Hz kan tyckas meningslöst och det är det, men man behöver ju inte heller förstöra en potentiellt bra mottagare med en högbrusig LF-kedja, 741 och LM386 är ju vanliga bovar i sammanhanget, att rota fram en billig TL072 eller NE5532 är ju inte svårt i en moderniserad junkbox.
Man får man också i sammanhanget väga in bruset från dioder (särskilt zener), spänningsregulatorer, kondensatorer (!) och det termiska bruset från motstånden, en icke föraktfull faktor i en mottagare, i HIFI-trakterna så är det välkända källor till brus.

Nu får någon kunnig rätta mig men jag vill minnas att nV/rt Hz specificerar det vita egenbruset vid 10Hz frekvens men det är en spec som bara är aktuell vid dels rätt matningsspänning (alltid dubbelmatning) och vid vissa specifika käll- och lastimpendanser vilket gör själva specifikationen kraftig skild från verkligheten, speciellt med de kringkomponenter och de förutsättningar dessa skapar.

Bortsett från opampens egenbrus så får man dessutom addera kringkomponenternas egenbrus,
ur det byggekonomiska perspektivet kan man välja en en bra opamp som har ett högt PSRR och därmed komma undan med en stökigare med billigare spänningsregulator.
 
Klart att LF bruset har betydelse om man utan insignal hör ett pysande i lurarna, med en av de översta OP:arna, och inte kan höra det med de nedre typerna ens med extremt hög förstärkning.
Klart att det atmosfäriska bruset från antennen är starkare i en mottagare.
Men LF bruset finns ju kvar och det finns inget värre än att lyssna i en mottagare med flera sorters brus samtidigt.
Har hört apparater med atomsfärsikt brus, HF-brus, med MF brus då bredbandig förstärkning i MF finns efter filtret, och dessutom LF-brus, nämner inga namn här..... Minst tre sorters brus på en gång alla med olika "färg".
Att sedan anpassa lurarnas verkningsgrad och örats känslighet med aktuell hörselskada är en teknik i sig.

Men med den bästa OP kan man ändå misslyckas genom att dimensionera fel.
Och de flesta dimensionerar fel, räknar bara förstärkning enlig app i ELFA. OP:ar är inte riktigt så enkla att använda som det verkar.
Jag minns en artikel i ELEKTOR om den saken, att hitta en kan dock bli svårt... Har åtskilliga hyllmeter sådana tidningar.

SM0GLD vad har du för mejladress så kan jag mejla filerna.
Det går inte att bifoga filer med forumets mejl.

de
SM4FotPeDahl
 
SM4FPD said:
Jag läste en artikel i SPRAT där man testat olika OP-ampar, den sitter ju ofta som första LF steg i en DC-mottagare.
Jag gjorde ett litet utdrag:

Typ nV/rtHz kategori

741 ej uppm. högt brus
TL061 42 lågt brus
CA3140 40 lågt brus
LF351 25 lågt brus
LF355 20 lågt brus
NE531 20 lågt brus
TL071 18 lågbrusig
TL081 15 lågbrusig
LM301 15 lågbrusig
OP97 14 lågbrusig
LF357 12 lågbrusig
OP07 10 lågbrusig
NE5534N 3,5 mycket lågt brus
AD743 3,2 mycket lågt brus
OP27 3,0 mycket lågt brus
OP37 3,0 mycket lågt brus
OPA620KP 2,3 mycket lågt brus
CLC425 1 ultralågt brus
LT1115 0,9 ultralågt brus
AD797 0,9 ultralågt brus
OPA847 0,85 ultralågt brus
MAX4106 0,75 ultralågt brus

Med 60 dB förstärkning (1000ggr) kan författaren fortfarande inte höra brus med AD797. Men med en TL071 kommer man ändå mycket långt. 741 brusar som ett vattenfall.

Obs att bruset nte står i dB, i så fall vore ju skillanderna extremt stora.
Utan är redovisat i brusspänning.
nV/rtHz

Är det någon som kan förklara nV/rtHz???? nanoVolt per rt Hetz???

Nå de finaste OP:arna är mycket dyra i alla fall.


För övrigt är artikeln om artikeln i senaste SPRAT inskannad, sände en med mejl till Metric fick du den?


De
SM4FPD
Click to expand...

Enheten "nV/roten(Hz)" kommer sig av att brus ursprungligen har sin definition i effektmått
som Pn = kTB, där Pn = bruseffekten i W vid anpassning, k = Boltzmanns konstant 1,38*10E-23 J/K, T = temperaturen i K och B = bandbredden i Hz.

För varje bruseffekt finns det dock en motsvarande brus-EMK som blir Un = roten(4kTBR) där Un = brus-EMK och R= belastningsresistansen. Med allt annat konstant blir då brusspänningen proportionell mot roten ur bandbredden.

När andra förhållanden än effekter är intressanta som t.ex. i operationsförstärkarkopplingar är det bekvämt att använda spänningssamband.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Nu skall man inte stirra sig blind på en tabell likt denna, även om det är en relevant information. Det behövs även ta kringkomponenter i beaktande. Jag testade lite olika kratsar för några år sedan när vi labbade med olika kopplingar inför vårt KRAS-projekt, och noterade då i princip ingen skillnad mellan olika kopplingar. Efter en del funderande testade jag att byta kondensatorerna som satt vid spänningsmatningen och noterade att vissa kondensatorer brusade mer än förstärkarna och därför blev det ingen skillnad på jämförelsen.

Efter att först testat fram en koppling med "bra" grundkomponenter var det enkelt att med hjälp av ett par hörlurar höra vilka förstärkare som jag skulle använda. Det behövdes inge specialinstrument där frekvensgången kan ge fel indikation. Öronen är mycket bättre då frekvensgången alltid blir "rätt"...
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top