Ferrit istället för att linda upp koaxen?

SA4JAJ

Active Member
Till min scanner har jag en dipol för ~2m gjord av två teleskopantenner (så att jag kan ändra frekvensen) sittande på taket.

Det brukar ju rekommenderas att man lindar koaxen till en spole före man kopplar den till dioplen för att minska risken att koaxens skärm blir en del av antennen. Jag har av olika anledningar inte gjort så utan bara kopplat koaxen till dipolen. Jag undrar nu om man istället kan trä på ferritar på koaxen och få samma effekt? Typ ELFA 58-546-09?
 
En ferritkärna av denna typ ger c:a 300 ohm impedans i serie med kabelns ytterledare på 100 MHz.
Detta motsvarar grovt en spole med 2 varv och 50 mm diameter av kabeln.

Två kärnor ger 600 ohm osv, medan en spole med 4 varv ger i häraden 2500 ohm.

Att linda upp kabeln ger alltså mycket mer "impedans för pengarna", men detta är relativt okritiskt,
en uppskattning är att 4 - 5 gånger matningsimpedansen är tillräckligt för att hindra strömmar på kabelns ytterledare.
En fördel med ferritkärnorna är att impedansen varierar betydligt mindre med frekvensen jämfört med att göra en spole av matarledningen.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Tack för uttömmande svar Karl-Arne!

Man kanske skulle försöka få till en spole i alla fall. Jag är lite rädd att kabeln ska ta skada av att böjas till en spole, brukar det vara någon risk?

Hur avgör man förresten diameter och antal varv på spolen? Finns det några formler eller tumregler att använda?
 
Hej 84:an Jonsson!

På nätet finns tabeller över minsta böjningsradie, beroende på kabeltyp.

Ingen koaxialkabel mår bra av att bli klämnd förbi denna gräns.
Impedansen förändras vid detta specifika "knök-ställe".

Det fysika förhållandet mellan inre ledare och yttre skärm,
förändras negativt vid denna punkt.

HàDè!
/Hans
 
Kabeltillverkarna brukar ange en minsta böjningsradie som ligger i häraden 5 gånger kabeldiametern. Alltså är minsta rekommenderande spoldiameter för RG-58 med solid isolering runt 50 mm.

Man beräknar induktansen för kabelspolen som för vilken induktans som helst,
efter att ha uppskattat den behövliga reaktansen i ytterledaren Xl = wL där w = 2*pi*f och L induktansen i Henry.

För en antenn med 50 ohms impedans går det åt 300 - 500 ohm, och då blir induktansen
L = Xl/w

Om vi antar att antennens mittfrekvens är 100 MHz blir denna c:a 0,8 uH.

Beräknat med G4FGQ (SK) program solnoid3.exe blir en lämplig utformning 3 varv av kabeln tätlindat på 50 mm diameter.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Ställde samma fråga på ett annat forum och fick då till svar att jag inte behövde bry mig om några spolar eller ferritar eftersom jag inte ska sända med antennen. Det stämmer väl inte?

Hittade inget om böjningsradier för min kabel så jag inhandlade två ferritblock och satte runt koaxen vid antennen. Det första jag märkte var att en stark och irriterande störning från TVn försvann. Tror även att mottagningen blivit marginellt bättre men är inte helt säker.
 
Det som du har gjort är att hindra strömmar som tidigare flutit på kabelns utsida att komma fram till antennens matningspunkt och sedan in via antennen. Då brukar ofta störnivån minska.

Att minska "mantelströmmarna" är lika nödvändigt i mottagning som i sändning, fast av olika orsaker.
Påverkan på omvärlden är mindre påtaglig i mottagning, men inverkan på strålningsdiagram mm. finns även under dessa förhållanden.

Det kan mycket gärna vara så att mottagningen förbättras, när brus- och störkällor i omgivningen inte länge når fram till antennen via kabelns utsida.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Gäller detta i samma utsträckning även en obalanserad antenn som t.ex. en tråd ändmatad via en "magnetic balun"?

/ Göstha
 
Det är mycket svårare att isolera matningspunkten för en ändmatad tråd från koaxialkabelns ytterledare, eftersom tråden kan ha impedanser vars belopp är flera hundra ohm.

Då blir kravet på serieimpedans i serie med skärmen tusentals ohm, vilket är svårt att realisera.
Undertryckning av "mantelströmmar" är därför lättare vid lågohmigt matade antenner.

S.k."magnetic baluns" är ganska verkningslösa vid högohmiga laster.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
... Undertryckning av "mantelströmmar" är därför lättare vid lågohmigt matade antenner.

S.k."magnetic baluns" är ganska verkningslösa vid högohmiga laster.
Tack Karl-Arne för att du så konkret bekräftade mina misstankar!

73 / Göstha
 
Back
Top