RNA de APQ.
Hej.
Om Balun 1 och 2 är tillverkade med exakt samma material, toroider och lackisolerade cu-trådar, bör väl förlusterna rimligtvis vara de samma?
Min beskrivna mätmetod kan utföras av de amatörer som har en:
a) 50 ohms konstlast
b) en RF effektmeter
Man kan givetvis mäta förlusterna hos t ex en 1:4 balun (50:200 ohm) genom att först mäta ingångseffekten och sedan mäta strömmen genom 200 ohms motståndet och sedan jämföra resultaten.
Detta fodrar:
a) RF effektmeter
b) en "välkalibrerad och pålitlig" RF Ampere-meter
c) ett 200 ohms reaktansfritt motstånd som tål den avsedda effekten.
Punkt b) och c) tror jag inte "genomsnittsamatören" har i sina gömmor.
Om man skall mäta på baluner med omsättning 1:6 fodras ett 300 ohms motstånd, 1:12 fodrar ett 600 ohms motstånd o s v.
Jag påstår nog att metoden "2 likvärdiga baluner rygg mot rygg" är fullt tillräckligt för genomsnittsamatören.
73
Bengt SM6APQ
Hej.
Om Balun 1 och 2 är tillverkade med exakt samma material, toroider och lackisolerade cu-trådar, bör väl förlusterna rimligtvis vara de samma?
Min beskrivna mätmetod kan utföras av de amatörer som har en:
a) 50 ohms konstlast
b) en RF effektmeter
Man kan givetvis mäta förlusterna hos t ex en 1:4 balun (50:200 ohm) genom att först mäta ingångseffekten och sedan mäta strömmen genom 200 ohms motståndet och sedan jämföra resultaten.
Detta fodrar:
a) RF effektmeter
b) en "välkalibrerad och pålitlig" RF Ampere-meter
c) ett 200 ohms reaktansfritt motstånd som tål den avsedda effekten.
Punkt b) och c) tror jag inte "genomsnittsamatören" har i sina gömmor.
Om man skall mäta på baluner med omsättning 1:6 fodras ett 300 ohms motstånd, 1:12 fodrar ett 600 ohms motstånd o s v.
Jag påstår nog att metoden "2 likvärdiga baluner rygg mot rygg" är fullt tillräckligt för genomsnittsamatören.
73
Bengt SM6APQ