Gammal koaxialkabel?

[SM6VTT]

Jag har en del gammal koaxialkabel liggande typ RG-8 fast i militärt format. Kabeln är gammal men har inte varit uppmonterad utomhus under längre tid. I princip är kabeln "ny" även om den är gammal. Av det jag har sett på kabeln ser den helt ok ut, ingen oxid eller missfärgning av skärm eller mittledare. Det enda är att kabeln är lite stel och hård. Försämras kvaliten nämnvärt bara av att kabeln åldras??

 

[SM6GXV]

Plastmaterialen åldras och styvnar på äldre kablar.
Äldre kablar har ett ytterisolermaterial som inte tål tidens tand. Efter ett antal år har det torkat, små sprickor bildats och vatten tränger in till ytterskärmen. Framför allt om kabeln utsätts för [surt] regn. På kablar som tagits ner från gamla installationer kan man inte sällan se hur fukt ärgat ytterskärmen som gått i galvanisk korrosion med nickel eller försilvring från N-kontakter trots försök till tätning.

Kablar av "RG-8 typ" finns i ett nära nog oändligt antal kvalitetsklasser och från olika tillverkare. Inte sällan hittar man kablar där tillverkaren sparat in på exvis skärmens täthet (antal kardeler) eller där kärnan inte gjutits korrekt runt mittledaren. För kortvågsbruk spelar det ofta ingen större roll, men den som frestas använda kabeln för VHF/UHF kan få betala ett dyrt pris.

RG-8 försvann för ett antal år sedan som kvalitetsklassning och ersattes av RG-213 med enkel skärm, och med RG-214 som har två försilvrade skärmar. Skillnaden i loss är försumbar på lägre frekvenser, men läckaget ut (och det finns) skiljer högst markant.

De gamla ytterplastmaterialen som användes i gamla kabeltyper är numera ersatt av ett modernare material som tål väder och vind betydligt bättre.

 

[SM0AOM]

Det allvarligaste är om kabeln är så gammal att
den inte har "migreringfritt" ytterhölje.

På kablar som tillverkats för mer än 20 år sedan, och även senare på kablar
av billigare utförande användes en PVC-plast som innehåller mjukgörare
vilka kan vandra över från ytterhöljet till isoleringen och helt förstöra dess elektriska
egenskaper.

Detta kan man se genom att den ursprungligen genomskinliga eller mjölkvita
polyetylenisoleringen har fått en brun färgton. En sådan kabel har dämpning som är flera
gånger den ursprungliga.

Att den kabel som du har blivit stel och spröd tyder på att mjukgörarna i ytterhöljet
har tagit vägen någonstans, och risken finns att de numera återfinns i isolationsmaterialet.

Det enda helt säkra sättet att verifiera en kabel är att kortsluta en så lång bit som möjligt i den bortre änden, lägga på effekt i det frekvensband som är av intresse och mäta upp SWR
i matningsänden. Räknar man sedan om SWR till först reflektionsfaktor [rho=(S-1)/(S+1)]
och sedan till "Return loss" [RL=10*log(rho^2)] får man ut hur mycket vågorna har dämpats under sin färd tur och retur i kabeln. Halva detta värde är kabeldämpningen.

Delar man sedan detta resultat med kabellängden får man dämpningen per längdenhet.

Ett exempel:

Kabellängd 50 m RG-213, frekvens 50 MHz uppmätt SWR 3:1

Reflektionsfaktorn rho = 3-1/3+1 = 0,5; Return loss = 10*log(0,5^2) = -6dB

Kabeldämpningen = 6dB/2 = 3dB ; Dämpningen per m = 3/50 = 0,06 dB/m,
eller 6 dB per 100 m.

Enligt tillverkaren ska RG-213 ha 5 dB/100 m på 50 MHz så denna kabel har försämrats något.

Denna metod ger bäst noggrannhet om kabeln är så lång att man mäter SWR som är 3:1 eller mindre.

Den ger också en bra inblick i hur vanskligt det är att mäta SWR i änden på en lång kabel.

73/

Karl-Arne
SM0AOM

 

[SM6VTT]

Tack för utförliga svar. Klart intressant. Mycket att tänka på..

Man skall nog inte snåla när det gäller koaxialkabel, dumt att använda en dämpsats. =)

Den kabeln jag har ser helt ok ut, kopparn är inte missfärgad, inte den vita plasten heller. Den har avänds av militären så jag antar att det inte är vilken skit som helst. Däremot hade jag en RG-213 som var klart missfärgad på mittledaren, det hade förmodligen tränkt in vatten i kabeln.

Jag skall försöka ge mig på att mäta lite, det är ju intressant att se dämpningen.

73 de Fredrik SM6VTT