Glödlampor som strömbegränsare

SM2GXN

Well-Known Member
Jag har använt glödlampor som strömbegränsare vid reparationer så länge jag kan minnas och det med en lampa som så klart är kopplad i serie med fasen och i all enkelhet ansluten direkt i en sladd med passande sockel. Har aldrig gjort några större ansträngningar till att bygga in arrangemanget i en anständig kapsling, men idén att slutligen göra slag i sak väcktes vid ett besök på kära Biltema på den avdelning där el-artiklar finns. En kapsling stor nog att husera tre lampsocklar inhandlades och resterande komponenter finns så klart i ett välsorterat shack.

Det finns självfallet en del variabler att ta i beaktande då det gäller effekt på glödlampan, eller glödlamporna, för att de ska fungera som just den strömbegränsande faktor de ska vara; t.ex. vid start av switchade strömförsörjningar eller diverse annat rackel. Obehagliga eldklot och högljudda smällar kommande från elektroniken kan vara väldigt skrämmande och inte minst de följder som kan bli efter att ha skickat in 230 volt utan att begränsa strömmen till något som kanske är i häraden av noll ohm mellan fas och nolla eller i komponenter efter nätlikriktaren.

Nu är inte min mening, även om jag så kanske senare gör om någon är intresserad, att lägga upp bygget utan jag är mest intresserad över hur ni löst era med eventuella tips som tacksamt mottages och gärna era funderingar bakom dem. Jag själv kommer att använda tre lampsocklar med lampor i effektklassen 60, 75 och 100 watt och brytare för att parallella dem då så krävs och så klart en 2-polig nätströmbrytare. Vridtransformatorer har jag för övrigt gott om och de får vid enstaka fall utgöra ett bra komplement till glödlamporna.

Bifogar ändå en bild på kapslingen och de tre lampsocklarna. ;-)
 

Attachments

  • Strömbegränsare.jpg
    Strömbegränsare.jpg
    2,6 MB · Views: 12
Ja det går ju inte med E27 socklade LED. Eller som det står ibland "LED glödlampor".
Att få tag i rena glödlampor idag blir kanske ett projekt i sig....
Annars är ju Glödlampor särskilt de för lägre spänning intressanta att använda som strömbegränsning.

Drar mig till minnes ett stabbat labaggreagt som byggprojekt i R&TV tidningen.
En vanlig stabkoppling med tre transistorer och en Zener. Dimensionerat för 12 V ett par Amp.
Sen satt då glödlampan där mellan bryggan och sluttransistorn, en 12 V 10 eller 21 W.. Så kortsluter man agget då lyser lampan och dess resistans ökar så strömmen blir måttlig.

För laddning av NiCad elelr idag NiMeHy acar är det ju praktiskt med en glödlampa, 12 V och 5, 10 eller 21 W.

På 230 V sidan har jag aldrig känt behovet ändå..... smäller det så sköter säkringarna saken.

SM4FPD
 
Är detta lite som vad Big Clive plockade isär här:
Ser helt klart ut som något jag tänkt mig och Big Clive är en riktigt finurlig kille. Ska spana in videon för just den har jag helt missat trots att jag brukar kolla in ganska mycket av vad han lägger ut på Youtube. Tack förresten!
 
I brist på vridtrafo har jag använt värmefläktar med omkopplingsbar effekt i serie med högspänningstransformatorn vid urgasning av sändarrör.
 
Jag vill minnas att -AOM har berättat om en installation med glödlampor han utförde i början av sin experimentella bana. Om man får begära Da Capo?
 
På begäran ett utdrag från min hittills opublicerade "amatörradiosjälvbiografi". Händelsen utspelar sig hösten 1980:

"Ett praktiskt prov visade ungefär på de resultat som man kunde vänta sig, och man beslöt att gå vidare. En mer fullskalebetonad teststräcka skulle kräva flera kW högfrekvens för att ge den jonisationsgrad som skulle vara intressant, och på mitt första förslag att gå ut och köpa en kraftig kortvågssändare blev svaret:
”- kan man inte bygga en?”. Sagt och gjort, en grov kostnadsberäkning
vidtog och man beställde därefter en 4 kW rörbestyckad HF-förstärkare, att driva med det TMC 500W linjära slutsteg som man tidigare disponerade. Lite letande i egna och andras junkboxar frambringade flera användbara detaljer, och ett halvfärdigt PA-steg med 2 st 4-1000A inköptes av en annan ETA- medlem.

Några besök på skrotgårdar ordnade till kraftaggregatet, som innehöll 3 st
2,4 kVA f.d. mikrovågsugnstransformatorer. Utspänning 5500 V, ström 1,5 A. Hela skapelsen gick på länkhjul.

För att prova nätdelen uppletades en tidigare koppling som använts för ett okänt, men sannolikt livsfarligt, ändamål bestående av 25 st seriekopplade E27 lampsocklar. Byggnadsstyrelsens fastighetsförråd rädades på 25 st 200W 220V glödlampor som monterades i anordningen, en knivströmbrytare kopplades i serie, och startknappen på kraftaggregatet trycktes in med ett kvastskaft.

Inget direkt farligt hände,så med hjälp av samma kvastskaft slöts knivströmbrytaren. Hela lokalen lystes upp av 5 kW glödljus…"
 
Eftersom herrarna i denna tråd verkar ha erfarenhet av strömbegränsning vid tillslag av spänningsaggregat, är jag intresserad av tips av hur man ska begränsa startströmmen, på 230 voltsidan, vid tillslag av ett "mastigt" nägagg? Som det är nu, brukar proppen lösa ut ibland när vi startar aggregatet, men inte alltid. Så det verkar ligga på gränsen. Hur många lampor i serie? Hur många watt?
 
Hej!

Frågan man kanske först skall fundera över är om det beror på att transformatorn är "en stöddig rackare" eller om det beror på ett rejält kondensatorbatteri efter likriktaren?
Utifrån detta så kan man sedan välja koncept för att begränsa startströmmen.
 
En vridtrafo är bra för mjukstart. Men en glödlampa ("dim bulb") har den smarta funktionen att den skyddar apparaten när något katastrofalt inträffar. Kanske gick det bra att mjukstarta så elektrolyterna formerade sig. Men efter en stunds drift kanske någon av kondensatorerna får för sig att kortsluta och då lindrar en glödlampa omedelbart plus att man ser att lampan plötsligt börjar lysa starkare. Kan missas om man har en vridtrafo, är man upptagen med annan felsökning (kolla på multimeter/oscilloskop och kika i ett schema) så håller man knappast också koll på en amperemeter samtidigt.

Philips FM/TV-sändare (med två stora QBL5/3500 i slutet) hade en smart mjukstart av anodtrafon. Man hade en vanlig glimtändare för lysrör i serie med spolen i en kontaktor. Det fördröjde tillslaget av kontaktorn och under tiden satt några biffiga motstånd i serie med de tre faserna på anodtrafons primär. När mjukstartens kontaktor till slut drog så kortslöts effektmotstånden och trafon fick full kräm från nätet.
 
En vridtrafo är bra för mjukstart. Men en glödlampa ("dim bulb") har den smarta funktionen att den skyddar apparaten när något katastrofalt inträffar. Kanske gick det bra att mjukstarta så elektrolyterna formerade sig. Men efter en stunds drift kanske någon av kondensatorerna får för sig att kortsluta och då lindrar en glödlampa omedelbart plus att man ser att lampan plötsligt börjar lysa starkare. Kan missas om man har en vridtrafo, är man upptagen med annan felsökning (kolla på multimeter/oscilloskop och kika i ett schema) så håller man knappast också koll på en amperemeter samtidigt.

Philips FM/TV-sändare (med två stora QBL5/3500 i slutet) hade en smart mjukstart av anodtrafon. Man hade en vanlig glimtändare för lysrör i serie med spolen i en kontaktor. Det fördröjde tillslaget av kontaktorn och under tiden satt några biffiga motstånd i serie med de tre faserna på anodtrafons primär. När mjukstartens kontaktor till slut drog så kortslöts effektmotstånden och trafon fick full kräm från nätet.
Nu händer inte detta ofta men då jag använde två 10 ohms motstånd för att begränsa startströmmen i högspänningsdelen till ett pa med ett 4-1000 så ville inte reläet dra och det resulterade i otrevliga ljusfenomen inne i högspänningslådan. :oops:
 
NTC-motstånd "musöron" är en rätt bra metod, även om den inte är helt pålitlig om de inte hinner svalna mellan tillslagen.

Telefunkens stora HF-sändare använde Y-delta omkoppling på primären till högspänningstrafon, samt även transduktorer i matningen till glödtransformatorerna. Man "smög upp" glödströmmen vid kallstart så att
glödtrådarna i de mycket dyra rören RS1896 och RS2795 inte frestades.
 
Att räkna på värde och effekttålighet för ett NTC-motstånd som startströmsbegränsare om man nu har fått tag på en okänd högeffekttransformator är inte det lättaste om man inte vet data på trafon. En nackdel med NTC-motstånd är att om de fungerar bra första gången och nätet hickar i närtid har man inte samma skydd andra gången som -AOM skriver.

När jag själv pysslat med sådant har jag i stället mätt startströmmen och applicerat fasta motstånd som tar den initiella startströmmen. Därefter låter jag det falla någon eller några volt vid drift. Dels begränsar det peakströmmen genom transformatorn (likriktarbryggan på sekundärsidan) dels tjänar motstånden litet som filter om man efter dom gör plats för kapacitiva avkopplingsnät.

Vid något tillfälle i ungdomen använde jag ganska stora värden på startströmsmotstånden och placerade en kontaktor efter dom. Metoden fungerade men kontaktorns tillslag var "aningen" okontrollerat i tid.

En annan bättre metod är att ha ett tidrelä direkt efter tillslagsbrytaren som får styra den kontaktor som sluter startströmsmotståndet. Ett japanskt nätagg i schacket använder den likriktade sekundärspänningen till att dra ett relä som i sin tur kortsluter det startströmsmotstånd som finns i apparaten.

BTW skall man aldrig ta i de ofta svarta matterade NTC-motstånden med fingrarna. Hela "klumpen" är en del av den kemi som skall svara för NTC. Fett och plack från fingrarna försämrar funktionen. I början av förloppet kan de bli duktigt varma och skall hållas isär från all annan elektronik.
 
2 kVA ringkärnetrafon i SRT SSA400 var notorisk för att kunna lösa även 16AT säkringar. Genom att sätta två "musöron" med 2 ohm kallresistans i serie med matningen till kraftaggregatet försvann problemet helt.

Man skulle dock vänta minst 30 sekunder innan ett nytt startförsök gjordes
om överströmsskyddet hade löst ut. Då hade "musöronen" hunnit kallna.
 
2 kVA ringkärnetrafon i SRT SSA400 var notorisk för att kunna lösa även 16AT säkringar. Genom att sätta två "musöron" med 2 ohm kallresistans i serie med matningen till kraftaggregatet försvann problemet helt.

Man skulle dock vänta minst 30 sekunder innan ett nytt startförsök gjordes
om överströmsskyddet hade löst ut. Då hade "musöronen" hunnit kallna.

IMG_8279.jpeg
 
Gjorde ett oscilloskopsvep som visar spänning, ström, effekt och resistans på en glödlampa (12 volt 21 watt) ansluten till ett nätaggregat då jag jobbade som fordonslärare på gymnasiet i Boden. Syftet var att eleverna förhoppningsvis skulle förstå det med kall- och varmresistans lite bättre. De blev förstås lite förbryllade över mätningen och att det initialt blir en sådan strömtopp under några millisekunder, men efter en enkel resistansmätning på en kall glödtråd och efterföljande prat med farbror ohm så ändrades deras ansikten till lägre graden av fågelholksutseende.
 

Attachments

  • Lampresistans.png
    Lampresistans.png
    102,2 KB · Views: 25
Back
Top