GP med balanserad matning?
- Thread starter SA5A
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
Av beskrivningen att döma så är antennsystemet "hyfsat" balanserat, så orsaken till HF-störningarna är sannolikt att common-mode strömmar flyter på utsidan av T-matchen och på ledningarna till radion. Detta beror i sin tur på att en T-match har mycket låg common-mode impedans, ena branschen av stegmataren är galvaniskt kopplad till chassiet.
Enda sättet att förbättra detta är att sätta en eller flera strömdrosslar eller baluner utefter matarledningarna, och det är ganska egalt ifall dessa sitter efter "stegen" eller utmed kabeln mellan T-match och radion. Problemet kan dock vara svårt att hantera ifall matningsimpedansen på T-matchens utgång är hög; i häraden flera 1000-tals ohm.
Är det så blir kravet på common-mode impedans så högt att det kan vara orealiserbart.
T.ex. behöver man en serieimpedans hos en strömdrossel på c:a 5000 ohm när matningsimpedansen ligger på c:a 1000 ohm för att man ska kunna börja kunna försumma common-mode strömvägen. För att kunna åstadkomma detta i stora frekvensområden ställs höga krav på kärnmaterialet och på frihet från parasitresonanser.
Det är då bättre att använda "dubbel-L" matchen eller någon linkkopplad konstruktion där man inte förlitar sig på att hela common-mode impedansen mellan antennsystem och "jord" blir realiserad via strömdrosslar.
För en uppfattning om vad som är realiserbart, ta gärna en titt på:
Common-mode chokes
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Enda sättet att förbättra detta är att sätta en eller flera strömdrosslar eller baluner utefter matarledningarna, och det är ganska egalt ifall dessa sitter efter "stegen" eller utmed kabeln mellan T-match och radion. Problemet kan dock vara svårt att hantera ifall matningsimpedansen på T-matchens utgång är hög; i häraden flera 1000-tals ohm.
Är det så blir kravet på common-mode impedans så högt att det kan vara orealiserbart.
T.ex. behöver man en serieimpedans hos en strömdrossel på c:a 5000 ohm när matningsimpedansen ligger på c:a 1000 ohm för att man ska kunna börja kunna försumma common-mode strömvägen. För att kunna åstadkomma detta i stora frekvensområden ställs höga krav på kärnmaterialet och på frihet från parasitresonanser.
Det är då bättre att använda "dubbel-L" matchen eller någon linkkopplad konstruktion där man inte förlitar sig på att hela common-mode impedansen mellan antennsystem och "jord" blir realiserad via strömdrosslar.
För en uppfattning om vad som är realiserbart, ta gärna en titt på:
Common-mode chokes
73/
Karl-Arne
SM0AOM
sm5phu
Well-Known Member
En 40-m trådvertikal (alltså cirka 10 meter lång radiator) med eleverat jordplan och stegmatning finns beskriven i QST juni 1999.
Jag byggde en sån antenn och provade i en portabeloperation.
Tyvärr blev resultatet ganska misslyckat, troligen på grund av brister i den antennavstämningsenhet som jag använde.
73,
Jonas/SM5PHU
Jag byggde en sån antenn och provade i en portabeloperation.
Tyvärr blev resultatet ganska misslyckat, troligen på grund av brister i den antennavstämningsenhet som jag använde.
73,
Jonas/SM5PHU
Tack för referensen, Jonas!
Men vad menar du med misslyckat? Fick du inte till SWR eller fick du inte kontakt med de stationer du hade tänkt dig?
En kvartsvågsvertikal på 40m är, enligt mina erfarenheter, en antenn som inte är så bra på korta avstånd. Däremot kan den fungera bra på längre avstånd eftersom man slipper starka "störande signaler" från höga strålningsvinklar, typ Sverige, Europa.
En 10m hög vertikal al-pinne funkar bra som antenn med låga strålningsvinklar upp till dess att antennhöjden överskrider 5/8 våglängd. Alltså, den fungerar bra på 40, 30, 20 och 17 metersbanden om man matar den på ett bra sätt som inte ger förluster. På 15 m blir visserligen SWR låg, men eftersom antennen är för lång, börjar den stråla uppåt istället för mot horisonten.
Men vad menar du med misslyckat? Fick du inte till SWR eller fick du inte kontakt med de stationer du hade tänkt dig?
En kvartsvågsvertikal på 40m är, enligt mina erfarenheter, en antenn som inte är så bra på korta avstånd. Däremot kan den fungera bra på längre avstånd eftersom man slipper starka "störande signaler" från höga strålningsvinklar, typ Sverige, Europa.
En 10m hög vertikal al-pinne funkar bra som antenn med låga strålningsvinklar upp till dess att antennhöjden överskrider 5/8 våglängd. Alltså, den fungerar bra på 40, 30, 20 och 17 metersbanden om man matar den på ett bra sätt som inte ger förluster. På 15 m blir visserligen SWR låg, men eftersom antennen är för lång, börjar den stråla uppåt istället för mot horisonten.
sm5phu
Well-Known Member
Jag ska backa från påståendet att det var avstämningsehetens, en MFJ-901B, fel. I ett senare skede konstaterade jag att den (avstämmaren) inte motsvarade mina förväntningar. Men jag kan ha haft fel förväntningar. Det är en helt annan historia.
Nu, tretton år senare, kommer jag inte ihåg alla detaljerna, exempelvis minns jag inte hur väl antennen gick att stämma av på de olika banden.
Efter en hel del kämpande lyckades jag få svar från en station någonstans uppe i New England, jag tror det var på 20 m. Själv befann jag mig i norra Texas.
Stegen gör idag tjänst som matning mellan en automatisk avstämmare och en dipolantenn. Resten av antennprojektet ligger nog i en härva någonstans nere i källaren.
73,
Jonas/SM5PHU
Nu, tretton år senare, kommer jag inte ihåg alla detaljerna, exempelvis minns jag inte hur väl antennen gick att stämma av på de olika banden.
Efter en hel del kämpande lyckades jag få svar från en station någonstans uppe i New England, jag tror det var på 20 m. Själv befann jag mig i norra Texas.
Stegen gör idag tjänst som matning mellan en automatisk avstämmare och en dipolantenn. Resten av antennprojektet ligger nog i en härva någonstans nere i källaren.
73,
Jonas/SM5PHU
Den tio meter höga vertikalen är uppe. Matningspunkten är 7,5 m över marken. Detta är nästan lika högt som taknocken på vårt 1½-planshus. Tyvärr, finns tjockt med mycket högre träd på grannarnas tomter strax intill.
Det blev tre radialer, som löper snett nedåt från 7,5-meterspunkten till ca 2-3 meter över marken ute i ändarna.
Matar med högohmig stege, ihopsatt av FK 1,5 och "rosenpinnar" från SM7CBS. Längden på den högohmiga stegen är inte uppmätt. Sista två metrarna innanför husväggen går stegen över till 450 ohms "fönster"-stege (eller vad det heter).
s-matchen är inte klar än. Provkörde nu vertikalen plus balanserade stegen med en KW-107 SUPER match (Z-match). Verkar funka bra. Går bra att stämma av på alla band från 80 m till 10 m. Till min förvåning och glädje verkar det inte bli någon HF i schacket, trots uppåt kW på alla band utom 30 m (och trots obalanserad antenn, "balanserad" matning och Z-match).
På 10 MHz finns lite kraschande brus som förmodligen är störningar från det egna husets elektronikapparater. Ska bli intressant att jämföra då jag fått klart s-matchen och lyssnar med den.
Själva antennen verkar vara bra på 7 MHz och 10 MHz. Där är jag med i konkurrensen och har kört VK, ZS, D3, J40 och några japaner och amerikaner. På 80 m är antennen inget vidare, på 20 m OK men många har mycket bättre, på 17 m funkar min 3 el Yagi för 21 MHz ungefär lika bra.
På loppisen idag inhandlades en kondensator på 500 pF som kommer att kunna switchas in parallellt med vridkondingen i s-matchbygget.
SM5DXV SA5A Sture
Det blev tre radialer, som löper snett nedåt från 7,5-meterspunkten till ca 2-3 meter över marken ute i ändarna.
Matar med högohmig stege, ihopsatt av FK 1,5 och "rosenpinnar" från SM7CBS. Längden på den högohmiga stegen är inte uppmätt. Sista två metrarna innanför husväggen går stegen över till 450 ohms "fönster"-stege (eller vad det heter).
s-matchen är inte klar än. Provkörde nu vertikalen plus balanserade stegen med en KW-107 SUPER match (Z-match). Verkar funka bra. Går bra att stämma av på alla band från 80 m till 10 m. Till min förvåning och glädje verkar det inte bli någon HF i schacket, trots uppåt kW på alla band utom 30 m (och trots obalanserad antenn, "balanserad" matning och Z-match).
På 10 MHz finns lite kraschande brus som förmodligen är störningar från det egna husets elektronikapparater. Ska bli intressant att jämföra då jag fått klart s-matchen och lyssnar med den.
Själva antennen verkar vara bra på 7 MHz och 10 MHz. Där är jag med i konkurrensen och har kört VK, ZS, D3, J40 och några japaner och amerikaner. På 80 m är antennen inget vidare, på 20 m OK men många har mycket bättre, på 17 m funkar min 3 el Yagi för 21 MHz ungefär lika bra.
På loppisen idag inhandlades en kondensator på 500 pF som kommer att kunna switchas in parallellt med vridkondingen i s-matchbygget.
SM5DXV SA5A Sture
Så kul Sture!
Det känns ju logiskt att 30 och 40 m skulle gå bäst!
Nu har Du i alla fall en antenn för många experiment!
Går det att förlänga "trådtoppen" med 10 m och vinkla den åt sidan? Ja då har Du en kvartsvågs L-antenn för 80 m.
För att ha bra koll på balansen kunde Du ju bygga den balansindikator jag skrev om i QTC 2009 decembernumret. Vi har använt den på Kalmarklubbens genomgångar och den funkar bra. Den beaktar dessutom både fas- och strömbalans.
Fast...det finns ju många sätt att kolla balansen på!
Tore SM7CBS
Det känns ju logiskt att 30 och 40 m skulle gå bäst!
Nu har Du i alla fall en antenn för många experiment!
Går det att förlänga "trådtoppen" med 10 m och vinkla den åt sidan? Ja då har Du en kvartsvågs L-antenn för 80 m.
För att ha bra koll på balansen kunde Du ju bygga den balansindikator jag skrev om i QTC 2009 decembernumret. Vi har använt den på Kalmarklubbens genomgångar och den funkar bra. Den beaktar dessutom både fas- och strömbalans.
Fast...det finns ju många sätt att kolla balansen på!
Tore SM7CBS