HAREC Övningsprov - Matarkabel?

Kea.Sörman

Kea.Sörman

Member
Jag har nu fastnat på den här frågan!

Om du konstaterar att signalen är 3 dB lägre vid antennen än vid sändarens utgång så inser du trots att impedansen är god så har effekten försvunnit i matarkabeln. Men vad händer med den effekten?

Den skapar distorsion i den utsända signalen
Den skapar värme i kabeln
Den ökar SWR
Den kommer tillbaka till sändaren, skapar värme där som kan skada sändaren

Effekt som försvinner borde väl omvandlas till värme? SWR blir ju 5,6:1. Så jag tycker att de tre sista svaren är rimliga. Men, det ska ju finnas bara ett (1) rätt svar.

P.S. Borde det inte finnas en flik/rubrik här på Forumet bara för frågor om HAREC Övningsprov? ;)
 
Jag tycker personligen det saknas information om anpassningsläget och en del annat. Att signalnivån är lägre vid "leveranspunkten" än vid inmatningspunkten är väl beroenda av annat än SWR, det måste ju finnas förluster i en icke-ideal kabel, exvis.
 
Jag undrar i mitt stilla sinne hur man kan formulera en fråga innehållande ett påstående att
"impedansen är god".

Varken förr eller senare har jag råkat på "onda" eller "illasmakande" impedanser i min praktik.
Dock kan man anta att författaren avsett med formuleringen att det råder impedansanpassning,
d.v.s. SWR är nära 1:1.
Då är den enda återstående mekanismen för att effekten minskat i bortre änden av kabellängden att
den radiofrekventa energin omvandlats till värme via I^2*R-förluster, förluster i isolermaterialet eller en kombination.

För att ta alternativen i tur och ordning:

1/ En effektminskning skapar inte distorsion i sig, men reflekterad effekt från en missanpassad last påverkar arbetspunkten hos en linjär förstärkare så att utsignalen kan bli distorderad
2/ Det rätta svaret, se ovan
3/ I själva mekanismen bakom effektförlust i en matarledning ligger att förlusten leder till att det observerade SWR minskar, sett från mataränden. När kabelförlusten vid anpassning är 3 dB så kan SWR aldrig överstiga 3:1, även när kabeln är avslutad i en kortslutning eller avbrott.
4/ En "slamkrypare", vilken bygger på en missuppfattning. När det uppstår reflekterad effekt, eller SWR avviker från 1:1, så kan antingen denna reflekterade effekt absorberas i sändarens utgångssteg, eller återreflekteras från ett anpassningsnät. I det senare fallet, vilket är det ojämförligt vanligaste, går ingen effekt förlorad som värme i effektsteget.

Tyskarna, som väntat har ganska bra ordning, har denna fråga i sin frågekatalog vilken åtminstone jag ser som mer relevant:

1736525067053.png

Snälla PTS och SSA, låt utövande ingenjörer och tekniska skribenter korrekturläsa frågorna innan de används...
 
Last edited:
Jag tolkar det som att impedansanpassningen är god. Inga problem med SWR alltså. Men håller med om att det inte rätt att skriva så.

Det låter mer som talspråk. Men det råder ingen tvekan om att förlusterna blivit värme i matarledningen.
 
Att skriva frågor för kunskapskontroll är inte någon lek... Jag har i perioder haft ansvar för kunskapskontroller för viss järnvägspersonal (utbildningsmaterial och "frågebatterier"). Det första man måste göra, är att provköra frågorna i någon sorts "labbmiljö", dvs att man helt enkelt kör några försöksprov med redan godkända personer, utan att provet får någon utslagsverkan, såklart, och sedan går igenom alla kommentarer för att fånga upp vad de prövade anser om tydlighet i frågorna och på vilket sätt svaren ska levereras (det är inte alltid bäst med flervalsfrågor). Något som ofta kom upp, var den språkliga stringensen. I och med att svenskan inte tydligt anger subjekt/objekt i en mening, måste frågor alltid granskas noga med avseende på möjligheten på att förväxla "vad som orsakar vad", vilket lätt kan hända om författaren inte är mycket noga med kommatering och ordföljd. Dvs frågorna måste inte enbart vara vettiga rent tekniskt, de måste vara skrivna på ett entydigt sätt. Det som ofta gav kritik var också om förutsättningarna inte var tydligt (entydigt) angivna.
Exempel:
"Du passerar en dvärgsignal i "Stopp". Vad gäller när du når första växeln?"
Motfrågan kommer direkt: "Har jag passerat signalen med eller utan tillstånd?"
Och det är en j@vla skillnad....
 
Man undviker missförstånd i diskussionen om man citerar provfrågan korrekt.

För att kommentera Karl-Arnes inlägg - så har alla tekniska frågor granskats av minst 3 ytterst kompetenta personer som både är radioamatörer och yrkesverksamma i branschen. Med tanke på att det finns över 800 frågor i frågebanken är det förstås förmätet att påstå att det inte skulle finnas några provfrågor som är behäftade med problem. Under de två år som övningsproven varit tillgängliga, så har vi fått in ett antal kommentarer och frågor från kursledare och enskilda individer som i många fall lett till åtgärder. SSA har mandat att vidta enklare åtgärder av typen göra förtydliganden, rätta språkliga fel eller korrigera vilket svarsalternativ som är korrekt. Mer komplexa problem med frågorna leder till att vi placerar frågan i "karantän" (den används inte i proven tills vidare) och så tar vi upp förslag till korrigeringar i den årliga dialogen med PTS.
Har ni synpunkter på frågor så maila oss gärna på prov@ssa.se.

/jens

1736543223125.png
 
SM0UAN said:
Att skriva frågor för kunskapskontroll är inte någon lek... Jag har i perioder haft ansvar för kunskapskontroller för viss järnvägspersonal (utbildningsmaterial och "frågebatterier"). Det första man måste göra, är att provköra frågorna i någon sorts "labbmiljö", dvs att man helt enkelt kör några försöksprov med redan godkända personer, utan att provet får någon utslagsverkan, såklart, och sedan går igenom alla kommentarer för att fånga upp vad de prövade anser om tydlighet i frågorna och på vilket sätt svaren ska levereras (det är inte alltid bäst med flervalsfrågor). Något som ofta kom upp, var den språkliga stringensen. I och med att svenskan inte tydligt anger subjekt/objekt i en mening, måste frågor alltid granskas noga med avseende på möjligheten på att förväxla "vad som orsakar vad", vilket lätt kan hända om författaren inte är mycket noga med kommatering och ordföljd. Dvs frågorna måste inte enbart vara vettiga rent tekniskt, de måste vara skrivna på ett entydigt sätt. Det som ofta gav kritik var också om förutsättningarna inte var tydligt (entydigt) angivna.
Exempel:
"Du passerar en dvärgsignal i "Stopp". Vad gäller när du når första växeln?"
Motfrågan kommer direkt: "Har jag passerat signalen med eller utan tillstånd?"
Och det är en j@vla skillnad....
Click to expand...
Och sen har vi läsarens läsuppfattning på det. Om även en perfekt formulerad fråga faller på läsaren bristande språkförståelse så är vi tillbaka på ruta ett.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top