Hembyggt rörsteg utan schema eller uppmärkning.

[SM6POP]

Hej.
Jag köpte för en tid sedan 3st slutsteg byggda av en SK.
Inga scheman eller uppmärkning av kablar eller reglage men de två första som var transistoriserade har jag ordning på och provkört.
Kvar är rörsteget men 2st 813.
Jag har kolla på det mesta men det som jag undrar över är varför det är två stycken antennkontakter för ingång till steget.
Det ena är som vanligt kopplad till TX/RX reläet och är i direkt kontakt med antennkontakten vid RX men vid TX är det uttaget inte kopplad alls.
Ingångskontakten från sändaren går direkt till rören utan att vara kopplad till reläet. Kan steget ha används till separat mottagare och sändare eller varför kopplar man det så annars.

 

[SM7EQL]

Det var vanligt förr med separata sändare och mottagare som t ex Drake Line R4C och T4XC. Mitt gamla 2 x 813 gallerjordade PA från 70-talet har samma koppling som ditt. RF går direkt in på katoderna via en kopplingskondensator. SVF på ingången blir nästan alltid mycket högt men med de gamla Pi-filterförsedda sändarna saknar det helt betydelse. När Pi-filtret stämts av till litet dip på Tune så är anpassningen nära nog perfekt. Antennreläet i PA-steget används alltså enbart för att koppla om antennen mellan RX och PA-stegets utgång.

Det var också vanligt med elektroniska T/R-switchar där både PA-stegets utgång och T/R-switchens ingång (styrgaller) var fast kopplad direkt till antennen. Detta var en elegant lösning som medgav full QSK på CW utan klapprade reläer. Fungerade fint på de lägre banden men T/R-switchen var ganska brusig på de högre KV-banden så där använde de flesta någon form av reläer. T/R-switchen var i regel en dubbeltriod som t ex ECC81 där PA-stegets utgång alltså kopplades direkt till styrgallret.

I mitt nyare 4 x 813 gallerjordade PA-steg byggt på 90 talet använder jag samma grundkoppling som det gamla med 2 X 813 men har lagt till fasta Pi-filter på ingången och som kopplas om med reläer. På så sätt kan PA-steget även användas med moderna 50 ohms plastradio som t ex FT1000MPMKV som f n används.

Plastradios med inbyggd ATU kan användas för att anpassa mot PA-stegets RF-ingång.

Här nedan är ett typisk schema för 2 x 813 i gallerjordad koppling. Det är konstruerat av SM7ACR som byggde och sålde ganska många sådana i slutet av 60-talet. Mitt första 2 x 813 PA var hembyggt men enligt samma ritning med få skillnader. Ingången var kopplat som i ditt PA och och ett annat 2 x 813 PA som jag köpte på en Bolmen-loppis för några hundringar är ett av de ursprungliga som SM7ACR byggde, troligen i den sista serien och använt av SM6YD.

 

[SM6POP]

Tack för svaret EQL, lite som jag misstänkte.
Jag har ju ett par gamla rörstationer med separat mottagare och sändare men de är redan kopplade till ett annat steg som jag behåller där.
Vad tror du om hur hög ingångsimpedansen är i det här fallet, mellan 150 och 200 Ohm eller vad tror du?
Man borde kunna sätta en Unun på förslagsvis 1:4 mellan radio och steg vilket blir lite enklare än avstämda Pi-filter för att få steget närmare i impedans för radion att stämma av eller vad tror du om det?
Jag har igentligen ingen användning för detta steget för tillfället men jag vill ändå få fart på det så får det väl stå till sig i hyllan tills det passar någonstans. Vridtrafon är avdammad för en mjuk start då jag inte vet när det var igång sist men först efter att jag vet exakt hur allt är tänkt att fungera i bygget. Jag ser att nätdelen har en softstart med hjälp av ett effeltmotstånd och ett relä vilket jag inte sett förut men det kanske är en vanlig lösning. Jag har sett flera andra lösningar på softstart men den här var ny för mig.

 

[SM7EQL]

Du kan utgår ifrån att ingången är relativt lågimpediv i häradet 50-200 ohm beroende på frekvens, rörets arbetspunkt och glöddrosslarnas egenskaper m m. Alla gamla sändare med Pi-filter klarar i alla fall enkelt av det impedansområdet med stor marginal. De mer moderna med inbyggd ATU klarar också det området. Kan inte direkt se att en RF-transformator behövs. Möjligen kan du ha tur så att SVF blir skapligt på ett eller några band. Men inte på alla.

Allra bäst blir det om man använder ett fast L- eller Pi-filter för resp band och som kopplas om med antingen en vanlig vridomkopplare eller med reläer. Då kan man anpassa ingången till 50 ohm och drivsändaren ser låg SVF.

 

[SM0AOM]

Ingångsimpedansen hos 2 parallell GG 813 ligger runt 130-160 ohm vid full drivning



och den är även starkt beroende på drivnivån. Detta kan leda till problem med en del automatiskt avstämda plastradio, varför det är olämpligt att driva GG-steg utan ingångskretsar från sådana.

Om inte kabeln mellan exciter och PA är kort förvärras problemet ytterligare, så att en del drivsändare kan skapa rejäl distorsion. Rörbestyckade sändare är mer toleranta i detta avseende.

 

[SM7EQL]

Vid låg anodspänning ca 1300 V och 500-600 mA anodström får jag ut knappt 500 W bärvåg på 80 och 40 m ur ACR-steget om det drivs hårt. Något lägre på de högre frekvenserna. Så inimpedansen borde väl i det fallet hamna i häradet 75-100 ohm eller så.

Minns att FT1000 MP utan ATU med nöd kunde driva ut PA-steget på de lägre banden till ca 300 W bärvåg men då med hög input SVF som drog ner driveffekten. Med Drake T4XC fanns däremot gott om drivning till 500 W bärvåg ut. Vid mer drivning ökade uteffekten bara marginellt.

ACR-steget designades på den tiden då max tillåten effekt var 500 W DC-input. Som PA-streg för CW tillsammans med en rörsändare var det ett bra val. För SSB får man hålla igen lite på drivningen för grannsämjans skull.

 

[SM7EQL]

Jag köpte för en tid sedan 3st slutsteg byggda av en SK.
Inga scheman eller uppmärkning av kablar eller reglage men de två första som var transistoriserade har jag ordning på och provkört.
Kvar är rörsteget men 2st 813.

En sak till som allmän info.

När vi köper hembyggen och gamla grejor på Tradera eller loppisarna så finns det alltid en stor risk att apparaterna är personfarliga.

Ref till mitt schema på 2X813 PA-steget ovan.

Det första man måste kolla förutom nätdelen är kopplingskondensatorn mellan anod och C1. Detta är en typisk komponent som i hembyggen ofta är feldimensionerad när det gäller spänningstålighet. Inte sällan har man använt någon gammal surpluskondensator där endast kapacitansen framgår om ens det. Inget om vare sig fabrikat eller arbetsspänningar eller tålighet för RF-ström.

-Vad händer då om det blir överslag i kondensatorn och skyddsdrosseln (RFC parallellt med C2 i schemat) från antennkontakten till jord saknas?

Om PA-steget är kopplat till en öppen antenn, t ex en vanlig koaxialmatad dipolantenn eller GP händer inget. Allt ser ut att fungera normalt. Dock finns det nu full anodspänning på antennen och en uppenbar risk att få en synnerligen kraftig stöt som få klarar av med livet i behåll. Någon eller några kV och en strömstöt av en eller flera Ampere beroende på om det finns någon säkring i högspänningsnätdelen överlever ingen. Det är kört.

Därför används (förutom säkringar) även en skyddsdrossel (RFC parallellt med C2 i schemat). Här gäller samma sak, den måste vara dimensionerad för att tåla DC-strömmen vid en ev kortslutning/överslag i anodkondensatorn. Typiskt i amatörbyggda PA-steg är att man sätter dit vad man har, dvs en väldigt klen sak med supertunn tråd, t ex en vanlig 2,5 mH sektionslindad drossel. Jag har sett många PA-steg både i verkligheten och i byggbeskrivningar där man använder sådana små drosslar med supertunn tråd. Det som händer vid en ev kortslutning i anodkondensatorn är att drosseln förångas i en puff ev med lite rök och därmed försvinner skyddet på en tiondels sekund. Särskilt farligt är det om det saknas säkringar i nätdelen.

 

[SM6POP]

Den är välbyggd och framförallt kondingen som spärrar för likspänningen på anoden är som hämtad från elverket, en stor pjäs med porlin som dielektrikum. Det jag ställer mig lite frågande till hur den är avsäkrad. 10 A för Anodspänningen och fläkt samt 2 A för glöd och nätdel till RX/TX-relä, framförallt anodspänningen känns översäkrad. Jag räknade lite på det och den borde dra strax under 5 Ampere så 6 Ampere som i din ritning EQL borde vara bättre eller vad tror du?

 

[SM7EQL]

Låter bra med den stora kondensatorn. Kan du inte lägga ut lite bilder på bygget för oss nyfikna? Alltid kul att se hur folk har löst mekaniken m m.

Det sitter en 6A trög säkring i mitt 2 x 813 PA och den har hittills klarat sig. Men det beror också på hur styv transformatorn är och dess startström. I de PA-stegen SM7ACR byggde när det begav sig (tänkte skriva under amatörradions storhetstid, men hejadade mig) användes en 1200 V transformator från Svebry. Lär ha varit surplus från mikrovågsugnar. De fanns i drivor på den tiden och nästan gratis. Har en sådan kvar i reserv. När man slår igång PA-steget så rungar det till ordentligt i transformatorn och al-plåtarna precis som i Heathkit SB-200.

I nätdelen till mitt 4 x 813 PA använder jag en 3 kVA vridtrafo som matar högspänningstransformatorn. Jag gjorde så av två skäl, dels för att 230 VAC blev för mycket och dels för att någon form av mjukstart alltid är skonsamt. Här har jag säkrat med 10 A på 230 VAC primären och det finns också ett startrelä som kortsluter ett motstånd i primären och som endast kan aktiveras när vridtransformatorn skruvats upp en bit över nollläget till ca 50 VAC eller så.

Förutom 10 A primärsäkringen på 230 VAC har jag en 1A högspänningssäkring på anodspänningen och matar högspänning till röret via ett 10 ohm effektmotstånd. Detta för att skydda rören och likriktarbryggan i händelse av flash-over mellan anod och galler i röret. Nu är överslag i 813 nog inte särskilt vanligt men det är ändå ett viktigt skydd som aldrig bör utelämnas.

Man ser ibland hembyggen med enorma elektrolytpaket om hundratals uF, ingen säkring så klart och en stadig transformator. Om i fall det skulle bli flasch-over i röret eller annat överslag i bygget så blir resultatet mer än en svag puff. Det blir en jävla explosion som är svår att föreställa sig. Farligt på riktigt med andra ord.

 

[SM6POP]

(tänkte skriva under amatörradions storhetstid, men hejadade mig)

Hehe, så snarstucken är jag inte och sådant där kommenterar jag inte längre, full fokus på radio istället här. Det ska jag göra, nätdel och lite annat är isärplockat men så fort jag fått samman allt så kommer lite bilder och tack för all hjälp.

 

[SA2CLC]

Intressant. Började fundera kring skyddsdrosseln och dimensioneringen till mitt pågående bygge. Är lindad av 0.30mm tråd vilken enligt tabeller ska klara ca 1A. Kanske man ska öka diametern på tråden till 0.40mm istället. Kommer säkra av högspänningssidan, har dock inte riktigt bestämt hur. I mitt 2X813 använder jag 0.9 A 6x40mm säkringar med "ryckfjäder" avsedda för mikrovågsugnar ,vilket har fungerat bra, och även löst ut vid ett överslag i ett gammalt QB2/250.

Räknar man kortslutningsström på ett fulladdat 3000 V kondensatorpaket blir man mörkrädd.

 

[SM0YDO]

Det finns ryska högspännings kondensatorer på Ebay att handla som tål
Åtskilliga kV jag har köpt några till ett slutstegs projekt

 

[SM6OID]

Hej!
På tal om skyddsdrosseln...
När jag gick sista året i skolan så kom våran sympatiske rektor, SM6AKY (SK) Gunnar, med ett PA som behövde fixas.
PA't var en hemmabygge tillhörande en lokal förmåga, glömt vem, det var bestyckat med 1x 813 i GG, vill minnas att det hade drygt 2 kV på anoden vid belastning.
Nåväl, förutom problemet som var trasiga dioder i likriktaren så fanns det en "skyddsdrossel" av typen man köpte på Clas Olsson, många av er kommer ihåg 2.5 mH, sektionslindad liten sak. Drosseln, eller rättare det som en gång varit en drossel var bara "en massa svart bös" inuti PA't.

 

[SM7EQL]

Ja dom där 2,5 mH drosslarna är lite klena för stora PA-steg. Passade bättre i våra 10 W C-sändare med EL84 och motsvarande.



Detta är en 100 mA drossel. Den från Clas Olsson var mindre till formatet lindad med klenare tråd. Kanske 50 mA?

 

[SM0AOM]

Blir det genombrott i blockeringskondensatorn kommer spänningen över
"C2" att bli så hög att den blir överslag där, och då begränsas spänningen över antennutgången. En skyddsdrossel måste dimensioneras så att den klarar den energi
som finns lagrad i filterkondensatorn hos kraftaggregatet, och sedan lösa säkringarna
både på primär och sekundärsidan.

Det är respektingivande energier som finns i en stor högspänningskondensator, t.ex. 50 µF laddat till 3000 V innehåller 225 J, vilket behöver tas hand om på ett ordnat sätt.
Om man tänker sig att resistansen i kretsen är 50 ohm totalt så flyter en ström av 60 A under några ms, motsvarande en momentan effekt av 180 kW, vilket lätt kan destruera det som råkar vara i vägen.

Därför är det klokt att inte överdimensionera kondensatorbatterier.

Riktigt stora sändare hanterade problemen med överslag i slutrör och annorstädes genom att använda en "crow-bar" eller "ignitronskydd" som var ett urladdningsrör som satt parallellt med likriktarutgången och som tändes via en strömtransformator i likriktarkretsen, och då kortslöt utgången samtidigt som primärkraften bröts.

Riktigt gjort så tände ett sådant skydd inom mikrosekunder, så man kunde kortsluta likriktaren med en ganska tunn tråd utan att den brann av.

På 80-talet bevittnade jag hur SM6BBM(SK) testade ignitronen i 100 kW-sändaren K101


genom att med en sinnrik och välisolerad hävarmsanordning kortsluta 14 kV 15 A (CCS) likriktaren med en 0,25 mm silvertråd.



utan att den brann av.
Det krävdes ett visst mod för att utföra operationen.

Dock kändes förloppet när 200 kW likriktaren, avsäkrad med 400 AT på primärsidan, under ett ögonblick arbetade i en kortslutning som ett lätt jordskalv i sändarsalen...

 

[SM7EQL]

Blir det genombrott i blockeringskondensatorn kommer spänningen över
"C2" att bli så hög att den blir överslag där, och då begränsas spänningen över antennutgången.

Ja det gäller för vridkondensatorer med litet plattavstånd som i ACR-steget. Där används en vanlig BC-kondensator som nog klarar 500 V men absolut inte över 1 kV.

 

[SM0BRF]

Gamla slutsteg innehåller i regel kvicksilverlikriktarrör med mycket kvicksilver. Jag har lämnat mitt lager på återvinning för att inte dödsbodelägarna av misstag ska behöva utsättas för giftet. De ersätts lämpligen med moderna halvledare om man vill ha steget kvar.
Jag använde för övrigt stora oljekondensatorer från WW2 och filterdrossel.

 

[SM0AOM]

Gamla slutsteg innehåller i regel kvicksilverlikriktarrör med mycket kvicksilver.

Det var riktigt länge sedan.

866-or och 872-or började försvinna redan på 50-talet, för att först ersättas
av 3B28 och liknade xenon-fyllda likriktarrör, och därefter med kiseldioder.

Ett ganska okänt kvicksilver-likriktarrör är 83, som man ibland kunde hitta även i mindre sändare.

 

[SM0BRF]

Det var riktigt länge sedan.

866-or och 872-or började försvinna redan på 50-talet, för att först ersättas
av 3B28 och liknade xenon-fyllda likriktarrör, och därefter med kiseldioder.

Ett ganska okänt kvicksilver-likriktarrör är 83, som man ibland kunde hitta även i mindre sändare.

Jo, men det var sådant som var "gratis" och därför användes. Ett 83-rör satt för övrigt i min första CO-PA-sändare med EL83, EL84.

Edit: Kollade "på nätet" och ett DCG4/1000 eller 866A är inte längre gratis . Skaffade mina för 60 år sedan på någon av de många surplusaffärerna.

 

[SM6VJE]

Att beteckningen anger Hg är ju en sak, men finns det något annat sätt att se det?

Minns OA2 i min HW101, vackert lila ljus

( och bara för sakens skull

)