XYY de BDZ: Jag tänker inte förfalla till något käbbel med dig och dessa historier har nog sina poänger. Att ändra i en text man citerar, är dock mycket lågt och säger väl mest om den som gör sig skyldig till dylika tilltag! Nu låter vi tråden handla om det TS avsåg! /Lasse
Skall man arbeta organisatoriskt riktigt skall man först göra klart vilket/vilka beslut man har att fatta, kunskapen om de ingående delarna ger då vilka delar som är relevanta att ha som indata för belutsunderlaget, först därefter bestämmer man vad som skall mäta. Men så klart gör man allt som oftast tvärt om, (även jag), jag hamnar i situationer där det finns flera mätvärden som inte har någon som helst relevans som indata, men dess blotta närvaro ställer till mycket bryderi då man funderar på om mätvärdet egentligen är relevant. Är det dessutom ett stabilt värde tenderar man att skriva om grunden för det efterfrågade beslutet så det icke relevanta mätvärdet finns med, för att det känns "bra" med stabila mätvärden. Sedan får man lägga timmar på att fundera varför det inte blev som man ursprungligen tänkte sig. Känns det pinsamt skall man veta att huvuddelen av professionella mätlabb råkar ut för detta ständigt, då någon arbetar utanför kvalitetsdokumenten, eller att arbetsmetoden saknar en kvalitetsmanual. Så vi amatörer behöver inte skämmas, bara känna oss naturligt kreativt mänskliga i att värdera mätresultat känslomässigt.
Dea är ett mycket vanligt problem när man eftersträvar så exakta mätvärden som möjligt. Att först använda lite enklare mätutrustningar för att få fram i 'vilket härad' man befinner sig i är oftast det bästa. Därför så föredrad jag analoga mätinstrument före de digitala då jag inte behöver stirra på en digitaldisplay's flackande decimaler.
Jag vet inte hur intressant det är för andra än mig, men nu har jag mätt impedansen på olika frekvenser för min loop med ca 27 meter stege. Jag lägger också in de frekvenser där resistansen är ganska lågohmig samtidigt som reaktansen är noll eller nära noll. 1,820 5+j140 2,000 9+j13 * 3,500 62+j40 3,530 64+j11 * 3,600 72+j63 3,700 105+j164 3,800 174+j282 5,300 84+j428 5,400 67+j344 5,800 129+j0 * 7,000 70+j225 7,100 60+j176 7,200 64+j122 7,440 69+j11 * 10,100 300-j490 10,140 280-j500 11,350 79+j22 * 12,800 85+j20 * 14,100 134-j376 16,680 72+j16 * 18,060 82+j82 18,160 93+j41 18,200 98+j24 * 20,440 134-j0 * 21,000 163+j217 21,400 60+j134 21,910 58-j10 * 23,750 105-j14 * 24,900 90+j235 25,710 73-j3 * 27,140 96+j0 * 28,000 667-j0 28,100 731+j350 29,100 120+j120 29,240 160-j0 * 29,500 320-j0 Den resistiva delen håller sig hyfsat lågt på alla amatörband, utom 10m. Den reaktiva delen spretar som väntat ganska mycket och olika håll. Kanske lite jobbigt för en 200/50 ohms balun att ta hand om allt detta mellan stege och tuner. Lite synd att jag inte mätte stegens längd nnan den åkte upp. Då hade jag kunnat räkna ut själva loopens impedans vid olika frekvenser uppe vid matningspunkten. Sture
Om du har samma avstånd mellan stegpinnarna kan du enkelt räkna antalet stegpinnar och få längden på stegen. Annars noterar jag att med så låga resistanser så blir det bara några µH på spolen men desto mer på kondensatorn. Är spolen på 80 - 100 mm diameter kan man få flytta klämman ett fjärdedels varv för att hitta ett bra läge. Kondensatorn kan behöva vara över 1 - 2 nF på de låga banden. Visserligen har jag inte räknat på dina värden utan bara känt igen en hel del värden från mina mätningar. Jag justerade min stege och fick betydligt smidigare hantering.
Eftersom det talas om lågbudgetinstrument i tråden så kan man nämna TDR:en som inte kostar många tior aatt bygga. Den kräver dock att man har tillgång till ett oscilloskop. Går säkert att se den elektriska längden på den aktuella matarledningen med en TDR. Själv har jag haft mycket nytta av detta till synes enkla instrument. TDR Circuit /Christer
En 4:1 (200/50 ohm) balun har ingenting att göra i detta sammanhang. När stegens impedans i nederändan avviker väsentligt från 200 ohm är det en "elektronisk katastrof". Loopens matningsimpedans är ganska ointressant eftersom du ändå "rättar till" matningen med en tuner 73 Bengt SM6APQ
Och då måste du mäta en tredje gång för att röna ut vilket svar som vad det rätta och sen går det bara utför Känner igen mig altför väl i det där Bengt. En bra bygg och mätdag är när mätningarna visar "rätt"
Vi hade ett byaorginal där jag växte upp som dels alltid stegade upp alla sträckor som han gick, vilket gav honom en säregen gångstil och öknamnet "meter". Han hade dessutom alltid tre klockor på armen. Två för att en kunde gå fel, den tredje för att veta vilken av dom som gick fel... Innerst inne var han inte dum, men han fungerade inte i vardagen.
Bra ide! Jag placerade nog på ungefär samma avstånd. Jag gjorde vissa försök med spole och krokodilklämma, men hittade aldrig swr-dipp. Men om det kan vara så noga som kvarts varv ska jag nog experimentera lite mer med det. Kondensatorn behöver vara max 700 pF, och det på 160m. På rullspolen med diameter ca 5 cm behövs max 11 varv, på 160m. Sture
Ja, jag nämnde det där med balun eftersom jag tidigare gjorde ett försök med Drake MN-2000 och balun på utgången. Och många kör ju med den sortens tuners. Jag kunde visserligen stämma av med den varianten, men hade som sagt mycket mer störningar från närmiljön, än med z-matchen. Tillkommer den "elektroniska katastrofen" som du nämner, då impedansen sällan är nära 200 ohm resistivt. Jo, jag tycker loopens impedans är intressant, eftersom man då kan räkna ut vilka olika impedanser man får nere vid radion, med olika längd på stegen eller med olika karaktäristisk impedans på transmissionsledningen. De mätningar jag nu gjorde var med en Palstar ZM-30, som jag lånat av en jyste kompis. Mycket bra mätinstrument, för övrigt! Sture
SA5A de APQ. Ja du har rätt - ur akademisk synpunkt, men i praktiken är impedansen ointressant eftersom (som jag tidigare nämnde) en balanserad tuner nere vid sändaren "ställer allt till rätta". 73 Bengt SM6APQ
Men som sagt, om man som jag för tillfället har en tuner som inte tål så mycket spänning innan det blir överslag i en vridkondensator, så kan det ha betydelse att hålla koll på vilken impedans som uppstår vid tunern. Men nu har jag ju flera QRO-tuner-byggprojekt på gång, så snart har du rätt! ;-) Sture
Nu har jag kört med s-matchen ett tag. Funkar fint från 160m till 15m. På 12m och 10m blev det för mycket minimum kapacitans, trots att jag kör de två sektionerna på vridkondensatorn i serie. Det fungerade att stämma av på de högre banden när jag hade allt i lösa delar och labbade. Men det har ju tillkommit diverse omkopplare och diverse ledare till och från dem, som sannolikt ger några onödiga pF. ;-) På alla band utom 160m kopplar jag in matarledningen till antennen över spolen, på 160m över kondensatorn. Fördel med vridspolen är att man alltid kan hitta en bra SWR-dipp. Nackdel är att jag måste resa mig och titta ner i lådan för att se hur många varv jag använder. ;-) Sture
På en rullspole borde det finnas någon slags snabbförflyttning till önskat utgångsläge (varv) för vidare finavstämning. Och varför inte motsvarande finess på en vakuumkondensator också? Fast jag gissar att produktutvecklingen på dessa komponenter (såväl som på mig ) upphört för gott och väl 50 år sedan. / Göstha
Har funderat på detta - varför inte en kombination av en mindre vridspole och fasta induktanser så man snabbt kommer rätt? Det blir naturligtvis vissa problem med strökapacitanser m.m, men de kanske inte blir allt för stora.
Rapport från en fönsterbräda Har nu införskaffat en rullspole på 5,2 uH. Till den har jag lindat 4 st 4,5 uH spolar på ett VP-rör så med en omkopplare ska det gå att ta sig från rullspolens minimum till runt 23 uH. Använder just nu en BC konding men ska försöka få tag på något med större plattavstånd. I väntan på mer tråd så jag kan linda en T-200-2 så har jag byggt en "gristryne" balun, RZ3AE beskriver den på PA0FRIs sida, den är gjord av samma ferritrör som SM0GLD använde i sina baluner, BEADS-9871 från BHIAB. En försivrad skärmstrumpa för "primär" och två 0,8 mm trådar i teflonslang för sekundärerna. Det hela ligger just nu rudimentärt uppkopplat på fönsterbrädan Har dock kunnat göra tester med minVNAn och funnit att det går att matcha det mesta, förutom att min vedervärdiga dipol inte går att stämma av på 40m men den har där ett Z på 15,7 Ohm (12,9 -9,0j) Ohm och det kan man väl förlåta s-matchen för. Har utan framgång provat att koppla in dipolen över kondensatorn för att få en match. PS den fungerar även på 6m. Tyvärr har jag inga FT-243 kristaller att "krydda" med DS
Bengt, små resistanser (i förhållande till 50 ohm i normalfallet) med små reaktanser kan inte S-matchen klara av. Är antennimpedansen mätt med den matande stegen? Det är stegens nedre ändans impedans som S-matchen ska anpassa till sändarens 50 ohm. Ett sätt är att förlänga stegen med runt en kvartsvåglängd för att hamna bland höga resistanser.
Jo det var därför jag skrev att det var den förlåten och överlät till läsaren att meditera över anledningen Stadsantennen är en dipol, den är matad med ett skosnöre, tvinnad DL-1000. benens längd är pragmatiskt bestämda av omgivningen. Om det kniper kan jag alltid mata den via en vanlig strömchoke. Att leka med matarlängden är i det här fallet en överkurs som jag redan gjort på annat håll Nu är bygget av S-matchen mer för att studera skillnaden mellan den och Guanella baluner när det gäller att föra över energin till antennen. Är för lat för att ha en manuell avstämmare i kontinuerligt bruk
Bengt, har du provat att koppla in stegen över kondensatorn då du har låg impedans? Jag får nämligen göra så då jag kör loopen på 160m där det är bara några ohms impedans. Sture
