IC-756 PRO3

Grattis Mats till ett fint jobb.

Jo det var dåligt av ICOM UK att göra ett så dåligt jobb.

Jag har genom tiderna lagat flera åsksmällda apparater, det kan vara mycket tidsödande, och sällan ens i närheten av lönsamt.
Enligt konsumentkrav skall reparatören meddela kunden om reparationskostnaden tenderar att överstiga halva värdet på en apparat.
Värdet beräknat på appratens ålder, vilket skall vara försäkringsvärde.
Ofta anses ju amatörradio vara värd mycket mer än försäkringsvärdet, åtminstone tycker ägaren det. Men knappast om saken gäller en TV, dator, mobiltelefon etc, då betalar man gärna för nytt.
För reparatören som försöker laga en åskådad radiostation uppstår insikten om vad det kommer att kosta först efter att ha lagt ner åtskillig tid, det går ju inte att förutsäga vad en felsökning av denna typ kommer att kosta.
Att sedan debitera en kund för 8 timmars arbete, men reparationen misslyckades, och radion bör skrotas är lite känsligt.
Ofta blir det reparatören som får betala.....
Sen har vi åldringseffekten, dvs att åskan har åstadkommit skador som ger nya fel framöver i tid.
Rent praktiskt har jag varit med om att en amatörradiostation kan få nya fel, kanske 2 - 5 nya fel inom ett halvår.
Men då är det plötsligt garanti på reparationsarbetet.
Och reparatören får betala.
Vanligen skall en reparatör varna kunden för att det kan hända.
Ett försäkringsbolag känner väl till allt detta och ersätter numera inte dessa saker.

Karl Arne, var har du fått uppgifterna om att "plastradiotillverkare" skulle vilja att en amatörradio grå sönder av sig själv som en mobiltelefon?
Ett utvecklingsarbete för att få fram en IC-756PROIII som tråden gäller, är mycket omfattande, och helt klart mycket imponerande av ett såpass litet företag som exvis ICOM Japan.
Att utveckla vidare för kontrollerad livslängd skulle vara oerhört kostsamt, skulle kanske kosta mångdubbelt vad själva utvecklandet av radion, så det händer helt enkelt inte.
Gäller saken en mobiltelefon där antalet räknas i antal miljoner, så kan man kosta på sig sådant.

Med största sannolikhet gäller det motsatta, ICOM:s radio som jag känner väl, har en helt otrolig livslängd.
Än idag funkar IC-701:or perfekt. Dock många fina radiostationer är "sönderlagade", då ägaren försöker laga ickefel, eller göra modifieringar som "experter" publicerar.
Jag har exvis sett många fina IC-756PROIII totalt förstörda av att ägaren köpt dyra INRAD-filter från USA, installation och modifieringar av kretskort kan orsaka så stora skador att det är olönsamt att laga.

Efter att radiostationer numera är CE-märkta och byggda med höga krav på EMC tål de åska väldigt bra.
CE-märkta radio är även ESD testade. (ESD = radion utsatt för gnistor).
Här bör radioamatörer se CE-märkningen som en stor fördel särskilt när det gäller åsktålighet.

Själv har jag aldrig kopplat bort min IC-756PROIII eller någon annan amatörradio om det åskar.
Trots att det kan smälla gnistor i både antennavstämmare och antennomkopplare.

Att ha flera uppsättningar av eleketronrör i tron att plåtradion skall hålla livet ut, kostar stor pengar.
Tror att få är beredda att betala detta.
Vad kostar en röruppsättnimng till en DRAKE LINE???
Sen måste den ju trimmas efter rörbyte....

När de gäller rörstationer och åska så har jag sett sådana fall oxo.
Då kanske inte de aktiva komponenterna (rören) går sönder men strömmarna leds så konstiga vägar att spolar bränns, trådar i MF-burkar etc.

Så att det skulle vara bättre förr, nej det tror jag inte på.

de
SM4FPD
 
SM4FPD said:
Karl Arne, var har du fått uppgifterna om att "plastradiotillverkare" skulle vilja att en amatörradio grå sönder av sig själv som en mobiltelefon?
Ett utvecklingsarbete för att få fram en IC-756PROIII som tråden gäller, är mycket omfattande, och helt klart mycket imponerande av ett såpass litet företag som exvis ICOM Japan.
Click to expand...

Lyckligtvis för oss konsumenter har man ännu inte nåt dithän att plastradioapparaterna bara håller i 3-5 år.

Men funnes möjligheten skulle man utan tvivel utnyttja den. Dagens högintegrerade apparater har MTBF i häraden 100000 timmar, vilket är på tok för länge sett ur tillverkarnas perspektiv.
Med den driftprofil som amatörradiomateriel har motsvarar det en utslitningslivslängd av i häraden 25-30 år.

Tillverkarna får då hitta andra sätt att få sälja nya apparater. Att appellera till behovet att "följa modet" är f.n. den metod som är förhärskande.
Kanske nästa steg blir att göra användarna beroende av programvarusupport som kan göras dyr eller upphöra efter behag.

SM4FPD said:
Att ha flera uppsättningar av eleketronrör i tron att plåtradion skall hålla livet ut, kostar stor pengar.
Tror att få är beredda att betala detta.
Vad kostar en röruppsättnimng till en DRAKE LINE???
Sen måste den ju trimmas efter rörbyte....

När de gäller rörstationer och åska så har jag sett sådana fall oxo.
Då kanske inte de aktiva komponenterna (rören) går sönder men strömmarna leds så konstiga vägar att spolar bränns, trådar i MF-burkar etc.

Så att det skulle vara bättre förr, nej det tror jag inte på.
Click to expand...

Roy, dina aversioner mot i synnerhet Drake är väl bekanta, och beror väl sannolikt på utbredda myter.

Drake lyckades med att göra mottagare och transceivers som var lika bra som de från andra tillverkare men till ett betydligt lägre pris. Det är endast nödvändigt att justera neutraliseringen av slutsteget när man byter rör, och håller man sig till rör av kvalitetsfabrikat så är justeringen marginell. Resten av radion behöver man inte röra, och när det gäller R-4 familjen så avråder tillverkaren från trimning efter rörbyte.

Mina Collins-sändare och transceivrar har jag inte heller behövt trimma om efter rörbyte alls. Dock har
6146-or fabrikat RCA använts rakt igenom.

Allmänt sett så håller rör av kvalitetsfabrikat mycket länge.
Jag tror knappast att någon amatör kan slita ut t.ex. ett RCA 807 på mindre än 10 år, kanske 20 vid användning 200 timmar i månaden som med dagens mått är en mycket hög aktivitetsgrad.

I en av mina hembyggda telegrafisändare sitter ett General Electric 6AG7 som oscillatorrör, som fortfarande ger full drivning. Detta rör satt i min första C-amatörsändare för 80/40m som kom i luften vintern 1971.

Åskslag kan förstöra rörapparater, men förstörelsen är för det mesta lokaliserad till ingångssteget.
En av mina förkrigs Hammarlund Super-Pro med ett förflutet i Flygvapnet hade en antennspole som bränts av. Det var dock bara att hitta spolen genom ohm-mätning och sedan byta ut den aktuella sektionen i spolsystemet.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag frågar än en gång var kommer myterna om att tillverkare av amatörradio skulle vilja att deras produkter går sönder efter några år, kommer ifrån?
Jag har hört myten förr, och ofta kommer den från tveksamma håll, ofta från håll där nyköp inte finns med i finansieringen. Då blir försvaret att sprida skit.
Tvärs om menar jag, radioamatörer har en viss förmåga att kommunicera med varandra och berättar gärna om radion som gått sönder.
Det är av synnerlig vikt att amatörradio håller länge, den som gör bäst kvalitet vinner. Gäller särskilt finare dyrare radio.
Det är möjligt att Kinesiska lågprisgrejer kanske med extremt dåliga lösningar åstadkommer detta.

Jag har inga aversioner, (vad nu det betyder) mot DRAKE, avsikten var bara att exemplifiera kostnaderna för att hålla dessa vid liv.

Jag tycker oxo att gammelradio, plåtradio etc är synnerligen intressanta saker som väl är värda att vårda.
Men att använda dem som första station är tveksamt.
Själv har jag för vana att kolla över en 20 - 50 frekvenser vid varje tillfälle jag sätter mig vid radion.
Att göra detta med en plåtradio, skulle på bara något år slita ut allt vad PTO:er, kugghjul, och elektronrör heter.
Njuter man av at värma på plåtradion är det annorlunda.

Jag har en SET-19 som funkar fint, men man tröttnar på dessa plåtkonstruktioner.
Även en HQ-180 står och väntar på renovering, i mkt gott skick behöver bara igång, vi får se när det händer.
Dock en lågpris grunka som kanske kostade som en PROIII en gång i tiden.
Förväntar mig mängder av glappkontakter, sprakande portar etc.

Att endast behöva neutralisera vid byte av rör på DRAKEN, nja jag har sett vad som händer många fina sådana radiostationer.
En sprucken trimkärna, varpå ägarbyte med kommentaren att den nog borde trimmas upp. 2:A ägaren byter rör igen fler spruckna trimkärnor, några flaskor kontaktsprej prutas över alltihopa, försök att byta relän, och ett tips att byta alla kondingar följs upp. 2:e ägaren försöker byta bandomkopplare, sen kommer frågan om SRS kan laga den. Hur många sådana fall ligger i garagen där ute?

Har endast ägt två COLLINS R392 och en R390, fina grejer men omöjliga att använda på mitt sätt.

de
Roy
 
Nu har ni tappat min tråd lite och svävar ut i transistorn/elektronrörets för och nackdelar.:cool:
Själv föredrar jag båda varianterna men vid olika tillfällen!
/Mats
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top