1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

Isolation i matare och isolatorer

Discussion in 'Antenner och master' started by SM7MCD, May 2, 2012.

  1. SM7MCD

    SM7MCD Well-Known Member

    I en annan tråd skrev Bengt -EQL att den praktiska förlusten i en öppen matare (sk. stege) mycket väl kan överstiga vad som uppstår i en koaxialkabel.

    Jag har under våren mätt lite på min egna antennanläggning och dess olika trådantenner och noterat ganska stora skillnader i praktiska isolationstal mellan torr och blöt väderlek.

    Den gamla regeln om att ha 3 - 4 isolatorer till antenntrådarna stämmer verkligen. Jag mätte isolationen på en dipol med balanserad matare och med bara en plastisolator av standardmodell ca 5 - 6 cm lång i trådarnas ända, och vid torr väderlek var det mer än 10 Mohm, även vid 500 VDC.

    Men vid blöt väderlek blev det endast < 100 ohm och starkt spänningsberoende. Dipolen uppvisade stora förändringar i symmetri och avstämning vid skifte i väder. För att komma upp över 1 Mohm krävdes minst fyra isolatorer i varje tråds fästpunkt, dvs. 12 isolatorer för en dipol.

    Nu var detta isolatorer som suttit ute i många år och hade en förorenad yta, denna yta hade även metaller i föroreningen och fick därmed en viss halvledande verkan. Det innebar att resistansen ändrades vid polbyte.

    Efter att ha tvättat både stege och isolatorer i diskmaskinen så försvann alla halvledande egenskaper och det märktes en försumbar skillnad mellan våt och torr väderlek. OBS att även antennlinan (FK 1.5) behövde tvättas!

    Jag testade med att gå tillbaka till endast en isolator i varje trådände, dvs. tre isolatorer på en dipol, men genast blev isolationsresistansen lidande vid fuktig väderlek, även med helt nya isolatorer och antennlinor.

    Sammanfattningen blir:

    Minst fyra isolatorer i serie med antenntrådens ände.

    Regelmässig rengöring av alla isolatorer, även de i mataren då isolationen påverkas av fuktig väderlek.

    Mät resistansen vid minst 500 V för att få tydligt utslag på smuts.

    Diskmaskinen går att ha till mycket, även antenndisk.

    OBS, jag har inte gjort någon analys av hur fältstyrkan ändrades mellan "smutsig" och "ren" antennanläggning, utan nöjer mig med att konstatera att avstämningen numera sällan påverkas av vädret.
     
    2 people like this.
  2. SM5DXU

    SM5DXU Well-Known Member

    Mycket upplysande, tack för ett utmärkt inlägg!

    / Göstha
     
  3. SM4FPD

    SM4FPD Well-Known Member

    Jag tänker på SM6APQ:s teflonstavar som han bygger isolatorer av.
    De borde stå pall.
    UV strålningen kan förstöra mycket plastsorter och ytan blir porös och suger åt sig damm skit och fukt.
    De som använder plast från vita IKEA skärbrädor får en mycket dålig isolator förmodligen bara efter ett halvår.

    Roligast är att trassla ut antenntråden efter en tvätt i tvättmaskinen.

    Intressant rapport!!!!!!

    Och kanske man visste mer förr, då ju tre isolatorer i var ände var standard, av glaserad porslin.

    I mitten är det kanske inte så kritiskt då det ju där är lägre impedans.

    de
    FPD
     
  4. SM7MCD

    SM7MCD Well-Known Member

    Tack för kommentarerna!

    Teflon är överlägset och vida överlägset den vanliga plasten vi använder, kanske kan man spraya teflonspray på plastytan, men har inte provat detta. Men teflon är tungt och inte minst dyrt.

    Jag la tråden i en tvättpåse och stoppade in allt i diskmaskinen på 75 grader, det funkade OK. Men enklast är säkert att byta tråden, men det var kul att se att det går att tvätta bort föroreningarna.

    I en halvvågsdipol stämmer det, men om man kör dipolen som multibandsantenn så kan impedansen variera med stora tal. Därför gäller det att ha koll på både mittfäste och stegen.

    Jag misstänker att en del amatörer byter antennsystem så ofta att det inte hinner bli smuts på delarna, medan andra monterar antennen och om den inte blåser ned så får den sitta år efter år. Men även om man bygger om antennanläggningen är det ofta så att man bara knyter i nya linor i gamla smutsiga isolatorer, varför isolationen blir snabbt dålig.

    Det var stor skillnad på nya och smutsiga antennlinor om det råkade ligga några grenar mot tråden, smutsiga hade klart lägre isolation mot jord (via trädet).

    Noteras bör att mätningarna är utförda med likström.
     
    1 person likes this.
  5. SM7MCD

    SM7MCD Well-Known Member

    Uppstår det ett stort behov av att diska antenner så kan KRAS tänka sig att ta fram antennvax i tablettform, naturligtvis med "Powerball" för utökad SVF-tålighet... ;)
     
    3 people like this.
  6. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    "För erhållande av god ledningsförmåga hos antennen får man kompromissa med fordringarna på mekanisk hållfasthet. För att reducera skineffekten är det bättre att använda flätad tråd än en enda solid ledare. Fosforbronstråd är bättre än koppartråd, ehuru den sistnämnda ger för praktiken tillfredsställande resultat. Isolerad tråd bör icke användas, enär den lätt blir betäckt med ett lager av sot eller andra föroreningar, i vilket ytlager en del av antennströmmen framgår. Härigenom uppstår en stor motståndsdämpning. Av synnerlig vikt är, att alla föreningspunkter mellan antenntrådarna lödas väl. Ehuru vid sändning den höga spänningen lätt övervinner ett ringa avbrott i ledaren och man därför med en dåligt ihoplödd antenn kan nå ungefär samma räckvidd som med en noggrant utförd, så ställa sig förhållandena helt annorlunda, då samma antenn användes för mottagning; den av en inkommande våg alstrade emk är ju av helt annan storleksordning. Felaktigheter i de isolatorer, som fästa antennen vid dess master, kunna ge upphov till rätt väsentliga förluster, särskilt vid långa våglängder, då spänningen är större, och detta såväl vid sändning som mottagning. Antennisolatorer skola därför ses till tid efter annan, likaså den genomföringsisolator, med vars hjälp uppledningen till antennen ledes genom radiohyttens tak eller vägg, sat sot- och saltavlagringar borttorkas från porslinet." Ur Handbok i Radiotelegrafi och Radiotelefoni. J Gunnar Holmström 1926.

    /Bengt
     
    2 people like this.
  7. SM4ANQ

    SM4ANQ Well-Known Member

    Nersmutsad isolation

    IKEA's skärbrädor eller teflon stavar är säkert lik benägna att dra åt sig smuts och kräver samma rengöring. IKEA's skärbrädor duger gott i de flesta sammanhang för kortvåg.

    En isolationsmässigt bättre isolator får man av silikongummi eller beläggning av befintliga isolatorer med LSR (flytande silikongummi). Det sistnämnda bör ha livslängder på mer än 10 år. Varför då detta? Icke färdigvulkade silikonmolekyler "blöder" och drar sig snabbt över varje smutspartikel som slår ner på isolatorn och håller ytan hydrofob/vattenavstötande.

    För gemene man tror jag det är bättre att underhålla stegen med torkning tvättning. Det kan ju finnas andra problem än isolationsproblem som även de kanske måste kontrolleras.
     
  8. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    öppna transmissionsledningar

    EQL de APQ

    Du skrev:
    En sak som måste poängteras och som på sätt och vis hör till sakfrågan vi diskuterar, är att s k lågförlustiga öppna stegar kan ha betydligt högre förluster än ordinära s k högförlustiga koaxialkablar (t ex RG58) har i verkligheten. Jag har berört detta en gång tidigare men det verkade vara så känsligt ämne bland stege-förespråkarna att det blev helt tyst. No comments alls faktiskt.

    Hej. Jag trodde först att jag läst fel när jag ögnade igenom ditt inlägg! Jag har mycket svårt att begripa detta. Jo – kanske om man verkligen ”bemödat” sig att tillverka en öppen transmissionsledning med undermålig plast – blomsterpinnar, buntband, klädnypor etc.
    Jag har som ”tumregel” att placera en spridare på ett avstånd till nästa spridare med ett mått som är 10 gånger avståndet mellan trådarna. T ex, om avståndet mellan trådarna är 10 cm håller jag 1 m mellan varje spridare. Det är därför för mig helt obegripligt om en feederstege tillverkas på detta sätt skulle få högre förluster vid högt SVF jämfört med en koax typ RG-213, även med undermåligt isolationsmaterial. Stegen blir ju i princip till 98 % luftisolerad!

    Med risk för att bli tjatig; för mig existerar bara två typer av feederspridare – glacerade keramikstavar eller rundstav av teflon. Båda typerna har en tendens att inte suga åt sig fukt och det eventuella damm som samlas på ytan sköljer regn och snö bort.
    När jag installerade min rhomb – år 1984 – tillverkade jag en 80 m lång öppen stege – s k exponentialledning. Som spridare investerade jag i 15 mm teflonstavar. Dessa ser idag lika ”fräscha” ut och fodrar ingen tvättning!
    Som någon påpekade; teflon är något tyngre vilket i viss mån bidrar till den mekaniska stabiliteten. Min matarledning är "supportrad" på tre ställen - två spända 5 mm persiennlinor mot marken och en stolpe med avbärarisolatorer. Under stormen Gudrun "vaggade" feedern obetydligt.
    Kopparledare: Som feedertråd använder jag 8 mm 7-trådig cu-lina. Precis som EQL påpekade har en mångtrådig lina en större yta vilket reducerar de ohmska RF-förlusterna. FK-1,5 eller FK-2,5 mm2 göra sig icke besvär antingen det gäller feeder eller antennlinan!

    73
    Bengt SM6APQ
     
    Last edited: May 3, 2012
  9. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    APQ DE EQL

    "Jo – kanske om man verkligen ”bemödat” sig att tillverka en öppen transmissionsledning med undermålig plast – blomsterpinnar, buntband, klädnypor etc."

    Det var precis det jag avsåg och som jag ville lyfta fram i ljuset. Faktum är att många beskrivningar över antennsystem inte ägnar många ord åt materialval och utförande av spridarna. Glaserad keramik och Teflonstav som du rekommenderar torde vara ett bästa val jämfört med många amatörlösningar där förlusterna kan bli avsevärda.

    Man kan utgå ifrån att ju högre impedans matarledningen tillverkas för ju färre spridare behövs. Samtidigt blir det viktigare att spridarna har hög isolationsresistans så att förlusterna inte blir för stora.

    Omvänt krävs fler spridare om matarledningens impedans är låg. Den som har en räknesticka tillhands kan ju räkna ut hur många millimeter avståndet mellan trådarna får variera i en säg 300 ohms matarledning jämfört med en 800 ohms om impedansvariationerna skall hållas inom +/- 5% - detta för att inte avstämningen skall påverkas för mycket av vind och väder.

    Kanske är 600 ohm en god kompromiss mellan dessa två ytterligheter och om matarledningen tillverkas av kraftigt material som kan spännas ut ordentligt så behöver antalet spridare inte bli så stort.

    Leif nämnde att någon typ av spridare mätte ner mot 100 ohm i fuktig väderlek och man kan ju fundera på hur många dB som kan försvinna på vägen upp till antennen om man har otur med impedanserna. Det skulle vara intressant att se en simulering med t ex 1 spridare per meter i en 30-40 m lång matarledning för att få ett hum om hur goda isolatorer som egentligen krävs för att nå ett bra resultat. Gissar att förlusterna kan bli höga på de högre frekvensbanden 21-30 MHz och då särskilt i de bitar av matarledningen som hamnar i spänningsmaximum.

    Lösa funderingar som borde väcka ännu fler funderingar och frågor... :)

    /Bengt
     
  10. SM7MCD

    SM7MCD Well-Known Member

    I det antennsystem jag mätt på är stegen på 450 ohm och gjord av perforerad bandkabel, likströmmen läckte där alltså i den övre delen som suttit monterad utomhus i flera år. Men den absolut sämsta delen som jag ville trycka på är isolatorerna, det var där jag fick under 100 ohm, i mitt fall i ena dipolbenet.

    Jag har alltså bara knutigt vanlig FK 1,5 i isolatorn, trots isolering på ledaren och plastisolator och spännlina av "torkvindetyp" kom det alltså att uppstå en ledningsväg från kopparen i den avklippta antennlinan, via fuktig smuts på isolering, fuktig smuts på isolatorn och slutligen fuktig smuts på spännlinan. Det är alltså de isolatorer som finns i ändarna och i mitten på dipolen som jag fann vara den stora ledaren av läckströmmar.

    Säkerligen är det så att den stora yta som finns på flera isolatorer är bra när den är ren, men när den blir smutsig vore det bättre med en liten yta.

    De "stegar" jag byggt av "rosenpinnar" eller motsvarande har ingen som helst uppmätt skillnad mellan torr - fuktig, säkerligen beroende på att de inte suttit uppe i flera år och därför inte är smutsiga, eller att de är tillverkade av en plast som inte bildar en fuktig yta med smutsen.
     
  11. SM4FPD

    SM4FPD Well-Known Member

    Mycket hänger väl på hur länge man vill att antennen skall klara att sitta uppe och fungera och vägt mot vad den får kosta.
    Men snålheten bedrar förstås som vanligt.
    Efter tio år ramlar antennen ner och man gnäller på att det var bara nåt år sen....
    Åren går fort, tur att vi inte åldras lika fort själva.
    Däremot försämringen pga av smuts oxid etc bryr sig ingen om.

    En liten historia är på sin plats.
    SRS sålde ganska många av Barker Williamssons T2FD antenner, för många många år sedan. Dvs vikta dipoler med motstånd som gör den bredbandiga. Sådana satt även i centrala Sthlm, vid Gustav Adolf torg....

    Antenntypen har diskuterts tidigare här och fördömts, det hoppar vi över nu.

    Amerikanarna använde oisolerad kopparlina med få kardelar, kanske 7 trådar. Liknar skalad FK, tennlödda anslutningar.
    En större kund använde dem i Polen, där luften var rätt frätande och livslängden blev ett år max.

    Så kom B&W med samma antenn i rostfritt stål, 7 trådig lina, med samma balun och motstånd. Borde ju vara perfekt i Warsava för att motstå den frätande luften.

    Alla vet att det är klurigt att löda rostfritt, men man hade lyckats med hjälp av lödsyra.
    Lödningarna var inte vackra.....
    När antennern hade legat i lager ett år föll de isär. Det rostfria stålet bara pulveriserades.
    Syran hade runnit in i linan, kapilärkraften you know, flera decimeter och med tiden löst upp den rostfria tråden.

    Så kan det gå om man inte tvättar sin antenn ren från lödsyra.
    Här borde en antenntvättmaskin ha varit perfekt.

    Ser fram emot rekommendationer på lämplig antenntvättmaskin, kraven är liten storlek, billig, snålspolande, mintrasslande, med högvarvig HF-mässig centrifug. Måhända Eleketrolux.....

    de
    FPD
     
  12. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    feederspridare till parledning

    Hej alla debattörer.
    Den här diskussionen om isolationen hos olika spridare "har gått i fyrkantiga cirklar", hi.

    EQL de APQ.
    Jag håller fortfarande inte med dig om att en öppen feederstege tillverkat av undermålig plast och opererande med ett högt SVF får högre dämpning än t ex RG-213.
    Däremot håller jag med dig om att ett Zo på omkring 600-ohm är en lämplig impedans. P g a avståndet mellan trådarna då ligger omkring 15 cm när feedertrådarna utgörs av 2 mm cu-tråd kan man hålla ett avstånd mellan pinnarna på 1,5 meter.

    FPD de APQ.
    Du nämner ordet småsnålt när man använder material till feederspridarna som tar åt sig fukt. Jag vill kalla det dumsnålt! Spridare tillverkade av teflonstavar tycks hålla i evighet och kan återanvändas

    T2FD tillverkad av rostfri stållina. Codan, Australien, använder sig av pressade kontakter mellan balun och radiatortråden och mellan radiatortråden och avslutningsmotståndet.

    MCD de APQ
    Du skrev: Men den absolut sämsta delen som jag ville trycka på är isolatorerna, det var där jag fick under 100 ohm, i mitt fall i ena dipolbenet.

    Vad är detta för "isolatorer"? Under 100 ohm. Helt otroligt. Dom isolatorerna kan du ju visa upp på Kiviks marknad, hi.
    För mig existerar bara två material för isolatorer och feederspridare...

    Skickar med några bilder på min parledning som matar min rhomb som har sin matningspunkt 5 meter under toppen på 30-metersmasten.
    Första bilden - till vänster - visar feederstegen stöttad av en stolpe med en teflonskiva halvvägs till balunen.

    73
    Bengt SM6APQ
     

    Attached Files:

  13. SM7FBJ

    SM7FBJ Bjarne

    Det var i mastigaste laget, tänk den som hade sådant utrymme......
    Jag får nöja mig med en inomhusantenn. Hur har du säkrat spridarna så att de inte flyttar sig?

    Trevligt att få se din konstruktion Bengt
     
    Last edited: May 3, 2012
  14. SM7MCD

    SM7MCD Well-Known Member

    Det är den vanliga typ av isolatorer som säljs på de flesta butiker för amatörradioutrustning. Här representerad från Svebry, men de finns i många leverantörers program, notera att det även finns en variant i keramik som jag inte testat. Att isolatorn visade på under 100 ohm är så klart smutsen och beväxningen av ytan på isolatorn som vid väta skapar ledningsbanor. När sedan dessa ledningsbanor genomflyts av ström är det lätt hänt att det blir kolbanor i smutsen och då leder det "ganska bra".

    Problemet gäller säkert de flesta typerna av liknande isolatormodell. Tidigare använde man även tre - fyra isolatorer i serie utan att isolatorerna var av plast.

    Det man kan lära sig är att en antennanläggning bör hållas i skick på mer än att bara kolla att linorna är hela, naturligtvis får man göra en bedömning av hur viktigt det är att ha låga förluster i sin antennanläggning. Jag har bara pekat på hur en del av de vanliga komponenterna vi använder blir påverkade av vår miljö.
     
  15. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    600-ohms stegar

    EQL de APQ.
    Vid närmare eftertanke är kanske inte 600 ohm det optimala värdet på en parledning när man skall täcka frekvensområdet 1,8 till 29,7 MHz.
    Enligt min åsikt och fundering är anledningen följande:

    Det finns en tumregel som säger att avståndet mellan trådarna i en transmissionsledning ej bör överstiga 1% av den använda våglängden. Man räknar med att ledningen börjar stråla om detta mått överskrides. Detta innebär att vi amatörer bör hålla oss till max.100 mm om vi tänker använda 10 metersbandet.

    Om den öppna feederstegen är avsedd för en multibandantenn kommer feedern att operera med högt SVF. På jämna mellanrum kommer det att flyta höga strömmar. För att hålla förlusterna nere bör man välja en "grov" cu-ledare - jag föreslår 3 mm cu-tråd. (Detta till skillnad om vi valt en 600 ohms stege matchad till lasten och sålunda ett lågt SVF och låga strömmar).
    I en 600 ohms feeder tillverkad av 3 mm cu-tråd skall trådarna separeras med 225 mm vilket betyder att feedern kommer att "läcka" vid kortare vågländer än 22,5 meter (13,3.MHz). Här är 14-MHz i fara och f ö alla amatörband över denna frekvens (18, 21, 24, 28 och 29 MHz).

    Om vi istället väljer 100 mm mellan trådarna och använder 3 mm cu-tråd blir den karakteristiska impedansen c:a 487-ohm.
    Denna feederstege har låga förluster på de ställen där strömmen blir hög p g a högt SVF och kommer inte att stråla på 29,7 MHz eller lägre frekvenser på MF och HF

    73
    Bengt SM6APQ
     
    Last edited: May 4, 2012
  16. SM7IWG

    SM7IWG Well-Known Member

    APQ de IWG,

    Hej Bengt, jag följer tråden med stort intresse och undrar vad du mer specifikt har för ledning (wire) till stegen och till romben?

    SM7IWG, Carl
     
  17. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    IWG de APQ.
    Hej.
    Min Rhomb. Benen är 131 m långa, d v s totala längden tråd i luften 4 x 131 = 524. Jag använder s k copper-weld - ståltråd som är "kopparöverdragen". Användes mycket i USA och England för antennprojekt."Bärgade" från f d engelska kolonier i Afrika där man skrotade sådan tråd. Har stålets styrka och kopparns ledningsförmåga eftersom RF bara färdas på ytan. Dessutom blir vikten lägre jämfört med solid cu-tråd.
    Feeder. 7-trådig kopparlina - diameter c:a 3 mm isolerad med teflonstavar.
    Har hängt uppe sedan april 1984. Ingen förändring i SVF har observerats under regn, snöfall eller hagelstormar.
    Rhomben är "DC-jordad" genom att avslutningsmotståndet är uppdelat på två icke induktiva motstånd på vardera 350-ohm vars mittpunkt är jordad vid "avslutningsstolpen". Dränerar bort ev. statisk elektricitet.

    Riktning. 179 grader - "nästan" rakt söder ut. Bestämdes av grannarna (bönder) som ej ville ha master på åkern och accepterade att masterna stod på bergknallar utanför åkern.
    Gain: cirka 16 dBd mellan 14 och 29 MHz. På 3,5 MHz cirka 1 S-enhet. På 1,8 MHz - i princip rundstrålande.

    En liten sidovits:
    Vad menas med skogsvård?
    Svar: Det innebär att man hugger ner (skövlar) en hel skog men lämnar fyra höga granar kvar till en rhomb.

    73
    Bengt SM6APQ
     
    Last edited: May 5, 2012
  18. SM7IWG

    SM7IWG Well-Known Member

    APQ de IWG.

    Tack för återkopplingen. Jo, jag har avverkat all gran på ca 1 hektar och lämnat 100-åriga tallar för antennuppsättning::).

    SM7IWG Carl
     
    Last edited: May 5, 2012
  19. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    Isolatorer för antenner och feederledningar.

    Hej alla antennentusiaster!
    Jag använder 3 bruna "seriekopplade" porslinsägg i ändan på mina dipoler.
    Som länk mellan isolatorerna använder jag galvaniserad plastöverdragen (mörkgrön) stängseltråd. Säljs hos bl a ÖB (Övre Botten!) i 40 meters rullar - billigt!
    Denna tråd är mycket stark och kan med fördel användas i många antennsammanhang - dock inte som radiator. Jag har använt denna tråd i c:a 15 år. Sol och saltbemängd luft tycks inte ha någon negativ inverkan. Som extra säkerhet förseglar jag ändarna med krympslang i syfte att utestänga fukt som kan vandra in och angripa galven efter 130 år, hi!
    Som upphängnings - och hissrep köper jag uv-beständig och försträckt flätad skotlina i segelbåtsaffärer.
    En del av mina antenner går över åkermark som plöjs och harvas av grannen. Jag har inte "råd" att låta någon tråd ramla ner och trassla in sig i traktorn eller halshugga någon lantbrukare. Därför använder jag äggisolatorer och högklassiga upphängningsrep.
    Tvättlinor, plastisolatorer, skärbräden från IKEA etc äga ej tillträde på mina ägor om syftet är att få bli "medlem" i något antennprojekt.
    Inte ens som tvättlina!
    Skickar med en bild föreställande en isolator som avslutar - just det - XYLs tvättlina som är tillverkad av ÖBs stängseltråd. Lätt att hålla ren från sot och smuts.
    Lägg märke till krympslangen över najningen!

    73
    Bengt SM6APQ
     

    Attached Files:

    Last edited: May 7, 2012
    1 person likes this.
  20. SM4FPD

    SM4FPD Well-Known Member

    Och med en sådan välgjord installation, APQ, slipper du reparera bygga om och sätta upp nedranlade antenner. Livslängden bör vara närmast din egen livslängd.
    Det sistanämnda något som radioamatörer förväntar sig av radiostationer. Men sällan av antenninstallationen.
    Dock inte gratis och en radioamatör är tyspiskt inte beredd att kosta på sig något som hänger i träden.
    Jag har sett telefontråd mellan träden, 4 x 0,07 mm2 som måste lagas och sättas upp flera ggr per år. Sprängtråd, halvrutten som samlades som barn blir vuxenlivets dipol.
    Bara skotlinan kostar säkert åtskilliga hundralappar... säkert mer än flagglina. Jämfört med den gamla tvättlinan som låg i garaget, och som går att knyta ihop till en längs som kanske räcker. Bara det är gratis så....
    Radioamatörer snåla?? det var du som sade det.......

    En annan aspekt är dock vikten på antennlinan med isolatorer, en lätt anenn belastas mindre och är lättare att spänna upp.

    Ja jag var där själv en gång i tiden, sparsam, och fick tag på överblivna längder av RG-58 c:a 4 meter styck och skarvade ihop till en längd som räckte till HF dipolen. Men med noggrannt gjorda skaravar blev det ändå bra.

    Nu kör jag en Q-pole, (Quadpole) dvs en trådantenn med fyra ändar.
    Första änden sitter i ett träd, andra änden kopplad till en stege, tredje änden till stegens andra part, och fjärde änden till ett annat träd 90 meter bort.
    Men bara en islolator per ände.... Suck, får väl bättra mig där.
    Torts att den suttit upp i minst 5 år så verkar den gå att få QSO på än.
    Fick 59plus vid QSO nyligen!!


    de
    FPD
     

Share This Page