John Schröder SM5ZE

Det finns även andra moden i vissa teknologiska yrkesgrupper.

lantmaeteri_2-jpg.11624
 
Ska det bli ett flygfält där tro?
Jag hade en lärobok i ortogonal baslinjemätning vars framsida pryddes av en mätare i liknande omgivning. Klädd i snitsig hatt, tweedkostym, ylleslips och gummistövlar. Som hämtat från en skotsk laxälv då han i stället för teodolit lika gärna kunnat bära på ett flugfiskespö av splitcain.

En av Stockholms stads längdbaser av första ordningen uppmättes runt 1900 och redovisades i en ytterst intressant bok. En bild illustrerade horisontalvinkelmätning av en herre uppflugen i ett av stans kyrkotorn med en teodolit modell ä. Han var klädd i hög hatt och bonjour. Liite stil liksom även i detta yrket liksom. Åtminstone då kläderna är på.
 
Klädkod och -krav är olika på olika ställen och tider, uppenbarligen...

Bilden visar en lokförare på Roslagsbanan vid mitten av 1980-talet. "Uniformskravet" på förare var att de skulle "bära tjänstetecken". Tjänstetecknet är det stora mössmärket, andra krav fanns inte. Då det sommartid kunde bli närmare 50 grader varmt i hytterna, förekom en hel del kreativa klädsellösningar. På bilden är det höst, har jag för mig.
 

Attachments

  • RiD-i-lok.jpg
    RiD-i-lok.jpg
    162,5 KB · Views: 19
Oj vilken nostalgitripp så här på kvällskvisten, stort tack för alla inlägg och uppväckta minnen av all litteratur och bilder. Det blir nog trevliga drömmar lite senare i afton.
 
Klädkod och -krav är olika på olika ställen och tider, uppenbarligen...

Bilden visar en lokförare på Roslagsbanan vid mitten av 1980-talet. "Uniformskravet" på förare var att de skulle "bära tjänstetecken". Tjänstetecknet är det stora mössmärket, andra krav fanns inte. Då det sommartid kunde bli närmare 50 grader varmt i hytterna, förekom en hel del kreativa klädsellösningar. På bilden är det höst, har jag för mig.
Har sett förare som bara fäst mössmärket på civil jacka/skjorta.
 
Jag, liksom många andra, har Schröder att tacka för mycket både gällande hobby och yrke. Så klart finns det en hel del egenägda böcker idag, men på 70-talet var det biblioteket som gällde.

DSCN3162.JPG

Kortvågshandboken har varit en helt avgörande bok för mitt radiointresse med självbygge som grund. Att lära sig att linda spolar med hjälp av nomogram var helt omvälvande, att förstå resonanskretsen etc. Allt detta var grunden för att kunna jobba själv. Senare blev det mycket ljudteknik och det var många kretskort som handmålades och etsades med saltsyra och väteperoxid.

DSCN3171.JPG

Turligt nog fanns det nomogram för den tonåring som tyckte att det var tråkigt att räkna, inte förrän jag fattade tiopotenser blev "elektronikmatten" rolig. Men min mattelärare var mycket bekymrad att jag hade en 2:a i matte, men en 5:a i fysik. Matteläraren tog det nästan personligt att jag löste matteproblemen i fysik (och elektronik) när jag inte löste samma beräkning under mattelektionerna. Men Schröders böcker blev helt klart en fantastisk inspiration för att förstå hur komponentkunskap och matematik är tätt sammanflätade.

DSCN3169.JPG

Boken "Bygg radio radio och förstärkare" köptes i ett eget exemplar, och hela förstärkaren byggdes och finns fortfarande kvar (men är sedan många år ersatt av annat hembygge). Bokserien "Tillämpad elektronik" är böcker jag fick under mina år på gymnasiet som tack för att jag extraknäckte som institutionstekniker hos Bertil SM7FOM. Ingen av dessa böcker har varit lika betydelsefulla som "Kortvågshandboken", men ändå varit en anledning att man respekterar kunskapen.

Något att också notera är att alla dessa böcker (utom RSGB-boken) är svenska, jag fick ett mindre antal böcker på tyska via Philips när jag sommarjobbade på radioverkstad som servade Philips och DUX. Via SM7FOM kom ARRL-handboken att låna och engelskabetyget steg rejält.

Skall jag linda spolar etc. är det fortfarande Schröder som ligger på arbetsbordet, det är helt enkelt mycket enklare att att räkna med nomogram än att ens börja leta på nätet, och ofta klarar man alla beräkningar utan ens räknestickan plockas fram.

Så visst är Schröder värd att uppmärksamma, vi lär vara ett kraftfullt sällskap redan nu...
 
Jag, liksom många andra, har Schröder att tacka för mycket både gällande hobby och yrke. Så klart finns det en hel del egenägda böcker idag, men på 70-talet var det biblioteket som gällde.

View attachment 11632

Kortvågshandboken har varit en helt avgörande bok för mitt radiointresse med självbygge som grund. Att lära sig att linda spolar med hjälp av nomogram var helt omvälvande, att förstå resonanskretsen etc. Allt detta var grunden för att kunna jobba själv. Senare blev det mycket ljudteknik och det var många kretskort som handmålades och etsades med saltsyra och väteperoxid.

View attachment 11633

Turligt nog fanns det nomogram för den tonåring som tyckte att det var tråkigt att räkna, inte förrän jag fattade tiopotenser blev "elektronikmatten" rolig. Men min mattelärare var mycket bekymrad att jag hade en 2:a i matte, men en 5:a i fysik. Matteläraren tog det nästan personligt att jag löste matteproblemen i fysik (och elektronik) när jag inte löste samma beräkning under mattelektionerna. Men Schröders böcker blev helt klart en fantastisk inspiration för att förstå hur komponentkunskap och matematik är tätt sammanflätade.

View attachment 11634

Boken "Bygg radio radio och förstärkare" köptes i ett eget exemplar, och hela förstärkaren byggdes och finns fortfarande kvar (men är sedan många år ersatt av annat hembygge). Bokserien "Tillämpad elektronik" är böcker jag fick under mina år på gymnasiet som tack för att jag extraknäckte som institutionstekniker hos Bertil SM7FOM. Ingen av dessa böcker har varit lika betydelsefulla som "Kortvågshandboken", men ändå varit en anledning att man respekterar kunskapen.

Något att också notera är att alla dessa böcker (utom RSGB-boken) är svenska, jag fick ett mindre antal böcker på tyska via Philips när jag sommarjobbade på radioverkstad som servade Philips och DUX. Via SM7FOM kom ARRL-handboken att låna och engelskabetyget steg rejält.

Skall jag linda spolar etc. är det fortfarande Schröder som ligger på arbetsbordet, det är helt enkelt mycket enklare att att räkna med nomogram än att ens börja leta på nätet, och ofta klarar man alla beräkningar utan ens räknestickan plockas fram.

Så visst är Schröder värd att uppmärksamma, vi lär vara ett kraftfullt sällskap redan nu...
Vilken samling böcker och nästan alla på svenska. Här har landet en förbättring att göra om fler skall rekryteras
 
Det gläder mig att se så mycket kvalificerad litteratur.
John Schröders samlade publikationer var stilbildare, men det
finns flera andra på bild vilka också förtjänar att uppmärksammas.

Dr. Erik T. Glas bokserie, ursprungligen avsedd för de tekniska läroverken på 50 och 60-talen är en mycket bra inledning till mer avancerade studier.

När man läser dessa så slås man av hur sparsmakad framställningen är, dr Glas var sannolikt inte arvoderad per ord, och även av den höga nivån. Jag försökte tränga in i elektronfysikens mysterier som högstadieelev, men mina matematiska kunskaper förslog inte långt när t.ex. reflexklystronens svängningsvillkor skulle härledas.

Kom långt senare att nämna böckerna för min matematiklektor på gymnasiet, fil. lic. Per Gunvall och fick då reda på att "man läser numera sådant på den nivån vid de tekniska högskolorna".

Ett annat återseende är Gunnar Markesjös "Elektronrörsförstärkare" som tillsammans med Terman och Barkhausen fanns bland kurslitteraturen i Teknisk Elektronfysik. Även klassikern "Fälteffekttransistorn" av min gamle lärare Torkel Wallmark finns med.

"Det var bättre förr..."
 
Tyvärr har jag ställt de flesta radiorelaterade Schröder-böcker på jobbet på grund av platsbrist hemma men det är ändå allt mer sällan de bläddras i.

På nattduksbordet ligger två böcker just nu varav en, om än tunn så lika välmatad som utmärkt handbok, i konsten att mäta smått.
"Low level measurements handbook" från Keithley.

böcker.jpg
 
Last edited:
John Schröder var synnerligen produktiv

1707852906002.png

En sökning i LIBRIS-databasen ger dessa resultat;

1707852683588.png
bland dessa finns förvisso en del medförfattare och översättningar till andra språk,
men ganska imponerande ändå.
 
Ytterligare ett standardverk i min samling, den här gången från den kände Jan-Kuno SM5ZZ mm tryckt 1948. Han blev hela 99 år men blev SK 2019.
En av hans söner är SM0DZY som brukar höras på SOCWA 80m.
 

Attachments

  • DSC_1176.JPG
    DSC_1176.JPG
    1,3 MB · Views: 5
1707858806441.png

Den boken var nog min andra bok i ämnet.
Fick den 1964 eller 1965 av en av min fars affärsbekanta som hade
tänkt att bli radioamatör i slutet av 40-talet men "kommit på bättre tankar".

Två-rörsmottagaren som beskrevs byggde jag 1968 för att lyssna på telegrafikurs på 80 m.

1707858910055.png

I återuppstånden form finns den kvar i den nuvarande stationen.
 
Ett Paxiscope är väl mer passande för att visa tuschritade illustrationer än en Skioptikonprojektor?
 
"Paxiskopet" är ett varumärke för "episkopet" som är en form av projektor för
ogenomskinliga objekt;

1707903647022.png

1707903732118.png

Lite projektionshistoria...
 
Herrarna glömmer "Bygg själv för bättre DX" skriven av SM5RK !
Med hjälp av den och Schröders böcker byggde jag på 60-talet en 15 rörs mottagare för 80m. Hög mf skulle man ha. Inte för att jag då förstod varför men från BHIAB inköptes mf-trafos med 2,85 MHz frekvens. Att det skulle bli usel selektivitet hade jag heller inte förstått. Bra känslighet blev det i alla fall och bra AGC. Tyvärr finns den inte kvar. Delarna behövdes för andra projekt !
Ung. 40 år senare byggdes ytterligare en mottagare, oxo den för 80 m men nu med 21 st batterirör, DF96, DL96 m.fl. med xtal filter och till slut även bandpasstuning m.h.a ytterligare ett xtal-filter. Tanken fanns att bygga en motsvarande tx (med batterirör även den naturligtvis) a la DRAKE T4X/R4C men än har det inte blivit något. Dock är mottagaren förberedd med utgångar från BFO/VFO.......
 
"Bygg själv för bättre DX" var en annan 60-tals bok som mer riktade sig till
lyssnare, vilka förväntades ha vissa grundkunskaper som t.ex. hade
inhämtats via Radiobyggböckerna.

Man kan säga att det intellektuella klimatet på 50 och 60-talen starkt bidrog
till att det fostrades riktiga radioamatörer och DX-lyssnare.

En påtaglig del av detta klimat åstadkoms genom SM5ZE, SM5WL
och andra samtida publicister.
 
Man kan säga att det intellektuella klimatet på 50 och 60-talen starkt bidrog
till att det fostrades riktiga radioamatörer och DX-lyssnare.

En påtaglig del av detta klimat åstadkoms genom SM5ZE, SM5WL
och andra samtida publicister.
Vilken samling böcker och nästan alla på svenska. Här har landet en förbättring att göra om fler skall rekryteras
Ett par saker bör noteras när vi tycker att "allt var bättre förr", och ofta siktar vi då bakåt till tiden efter WW2 och fram till tidigt 70-tal. Man måste förstå att det samhälle vi hade då såg inga begränsningar hur långt man kan nå om man anstränger sig. Allt avslutades med månlandningen, som i princip hade en oändlig budget. Bara tänk på möjligheter med en oändlig budget...

Samtidigt gick vi 1964 från en skola där målet var kunskap, till en skola där fostran av medborgaren var fokus. Det var alltså väldigt mycket som började ändras och sakta vrider sig samhället från det tillstånd som många av oss saknar. Allt kantrade i början på 90-talet där skolans kollaps spikades. Om jag jämför mitt uppdrag idag som lärare är mitt politiska uppdrag att göra eleverna nöjda, mitt uppdrag är alltså inte att göra eleverna "duktiga", eller "välutbildade", just därför är det ganska kul att hålla utbildning utanför skolväsendet där man kan hålla ett högt kunskapsfokus.

Att böckerna var på enkel svenska och med tydliga bilder, samt matematik med grafisk beräkning gjorde det lätt att nå en publik. Samtidigt fanns aftonskola som en etablerad väg till vidareutbildning. Att läskunskaperna är så låga idag hos personer under 40 gör att marknaden för facklitteratur har blivit ganska begränsad, och det som skrivs är ofta på engelska för att nå en större publik.

Att drömma om att det skulle "bli som förr" är tämligen fruktlöst, just för att det samhället vi drömmer om inte finns längre... tyvärr.
 
Teknikoptimismen och framtidstron under 50-talet och "rekordåren" var exceptionell,
var en period som sannolikt aldrig återkommer, och som nog måste ha upplevts för att förstås.

"Nöjdhetsaspekten" hos skolan ska inte underskattas. Dock får den politiska aspekten främst en bäring mot föräldrarna, eftersom grundskoleelever inte har rösträtt. Politikerna vill bli omvalda, och ett inslag i röstköpet är att försöka tillfredsställa kortsiktiga nycker hos väljarkåren.

En kunskapsinriktad skola är en långsiktig investering som dessutom inte är speciellt "flashig" samt dessutom kräver ansträngningar av både elever och lärare.
Den blir följaktligen nedprioriterad.

Man kan här dra direkta paralleller med amatörradion. Fram till 70/80-talet hade den en mycket tydlig "kunskapsorientering" vilka siktade mot att fostra en elit.

Omsvängningen kom när rekryteringsbasen började svikta på allvar under 90-talet,
och sedan dess har amatörradion, med ESR som ett av undantagen, blivit alltmer "kunskapsbefriad", och de som velat se en ändring har motarbetats aktivt.

Man kan därför på goda grunder anta att det är en sådan ordning som majoriteten av radioamatörerna vill ha, trots att detta i förlängningen kommer att leda till att privilegierna förloras helt eller blir kraftigt inskränkta.

"Efter oss syndafloden..."
 
Månlandningen var ju en rätt extrem händelse när den hände. Som varande av årgång -54 har jag hunnit se åtminstone lite av "förr i världen". Jag minns speciellt att det dök upp många kommentarer om att det vore slöseri att hålla på med just rymdfärderna och liknande, man kunde ju använda pengarna bättre (tyckte vissa). Sen tror jag någon med visst genomslag kommenterade dessa åsikter med att i princip hela Apollo-programmet hade en budget som var jämförbar med den amerikanska kosmetikaindustrins omsättning - under ett år. Jag har inte kollat siffrorna, men är det ens tillnärmelsevis rätt, så är det befogat att fråga sig vad som kan tänkas ha givit mest tillbaks per spenderad dollar....
 
Back
Top