Kanalbeteckningar?

Tror kanalnumreringen på FM-bandet främst var en tysk grej från "dazumal". Var vanlig på just tyska träradioapparater (50-60-tal) och levde uppenbarligen kvar ett tag in i transistortiden. Vi får be någon radiohistoriker att redogöra för det. Loggskala är skapligt vanligt och det är väl en grej för att användaren ska komma ihåg var favoritprogrammen finns. T ex P1 på 2,5 på Luxorradion. Säkert totalt radioapparatsunikt. Jag har en gammal Luxor 50-talare som har en praktisk målning längs med de tre kortvågsområdena på skalan så man lätt kan rita dit markeringar med en blyertspenna.
 
Frekvensbandet är 88Mhz till 108 Mhz FM för distribution av radioprogram. Det finns inga kanaler inom bandet. Det är du själv som får ställa in den programkanalen (P1,P2,P3,P4 eller annat) som du vill lyssna på och på den frekvens den ligger på just där du bor. På ett annat ställe i Sverige ligger den programkanalen kanske på en annan frekvens än där du bor. Jag tror att separationen för distribution på vårt FM-band är 300Khz mellan varje programkanal. Så mellan 88Mhz och 108Mhz kan du teoretiskt få plats med ca 60 st platser för distribution av radioprogram av olika slag, kalla dem kanaler om du vill. En del radioapparater var utrustade med programknappar, t.ex 1-6, och där kunde man ställa in det önskade programmet på den knapp man önskade ha. Logiskt var SR P1 på knapp 1, SR P2 på knapp 2, SR P3 på knapp 2, osv.. Bara för att det skulle vara enkelt att välja..

/Sven.
 
Jag ställde några frågor till forumet i inledningen.
Finns det ett enda skäl att översätta frekvens till en konstig beteckning?
Blir något enklare av det?

Saken gäller förstås radioamatörer.
Nu har vi ventilerat kanalsystem från dumhet, okunskap, FM-band, flygradio, marin VHF, inkompetens.....
Utan minsta svar på vad kanalbetckningar har med amatörradio att göra.
Inge verkar ta till sig de här beteckningarna, man blandar frekvens och kanalbeteckningar i samma dokument ibland. Jag tänker på detta med bulletinerna.

Eller måste detta försvaras till varje pris utan någon direkt motivering?

SM4FPD
 
Mitt enkla svar på frågan, som jag kanske skulle fokuserat på, är "Nej" - om man ser ur perspektivet som radioamatörer har. Frekvensangivelse duger gott.

Sen kan det finnas skäl att förenkla handhavandet av viss utrustning som är avsedd för icke-teknikintresserade radioanvändare.

Tycker jag.
 
Jag ställde några frågor till forumet i inledningen.

Ja, det gjorde du. Bland annat den här:
Nå vilken frekvens är de då?
Letade på SSA hemsida och kom till exempel till VHF kanalplan, och repeaterkartan. Men där stod frekvenserna i MHz, inget om kanalbeteckningar.

Och du fick svar:
Kanalnumren för repeatrar hittar man i KonCEPT-boken Appendix H. De kommer även att finnas i den nya upplagan av SSA trafikhandbok.

Du frågade också efter skälet:
Finns det ett enda skäl att översätta frekvens till en konstig beteckning?

Och du fick ett par förslag:
Kanske man tänka sig att det är enklare att säga "vi hörs på R-noll" än att säga "vi hörs på utfrekvensen 145,6 MHz parad med infrekvensen 145,0 MHz med 12,5 kHz bandbredd".

Jag gissar att man fick huvudbry när man ville lägga till nya repeaterkanaler under de existerande.
Skulle man kalla 145.575 för "R minus ett"? Skulle 145.5875 kallas "R minus ett X" eller "R noll minus X"?

Så man införde ett nytt system där man börjar med "V00" på 145,0 MHz för VHF simplexkanal noll.
 
I en gammelradio så fans det ju bara att välja band och sedan med VFO ställa in önskad frekvens. Men i en modern radio,amatörradio, så finns ju möjligheten att själv skapa fasta kanaler där man önskar spara en frekvens(kanske en favorit), och sedan på enkelt vis skifta mellan önskade frekvenser, bara för att det ska vara enkelt. Vill man inte göra det enkelt för sig så är ju detta också ett val. - En radioamatör kan omöjligt vara på alla frekvenser samtidigt.. Att skapa en kanalbeteckning(med en frekvens) anser jag vara ett sätt att göra det enkelt för sig i hanteringen av radion.

/Sven.
 
Jag tror att separationen för distribution på vårt FM-band är 300Khz mellan varje programkanal. Så mellan 88Mhz och 108Mhz kan du teoretiskt få plats med ca 60 st platser för distribution av radioprogram av olika slag, kalla dem kanaler om du vill.

Tekniskt sett så är 200kHz "kanalseparation" ;) en god idé, då en FM-stereo rundradiosändare breder ut sig ungefär +/- 75kHz från centerfrekvensen. Sist jag kollade med en bra mottagare och en enkel tråd så har jag ändå för mig att det fanns gott om stationer, nästan på varje 100:e kHz, om jag inte tar miste. Självklart så försöker man ju separera geografiskt närliggande sändare längre isär i frekvens.

(Och givetvis så ligger ju inte dessa sändare lite hursomhelst i frekvens, utan så nära jämna hundratalet kHz som möjligt, vilket ihop med minsta kanalseparation då ger en sorts "kanalindelning" iallafall.)

:)
 
* Finns det ett enda skäl att översätta frekvens till en konstig beteckning?

Vad gäller repeaterhantering, där man fastställt kanaler på VHF och UHF, och kanalseparation med 12,5kHz eller 25 kHz, dessutom med ett shift mellan tx och rx, bärvågsöppnat eller 1750Hz ton eller medels subton. Ifall beteckningen innehåller all information för just den RPT-frekvensen och som kan sparas, så blir det ju mycket enklare ifall man skall byta till annan repeater och allt redan är förinställt. Tänk dig att du kör bil eller går handburen och samtidigt med VFO, vilken frekvens ska vi byta till, subton eller ännuvärre shift.

Frekvenser med extra finnesser indelade i ett kanal(program) system är inte av ondo, bara till att förenkla en hantering.

/Sven.
 
Men det är väl skillnad på nån sorts överordnad bestämmelse om att en viss frekvens (slot) ska kallas nånting, som att 14,345 MHz ska kallas kanal 38 (rent hittepå), och att man skapar egna "kanaler" för vissa situationer (om man vill ha kontakt med Uppsalarepeatern för 2 m och lägger in frekvens, repeatershift och subton i sin egen "kanal 318"). Det förstnämnda känns meningslöst, det sistnämnda är bara bekvämt, vilket ju inte alls är fel. Men ingen annan har ju nytta av min kanalbeteckning. Att därermot bestämma att frekvensen för nödkanal på marin VHF betecknas kanal 16, och att detta märks ut på berörd utrustning, är ju till stor nytta om radion ska betjänas av en obevandrad i ett trängt läge.
 
"Att därermot bestämma att frekvensen för nödkanal på marin VHF betecknas kanal 16, och att detta märks ut på berörd utrustning, är ju till stor nytta om radion ska betjänas av en obevandrad i ett trängt läge".

* Det är ju just för att det ska vara enkelt. Och att börja ifrågasätta det förfarandet leder knappast till...

/Sven.
 
Om vi vände på saken då.
Och nu handlar det om amatörradio.
Varför hittar man på kanalbeteckningar bara för Frekvensmodulerad telefoni?

Vore väl praktiskt om fyrbandet delades in i kanaler, med 100 Hz steg då.
Vid Aurora vore det väl bra om kanal RV12, 144,050 MHz CW, (exempel bara) vore anropsfrekvens för Aurora med Morse.
Eller RV15 anropsfrekvens telefoni SSB, = 144,300 MHz.
Men då måste väl kanalbeteckningen utökas med trafiksätt.

145,800 MHz där man kan höra ISS, är den kanaliserad? Här råder ju Doppler, så kanalbeteckningen måste väl innehålla tolerans.

Jag börjar undra varför systemet med kanalbeteckningar skall försvaras till sista man, trots att det inte verkar finnas någon motivering för systemet. För amatörradio då.

Att vi hamnat utanför amatörradio, jo och det förekommer bilradio med 50 kHz steg.
Men där är ju kanalerna ute, då RDS gör att det väljer frekvens av sig själv.

Lägger märke till att kanalerna på kortvåg skrivs 40M, 20M eller 15M kanske menar man 40 m (meter) eller är det en kanalbeteckning?
Jo det är väl främst radioamatörer västerut som inte vet vad m (meter) är för något. Utan mäter våglängd och kvartsvågor i fot.

SM4FPD
 
Det kan ju vara så att Televerket krävde en "beteckning" för de repeaterfrekvenser som kom till på 10m, 6m, 2m, 70cm och 23cm. De skulle även kunna ge ifrån sig en identifiering!?. Vilka bestämmande krafter inom ITU eller andra inblandade känner jag inte till.. Radiosignaler kan ju nå riktigt långt ibland och då kan det finnas de som vill veta vad det gäller för något.

Att ange ett band som du pekar på Roy(40m, 20m, 15m) så avser man ett frekvensområde, en bredd i spektrat, som kan anses höra till det utpekade bandet.

- Jag kan hålla med dig Roy och vad som betecknar repeaterfrekvenser, det skulle räcka för mig med att endast ange frekvenser. Och som idag med moderna riggar själv spara dessa i minne och namnge dem efter eget intresse. Det finns så mycket mer på repeatrar idag, som olika moder(FM, D-star, C4FM, DMR), DTMF, subtoner, kopplade till internet, länkkoppling osv, och som man behöver hålla rätt på för att det ska bli bra. Och samma frekvens i olika distrikt kan ju också skilja sig åt i användande...

Repeatertrafik på amatörradion idag är inte nödvändigtvis samma som för 50 år sedan, men frekvenserna är i stort de samma.

In i snöyran - go förmiddag /Sven.
 
Grundläggande i planering av radionät är att man vill spara resurser genom att återanvända samma frekvens med något visst upprepningsavstånd. Det är då praktiskt att dela upp det tillgängliga frekvensutrymmet i kanaler med fasta kanalavstånd och fast duplexavstånd. Troligen är syftet med kanalnumren i vissa amatörband att underlätta för de som koordinerar våra repeaternät. Man undviker då enkla skrivfel som att någon repeater skulle hamna på 145,6215 MHz i stället för 145,6125 MHz, eller att man skulle råka skriva duplexavstånd -500 kHz i stället för -600 kHz i tabellen.
Vid Aurora vore det väl bra om kanal RV12, 144,050 MHz CW, (exempel bara) vore anropsfrekvens för Aurora med Morse.
Du har missuppfattat förklaringen som jag gav tidigare här i tråden. Bokstaven "R" indikerar att det skulle handla om en repeaterkanal, här med duplexavståndet -600 kHz, som då skulle hamna utanför bandet.

Så här kunde en frekvensplan för ett mobiltelefonisystem med samexisterande analoga och digitala kanaler se ut på 1990-talet.

1732102667996.png

För nätplanerarna är kanalnumren alltså praktiska. För den vanlige användaren är nyttan kanske begränsad.
 
Last edited:
Back
Top