Kellermann balun

En balun är en komponent som transformerar en ledning från "balanced to unbalanced" .

En liten fundering från en som borde veta bättre, men ej gör det:
Skulle denna Kellermanhistoria fungera för att korrekt ansluta min obalanserade sändarutgång till en balanserad matarledning? (Bortse från impedansanpassning.)

Alla de där ferritringarna bör väl minska eventuella mantelströmmar, men har hela saken någon funktion som bal-un?

Upplys mig, obildade.
 
Skulle denna Kellermanhistoria fungera för att korrekt ansluta min obalanserade sändarutgång till en balanserad matarledning?
Det är ingen skillnad på den grundläggande funktionen mellan en enkel 1:1 balun lindad på en kärna och denna Kellermann balun lindad på X antal kärnor.
Tanken är ju bara att Kellermann ska bli bredbandigare och ha bättre CM-undertryckning.

Jag står själv inför valet på lämplig balun för att ansluta min LDG-ATU till min nya balanserade stege.
Jag mätte upp antennsystemet utan balun och med balun och kunde konstatera att balunens distribuerade kapacitans, ca 40pF, shuntade antennsystemet och förvred impedansen mot -j uppåt i frekvens.
Antennsystemet blev alltså mer och mer kapacitivt.
För egen del skulle jag vilja ha en balun som har väldigt låg kapacitans men då måste man linda med 300 Ohm bandkabel för att hålla nere kapacitansen.
Jag anser att bästa stället att placera en 1:1 balun är på ingången till ATU´n för att på det viset åstadkomma en "flytande" tuner.
Dessutom kommer balunen / choken att jobba i 50 Ohm miljö där den fungerar som bäst.
Trots detta envisas jag just nu med att försöka mig på en balun på utgången.

Jag vet inte om Kellermann skulle vara bättre med avseende på kapacitans.
 
Där är också min fråga. En RF-choke med egenskap att förhindra mantelströmmar är för mig en helt annan sak. Annat är ju impedansanpassning, unbalance till unbalance (UNUN), ser man mellan radion och en t.ex ändmatad trådantenn som i sig är högomig i förhållande till riggens utgång(50 ohm). Likaså en impedansanpassning, balance till unbalance (BALUN) t.ex en halvvågsdipol eller offcenterdipol som stegmatas..

/Sven.
 
En 1:1 balun eller en rf-choke är samma komponent. Det enda som skiljer den ena från den andra är bara vilken funktion man avser att den ska ha.
När den induktiva reaktansen är tillräckligt stor så spelar det ingen roll om man kopplar ingång och utgång balanserat eller obalanserat därför att den ena vet inte vad den andra gör.

Problemet med att sätta en balun på utgången är ju att impedansen kan vara såväl låg som hög och vid mycket hög impedans måste den induktiva reaktansen vara desto högre för att balunen ska få riktig funktion.
Vi brukar säga att 10x systemimpedansen är ett lämpligt värde.
Vid 50 Ohm duger det alltså med 500 Ohm induktiv reaktans.
Vid matning av en stegmatad dipol kan vi få mycket hög impedans på vissa frekvenser.
Låt oss säga 800 Ohm som exempel. Detta kräver då att den induktiva reaktansen är 8000 Ohm om vi ska följa tumregeln. Det kan bli väldigt svårt att åstadkomma en sådan balun som dessutom ska ha stor bandbredd.
 
Last edited:
Jag fann en sida ur en tysk tidning: FUNK 6/2005 en tabell med lite fakta om baluntypen.

För Kellermann med 20 kärnor, 1 kW, Induktans 340 uH, reststrom vid 100 W 20 uA
Kellermnn KBW-750 med 12 kärnor, 750 W, 185 uH, reststrom vid 100 W 1 uA
DL7PE-Superdrossel 2 kärnor, 100 W 122 uH, reststrom vid 100 W 4 uA
WIRJ 35 mm durchmesser, 1 kärna, 100 W, 30 uH, reststrom vid 100 W 350 uA
WIRJ 72 mm durchmesser, 2 kärnor, 300 W, 128 uH, reststrom vid 100 W 20 uA

WIRJ-balunen består av 2 x 8 varv koax på en 25 mm ferrottoroid, materil N30.

Kommentarerna i texten är måttliga och intetsägande.
Frågan är vad de menar med "reststrom" och hur man mäter detta?????



Ja baluner finns i många skepnader.
De vi talar om i denna tråd är möjliga att använda både som balun, dvs obalanserat till balanserat eller tvärs om.
Eller som mantenströmsdrossel, där drossel då betyder spole utan resonans, (helst utan i alla fall)
Det är upp till användaren. Kallas även strömbalun.
En sådan balun kan lindas med koax, och vid utgången är koaxen möjlig att ansluta balanserat till en stege exxvis
Balunen i fråga kan lindas med koax eller stege, kanske bättre att kalla bandkabel då. Sådan bankabel görs ofta genom att lägga två trådar parallellt. Ibland ihoptejpade med disanser för att få en viss önskad impedans.
Inget skulle hindra att göra även en Kellermann balun lindad med bandkabel i önskad impedans. Det blir klumpigare dock.



För att gå lite till historien.
Jag minns Per Wallander, (anropssignal avglömd), som reste landet runt och höll kurser för radioamatörer och kommunikatiosradioinnehavare, (27 MHz.)
Mkt bra kurser! Men var förståss inte gratis..
Det var tider då särskilt 27 MHz störde TV kraftigt.
Han bevisde att en 27 MHz anläggning med 5 W och en GP-antenn störde mer än en radioamtör som sänder på 28 MHz med 500 W.
Hur blir det så då?
Jo radioamtörer använder en dipol med balun, och komradion en GP direkt.
Han rekomenderade en strömbalun, eller mantelströmdrosel, som vi iag ser mycekt av.
En torid av ferrit, med 3 - 5 varv i två lindningar. Man lindar em varv och låter kabeln gå till andra sidan för att sedan linda fem varv igen.
GP-ntenne har förmågan att matarkoaxen funkar med eller mindre som ett jordplan, och blir HF-förande, som sen blir HF i radions chassi, vidare genom jord ut i elnätet. Med mantenströmsdrosseln, strömbalunen vid GP:ns matningspunkt blir koaxen "tät" och ströningarna reduceras ofta till noll.

Nå samma typ av strömbalun figuerar i mängder av artiklar i tidningar och på nättet, för att brukas av radioamatörer.
Men jag har hävdat att en sådan drossel, är för lite för våra låga frekvenser, vi behöver många i serie på 1,8 MHz för att få någon verkan.
Väldigt få har använt så mycket, utan funderar mest på varför de inte får någon verkan.....
Ett skäl till att jag intresserar mig för just det i tråden man kallar för Kellermann balun.



Så ett litet skämt på slutet.
Jag och SM4FMF pysslde många vkällar med radiobyggen på 70 talet. vi talade hela tiden om toroider, även under tiden då FMF:S XYL bjöd på fika.
Till slut frågade hon vad är egentligen torider för något????
Jo Toroiderna är ett fokslag i östra Toroidiska ögruppen, Passific, som har för vana att sjunga glada fyllevisor hela tiden.
Så nu vet vi det....

de
Roy SM4FPD
 
Läste lite vidare i tidningsartikeln, FUNK 6/2005
Man visar en bild på en sk "Koaxialkabel-Balun", en rulla koax upprullad vid matningspunkten på en dipol
En tid såg man HF-dipoler med sådan sk balun, exvis 5 - 10 varv av koaxen i en härva med 30 - 40 cm diamter.
Minns att sådana dipoler fanns bl.a. i Elfa på W3DZZ antenner etc.
Den tyska artikeln beskriver dennna typ av balun som att ha 15 uH, vilket man kommenterar: "Das ist völlig unzureichend"
Kan översättas med fullständigt otillfredsställande, eller otillräcklig, läs: "skräp"

Koaxhärvebalunen blev kortlivad på marknaden.

En tid kom en balun i form av en tom hushållspappersrulle genom vilken koaxen träds, sen fylls rullen med packad stålull.
Bygget beskrev i ARRRL handboken. År okänt?
Men året därpå fanns den inte med mera....
Kommersiella baluner som liknar denna men i mer seriöst platrör med snygga avlutningar finns att köpa än idag, men vad de innehåller är bra fråga.


Så historien är full av egendomliga saker.
I "jakten på den perfekta balunen"


Baluner ser vi lite varstans numera.
Inom datortekniken finns baluner för att balansera snabba kabelöverföringar.
Kolla i parabolen på mikrovågshuvudet. Där finns eller fanns när parabolern var på mer måttliga frekvenser en ring med flänsar runt ingången till mikrovågshvudet.
Detta är en mikrovågsbalun, eller fler seriekopplade baluner.


Lite mer historik:
Som 15 åring besökte jag SM4SN Sven, i Hagfors, som bodde granne. Han visade stolt en balun han hade köpt, och skulle mata sin antenns med stege.
Detta var första halvan av 60 talet.
Balunen bestod av en plåtlåda, c:a 30 x 30 x 15 cm, innehållande två stora luftlindade spolar.
Själv begrep jag inget av detta då..... Kanske svårt att förstå än idag.... typen kanske vi inte behöver försöka förstå ens.


SM4FPD
 
Back
Top