Konstlas VS Antenn

SM7FBJ

Radiotelegrafist och halvdansk
Försökte att få till lite mer uteffekt än 2W på 20m i min 2-rörs kristallstyrda sändare. Bytte ut C1: till ett högre värde och fick ut 5-6W i 50 ohms konstlast (HN-31 från Heathkit).
Men när jag kopplar in den på min avstämda antenn genom den linkkopplade ATU:n blev det helt galet med 4-5:1 i SWR. Vad kommer det sig av?
 
Ja. Mätaren sitter mellan tx och atu. Det sitter en omkopplare före mätaren som väljer tx och en efter som väljer last.
 
Kan det vara av intresse hur det ser ut mellan ATU och själva antennen, dvs vilken matningsmetod används? Att antennen är avstämd, är det att tolka som att själva antennen är resonant, eller är det att det är 50 Ω i matningspunkten till ATU?
 
Då har du utan att veta om det åstadkommit en sändare på 7 MHz samtidigt med en
på 14 MHz.

Om man först stämmer av ATU:n på 14 MHz, t.ex. med mottagna signaler, och därefter
sänder på både 7 och 14 MHz samtidigt så blir indikerat SWR högt.
En konstantenn däremot absorberar alla frekvenser lika, och kommer att indikera
summan av de minst två frekvenserna i sändarens utgång.

Ett pi-filter är både lågpassfilter och resonanskrets, och då kommer 7 MHz att komma igenom nästan ograverat.

Det är av sådana anledningar som en spektrumanalysator eller absorptionsvågmeter "inte bör saknas i något hem".
 
Ett bandpassfilter för 14MHz på utgången av TX skulle då vara ett alternativ...
 
Det finns redan ett bandpassfilter i form av ATU:n.

Problemet ligger i att ge röret rätt belastningslinje när man dubblar
i slutsteget, och detta blir rätt komplicerat.

En sändare av denna typ, med en Pierce-oscillator med oavstämd utgång
vilken i sin tur matar en pentod som dubblare/slutsteg, kommer att ge mer uteffekt
på 7 MHz än på 14 MHz om man inte gör pi-filterkretsen med högt Q, vilket
medför större förluster.

Av denna anledning brukar man avråda från att dubbla i slutsteget, utan
istället använda en kristalloscillator som har en in och urkopplingsbar avstämd krets på dubbla kristallfrekvensen (14 MHz) i anoden så att slutsteget går "rakt".

Man kan då "snegla" på hur bl.a. SM6ASB gjorde i den sändare som jag själv byggde 1970, fast med EL84 grid-plate oscillator istället för "modified Pierce".

1721554138663.png

Min egen favoritoscillator är "kristallclapp" eller "grid-plate" med en högbrant pentod 6CL6 eller liknande. För att driva ett EL84 kan även ett 6AK6 ge tillräcklig uteffekt även när man dubblar i anodkretsen. Ett studium av min meningsfrände W9BRD:s skrifter i ämnet
https://dpnwritings.nfshost.com/ej/ rekommederas.
 
Då ska C1(200p) och L1 ha resonans på 14MHz och enkelt kopplas in vid drift på 20m.
 
Precis.
Men detta fungerar bara på oscillatorer av andra typer än Pierce med trioder.
De slutar att svänga om man försöker dubbla i anodkretsen.
 
Det kan man, och det är vad du gör nu.
Detta ställer andra krav på dimensioneringen av pi-filtret,
och är något man helst undviker.
 
Det blir lite bättre, men inte mycket.
Att inte frekvensmultiplicera i slutsteget är alltid att föredra.
 
Jag tackar för de ingående kommentarerna Karl-Arne. Det verkar bli ett bandpassfilter då som kopplas in efter TX.
 
Om jag ställdes inför att göra en liten kristallstyrd sändare för 80,40 och 20 m
gjorde jag så här i ljuset av vad jag lärt mig under åren:

1721590546979.png

1721591034907.png

Man får då en sändare som slutsteget går "rakt" på både 80,40 och 20 m.
6AQ5 som grid-plate oscillator med avstämd krets i anoden
ger bra drivning till ett EL84 även på 4 övertonen från en 80 m xtal.

Skulle uppskatta att man får ut 8-10 W på 20 m med en 7 MHz kristall
och dessutom blir det mycket enklare att kontrollera falska frekvenser i utgångssignalen.
 
Tack igen för feedback Karl-Arne!
Var kopplas B+ in (borde vara J3) och vilken spänning? Skulle varit kul med hela texten.
Har ju 6st 6AQ5 i junkboxen...
 
Last edited:
Anodspänningar mellan 250 och 350 V är lämpliga, och kopplas in mellan de sammankopplade
ledningarna till C8 och R3 i det undre schemat och jord.

Det kan vara klokt att experimentera lite med uttaget på L1 så att man får ett bra LC-förhållande även på 40 m.
Detta blir enklare om man gör C6 större, 50-75 pF eller så, och låter den vara gemensam för alla band.
Då behöver den dock efterjusteras vid bandbyte för maximal drivning.

Originalartikeln från QST 8/1953 bifogas.
 

Attachments

Back
Top